Gamla Ullevi (1916)

Den här artikeln handlar om stadion som byggdes 1916. För annan användning, se Gamla Ullevi (disambiguation) .

Gamla Ullevi

Fotbollsallsvensk match mellan IFK Göteborg och IF Elfsborg på Gamla Ullevi i augusti 2006
Fullständiga namn	Gamla Ullevi
Kapacitet	15 000–18 000
Fältstorlek	105 x 68 m
Konstruktion
Byggd	1915–1916
Öppnad	17 september 1916
Rivs	9 januari 2007
Hyresgäster
GAIS IFK Göteborg Örgryte IS

Gamla Ullevi ( svenskt uttal: [ˈɡâmːla ˈɵ̂lːɛˌviː] , "Gamla Ullevi " ) var en fotbollsarena i Göteborg , Sverige . Namnet Ullevi fram till 1958 då Nya ("Nya") Ullevi öppnade, byggdes 1915–1916 och öppnade den 17 september 1916 med matchen mellan IFK Göteborg - AB Köpenhamn (2–2). Den hade en kapacitet på 15 000 till 18 000, beroende på användning.

Besöksrekordet är 32 357 och sattes 2 maj 1957, då Örgryte IS spelade IF Elfsborg . IF Elfsborg vann med 2–1.

Rivningen av Gamla Ullevi påbörjades den 9 januari 2007 klockan 11.15 lokal tid. Arenan har ersatts med en ny fotbollsarena. Den nya arenan, som invigdes den 5 april 2009, har även fått namnet Gamla Ullevi .

namn

Gamla Ullevi fick sitt namn efter den nordiska guden Ull. Han var en skidåkare och bågskytt som jagade bort vintern så att han kunde väcka jordens gudinna. Ordet vi betyder helig plats. När Gamla Ullevi öppnade först hette det Ullervi, men efter att ha blivit påtryckt av professor i nordiska språk, Hjalmar Lindroth, togs r: et bort. Det lades bara till i första hand för att göra namnet lättare att uttala. (Johansson & Nilsson 1992, s. 4)

Historia

Innan Ullevi hette platsen Idrottsplatsen . Det var en velocipedarena med plats för 600 åskådare. Så småningom började andra sporter använda faciliteterna och en tennisbana byggdes 1901. Andra banor tillkom också, men det behövdes en ny fotbollsstadion med en ordentlig gräsplan på grund av det växande intresset för fotboll. Göteborgs idrottsförbund skapade ett bolag som hade ett kapital på 90 000 kr att lägga på en ny arena. Slutkostnaden för Gamla Ullevi var 160 000 kr. Den designades som en stadion för enbart fotboll trots halvlöften till bågskyttar och ryttare om rymden. Då kunde den färdiga arenan rymma 12 000 åskådare. (Johansson & Nilsson 1992, s. 6–7)

Ullevi blev dock mer än bara en arena för fotboll. Intill fotbollsplanen byggdes skridskobanan och invigdes 6 januari 1917 med en bandymatch . Ishockey och konståkning var två sporter som också använde faciliteterna, såväl som boxning , fäktning , handboll och tennis . (Johansson & Nilsson 1992)

1924 blev Göteborgs stad ägare till Gamla Ullevi. De stängde den 1934 för renoveringar där de lade till fler sittplatser för åskådare, och öppnade igen 1935. (Öhnander 2002, s. 10) Invigningsmatchen stod mellan Örgryte IS och AIK (3–1). (Johansson & Nilsson 1992, s. 48)

Efter att Nya Ullevi öppnades blev det hemmaarena för de tre fotbollsklubbarna ( GAIS , IFK och ÖIS ) men de flyttade tillbaka till Gamla Ullevi 1992. (Öhnander 2002, s. 7)

Gottepojkarna

Giovanni Galligani var ledare för Gottepojkarna, snacks- och dryckesförarna under matchen. De sålde choklad, bananer, kex och Ullevikolan . Det fanns en huvudkiosk där alla snacks gick att köpa, men under matchen gick Gottepojkarna runt med plåtlådor med varje typ av snacks i ett separat fack. Dessa pojkar hade tränats så att när en åskådare beställde något kunde de kasta mellanmålet till kunden. Bytet kastades också upp igen och de träffade alltid rätt mål. (Johansson & Nilsson 1992, s. 20)

Ullevi-Bladet

Ullevi-Bladet hette matchprogrammet som gick att köpa. Den kostade 25 öre och gavs ut av Idrottsjournalisternas Klubb men finansierades av annonser . Tidningen innehöll en introduktion till matchen, de båda lagens laguppställning och Allsvenskans poänglista . (Öhnander 2002, s. 27)

Se även

• Scandinavium

Galleri

• 

  Hemmaläktaren (till vänster) och bortaläktaren (till höger).

• 

  Norra läktaren, resultattavlan och TV-skärmen.

externa länkar

• Gamla Ullevi – officiell sida

Johansson, Bo & Nilsson, Bo Sigvard. Gamla Ullevi . Tre Böcker Förlag AB, 1992.

Öhnander, Bengt A. Från Ulleviss arenor . Tre Böcker Förlag AB, 2002.