GS Media mot Sanoma

GS Media mot Sanoma
European stars.svg
EU-domstolen

inlämnad 7 april 2015 Beslut: 8 september 2016
Fullständigt ärendenamn GS Media BV mot Sanoma Media Netherlands BV, Playboy Enterprises International Inc., Britt Geertruida Dekker
Ärendenummer 160/15
ECLI ECLI:EU:C:2016:644
Kammare Andra kammaren
Handläggningsspråk holländska
Partiernas nationalitet Nederländerna
Procedurhistoria Referens från Högsta domstolen (Hoge Raad) i Nederländerna
Domstolens sammansättning

Rapportören M. Ilešič

Ordförande C. Toader
Domare

generaladvokat M. Wathelet

GS Media BV mot Sanoma Media Netherlands BV m.fl. (C-160/15) är ett mål som avgjorts av EG-domstolen . Målet avser en begäran om förhandsavgörande från Högsta domstolen i Nederländerna om huruvida hyperlänkning till en offentlig tredje parts webbplats som innehåller verk som publicerats utan rättighetsinnehavarens samtycke utgör en "kommunikation till allmänheten" i den meningen av artikel 3 i upphovsrättsdirektivet .

Målet avgjordes den 8 september 2016 efter yttrande från generaladvokaten den 7 april 2016. Domstolen beslutade att länkning till fritt tillgängligt material som placerats på internet utan samtycke från rättighetsinnehavarna utgör ett meddelande till allmänheten ( och därmed möjligen upphovsrättsintrång) om personen som placerade dessa länkar visste att detta samtycke inte gavs. Om länken placeras "i vinstsyfte" till innehåll som gör intrång, antas länkaren känna till bristen på samtycke och antas därmed göra en kommunikation till allmänheten.

Fakta

Geenstijl.nl (ägd av GS Media) är en holländsk blogg som publicerar nyheter, avslöjanden och journalistik. Den rapporterar att den har cirka 230 000 besökare om dagen och är en av de bättre lästa holländska bloggarna.

I oktober 2011 fick Geenstijl ett meddelande från en anonym källa om fotografier av Britt Dekker på den australiensiska webbplatsen FileFactory, som skulle publiceras i december 2011 i den holländska upplagan av Playboy Magazine, publicerad av Sanoma . Innan Geenstijl publicerade länken till fotografierna bad Sanoma Geenstijl att inte göra det. Geenstijl publicerade dock ett inlägg om fotografierna inklusive en hyperlänk till FileFactory där fotografierna kunde hittas. Länken på FileFactory gick till en webbsida, varifrån en zip -fil med fotografierna kunde laddas ner.

Sanoma bad GS Media att ta bort hyperlänken i artikeln och tillkallade FileFactory för att ta bort filen på sina servrar. FileFactory efterkom denna begäran samma dag.

Efter att Geenstijl fått ytterligare en kallelse publicerade bloggen en artikel om den där den inkluderade en hyperlänk till Imageshack där några av fotografierna fortfarande var värd. Tredje och sista gången en hyperlänk till fotografierna postades av Geenstijl var i november 2011.

Beslut i första instans och överklagande

Amsterdam District Court drog slutsatsen att hyperlänkarna som publicerades av Geenstijl utgjorde en "kommunikation till allmänheten" i den mening som avses i artikel 3 i Infosoc-direktivet . eftersom länken tillät en "ny publik" att nå fotografierna. Domstolen ansåg att det var av särskilt intresse att Geenstijl gynnades av tillströmningen av besökare, och domstolen tog hänsyn till de upprepade begäranden om att radera hyperlänkarna från Sanoma. Tingsrätten fann slutligen att det förelåg ett brott mot upphovsrättslagen och utdömde skadestånd.

Hovrätten upphävde delvis detta beslut och ansåg att eftersom internet är ett öppet tillgängligt nätverk är den person som publicerar verket på internet (i detta fall: den som placerar fotografierna på FileFactory) den som kommunicerar det till offentlig. Domstolen jämförde en hyperlänk med en fotnot i en bok. Sanoma höll inte med och hävdade att dessa specifika filer inte var tillgängliga för allmänheten om inte någon fick nyckeln till det "digitala kassaskåpet". Geenstijl hävdade att vem som helst med länken kunde ladda ner filerna och platsen för filerna kunde indexeras av sökmotorer. Domstolen instämde i Geenstijls ståndpunkt om detta argument, men ansåg att även om inget upphovsrättsintrång hade ägt rum, hade Geenstijl begått ett skadestånd genom att placera länkarna.

Vid Nederländernas högsta domstol

Vid Nederländernas högsta domstol är huvudfrågan om det finns en "kommunikation till allmänheten" i fallet med en hyperlänk till en webbplats där verket publiceras utan rättighetsinnehavarens samtycke, med hänsyn till att verket aldrig hade varit publicerat tidigare.

Högsta domstolen stöder sig på de tidigare besluten om hyperlänkar i EG-domstolens mål Svensson och BestWater . Målet Svensson gällde ett fall där verket publicerades med rättighetsinnehavarens samtycke, innan hyperlänkningen skedde. EG-domstolen fastställt innebar att det var av vikt att rättighetshavaren till verket hade förutsett denna omfattning av publiken vid tidpunkten för samtycke till att förmedla verket till denna publik. I fallet med Svensson kunde det vara vilken internetanvändare som helst eftersom den inte hade några restriktiva åtgärder för att sitt arbete skulle finnas på internet.

I BestWater- fallet bäddades ett Youtube-klipp (placerat på Youtube av rättighetsinnehavaren) utan samtycke. Det fanns ingen kommunikation till en ny publik eftersom åtkomsten till den ursprungliga videon inte var begränsad. Fallet diskuterade om inbäddning fortfarande kunde innebära kommunikation till en ny allmänhet, eftersom videon visades på en annan webbplats. EU-domstolen ansåg att inbäddning av videor som är fritt tillgängliga inte utgör ett intrång enligt artikel 3.

Enligt Högsta domstolen är det nödvändigt, i linje med EU-domstolens rättspraxis , att för en "kommunikation till allmänheten" är följande kriterier uppfyllda:

  • En ansenlig målgrupp som inte ursprungligen var riktad av rättighetsinnehavaren kan nås ( en kommunikation )
  • Detta är en ny publik som inte har nåtts av en tidigare kommunikation till allmänheten ( till allmänheten )

Högsta domstolen kom fram till att det inte finns tillräckligt med material i målen Svensson och BestWater för att besvara den aktuella frågan om GS Media mot Playboy. Den måste överväga om en ny målgrupp har nåtts med hyperlänken. Domstolarna ansåg att hyperlänkning till en källa som redan är öppen för vem som helst inte skulle utgöra en kommunikation till en ny publik, men i fallet Svensson hade detta gjorts av rättighetsinnehavaren. Den noterar från en praktisk synpunkt att det finns mycket innehåll tillgängligt på internet utan samtycke från rättighetsinnehavaren, därför är det svårt att ta reda på om en hyperlänk är inriktad på ett verk med rättighetsinnehavarens samtycke eller inte.

Av de skäl som nämnts ovan beslutade Högsta domstolen att ställa prejudicerande frågor till EG - domstolen .

Frågor remitterade till EG-domstolen

Frågorna som ställdes av den nederländska högsta domstolen är:

  • 1(a) Om någon annan än upphovsrättsinnehavaren med hjälp av en hyperlänk på en webbplats som kontrolleras av honom hänvisar till en webbplats som administreras av tredje part och är tillgänglig för allmänheten på internet, på vilken verket har gjorts tillgängligt Utgör detta, utan rättighetsinnehavarens samtycke, ett "meddelande till allmänheten" i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2001/29 ?
  • 1(b) Gör det någon skillnad om verket inte heller tidigare, med rättighetshavarens samtycke, kommunicerats till allmänheten på annat sätt?
  • 1(c) Är det viktigt om "hyperlänkaren" är eller borde vara medveten om bristen på samtycke från rättighetsinnehavaren för placeringen av verket på den tredje parts webbplats som nämns i 1(a) ovan och, i förekommande fall, vara, av att verket inte heller tidigare, med rättighetshavarens samtycke, har kommunicerats till allmänheten på annat sätt?
  • 2(a) Om svaret på fråga 1(a) är nekande: i så fall, finns det, eller kan det anses finnas, en kommunikation till allmänheten om webbplatsen som hyperlänken hänvisar till, och därmed arbete, är verkligen att hitta för allmänheten på internet, men inte lätt så, med resultatet att publiceringen av hyperlänken i hög grad underlättar att hitta verket?
  • 2 b) För att svara på fråga 2 a, är det viktigt om "hyperlänken" är eller borde vara medveten om att webbplatsen som hyperlänken hänvisar till inte är lätt att hitta för allmänheten på internet?
  • 3. Finns det andra omständigheter som bör beaktas vid besvarandet av frågan om det bedöms ske ett meddelande till allmänheten om det med hjälp av en hyperlänk ges tillgång till ett verk som inte tidigare har delgivits allmänheten med rättighetshavarens samtycke?
  1. ^ a b GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:EU:C:2016:644 Europeiska domstolen (Europeiska domstolen 8 september 2016) ("begäran om förhandsavgörande").
  2. ^ a b " Fall C-160/15, GS Media – Porr! Hyperlänkad och hyperläckt! " . EU-rättsradar .
  3. ^ GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:NL:HR:2015:841 rechtspraak.nl (Hoge Raad 3 april 2015).
  4. ^ Fall C160/15, GS Media [1] .
  5. ^ Mer: B. Oręziak, Europeiska unionens domstols dom (andra avdelningen) av den 8 september 2016 i mål C 160/15 i målen GS Media mot Sanoma Media Netherlands BV, Playboy Enterprises International Inc., Britt Geertruid Dekker, Comparative Law Review VOL 23 ( http://apcz.umk.pl/czasopisma/index.php/CLR/article/view/CLR.2017.011 )
  6. ^ a b "Över GS" . GS Media . Hämtad 11 september 2016 .
  7. ^ a b GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:NL:HR:2015:841 rechtspraak.nl (Hoge Raad (Högsta domstolen) 3 april 2015) ("Uitgangspunten in cassatie para (vi)").
  8. ^ GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:NL:HR:2015:841 rechtspraak.nl (Hoge Raad 3 april 2015) ("Uitgangspunten in cassatie para (vii)").
  9. ^ GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:NL:HR:2015:841 rechtspraak.nl (Hoge Raad (Högsta domstolen) 3 april 2015) ("Uitgangspunten in cassatie para (ix)").
  10. ^ GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:NL:HR:2015:841 rechtspraak.nl (Hoge Raad (Högsta domstolen) 3 april 2015) ("Feiten").
  11. ^ Sanoma Media Netherlands BV och andra mot GS Media BV , ECLI:NL:RBAMS:2012:BX7043 rechtspraak.nl (Rechtbank Amsterdam (Amsterdam tingsrätt) 12 september 2012).
  12. ^ GS Media BV v Sanoma Media Netherlands BV och andra , ECLI:NL:GHAMS:2013:4019 rechtspraak.nl (Gerechtshof Amsterdam (hovrätt i Amsterdam) 19 november 2013).
  13. ^ Nils Svensson, Sten Sjögren, Madelaine Sahlman, Pia Gadd v Retriever Sverige AB,, C-366/12 , ECLI :EU:C:2014:76 , begäran om förhandsavgörande (Europeiska domstolen (fjärde avdelningen) 8 september 2016).
  14. ^ "Tidiga tankar om Svensson: kommunikation/tillgängliggörande, "ny" offentlighet, ändra omfattningen av exklusiva rättigheter" . IP Kat . Februari 2014.
  15. ^ BestWater International GmbH mot Michael Mebes och Stefan Putsch, C-348/13 , ECLI :EU:C:2014:2315 , begäran om förhandsavgörande (Europeiska domstolen 8 september 2016).
  16. ^ "Denna BestWater-ordern: det är upp till rättighetsinnehavarna att övervaka onlineanvändning av deras verk" . IPKat . Hämtad 11 september 2016 .
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=GS_Media_v_Sanoma&oldid=1111702570 "