Francio Guadeloupe

Dr Francio Guadeloupe

Dr. Francio Guadeloupe , social- och kulturantropolog och utvecklingssociolog av utbildning, är rektor för University of St. Martin i Philipsburg, Sint Maarten på den binationella ön Sint Maarten & Saint Martin (nederländska och franska Karibien). Guadeloupes arbete kan beskrivas som ett stipendium för möjligheter som försöker upphäva de vägledande fiktionerna om "ras", sexism och naturaliseringen av klasshierarkier som har blivit förankrade i vårt tänkande, beteende och institutionella arrangemang. Hans metod fångas bäst i detta axiom översatt från en holländsk artikel publicerad i tidskriften Sociale Vraagstukken 2012:

Jag gör inte det goda jag vill göra, men det onda vill jag inte göra - det fortsätter jag att inte göra . Låt mig förklara detta långsamt, jag gör inte det goda jag vill göra (att skapa det bästa för ett raslöst samhälle i dess historiskt konstituerade termer, så, praktiskt sett, gör det holländska samhällets rasverklighet annorlunda), men det onda gör jag inte vill göra (vilket är att tänka och göra i termer av ras)— detta fortsätter jag att inte göra (så gör inte ras alls).

Guadeloupes Via Negativa sätt att göra antropologi är influerad av hans utbildning vid Radboud University i Nederländerna. Där under ledning av Gerrit Huizer introducerades han för en oortodox förståelse av kopplingen mellan befrielseteologi och marxism . I privata samtal lärde Huizer Guadeloupe att uppskatta befrielseteologi som marxism dekorerad med det bästa av kristen förlösande politik. Omvänt, i enlighet med en materialistisk tolkning av Hegel, var marxismen att kristendomen äntligen återvände till sina radikala rötter. Guadeloupe löste dessa stridande definitioner på karibiskt sätt genom att radikalisera båda traditionerna. I Guadeloupes läsning är kristendomen och marxismen båda produkter av planetarisk kreolisering: sammandrabbningen mellan jordens folk som leder till agonistiska lån och transponeringar, som sådana är de kosmopolitiska snarare än europeiska och Mellanösterntraditioner. Marxism och befrielseteologi är vanliga namn för den sociala frågan och det kontinuerliga förhöret av vara och tillblivelse som möter andra traditioner som de som rör rasism och patriarkat. Allt detta är kopplat till Guadeloupes förkärlek för den amerikanska pragmatiska traditionen.

Man hittar en kortfattad exponering av Guadeloupes vetenskapsfilosofi i hans videomeddelande om Wake UP-samtalintervjun och dess översättning i en bok om nationsbyggande på Sint Maarten

Utvalda publikationer

  • FE Guadeloupe (2015). Superdiversitet som ett erkännande av det vanliga busiga heliga. I MA George & SS Scatolini (red.), Språk, kultur och utbildning: en samling artiklar i tillämpad lingvistik, kulturantropologi och utbildningsstudier ( s. 21–28). Oman: Euro-Khaleeji forsknings- och förlag.
  • FE Guadeloupe (2015, 10 september). The New Black Peter är flyktingen som sköljer upp vid Fort Europas stränder. Sint Maarten Island Times
  • FE Guadeloupe (2015, 14 april). Ingen demokratisering utan avkolonisering. St Martin News Network
  • FE Guadeloupe (2014). Reparaties som en hedendaagse uting av den permanenta revolutionen: en ståndpunkt. Bijdragen en Mededelingen betreffende de Geschiedenis der Nederlanden, 129 (4), 106-117.
  • FE Guadeloupe & VA de Rooij (2014). Löftet om ett utopiskt hem, eller kapitalismens kommodisering av svärtan. Social Analysis, 58 (2), 60-77.
  • FE Guadeloupe & VA de Rooij (2014). Pimping och dekonstruktionen av det naturliga: ett perspektiv från Saint Martin och Sint Maarten (SXM). Women's Studies International Forum, 43 , 5-12
  • FE Guadeloupe (2013). Nederländerna, en karibisk ö: en autoetnografisk redogörelse. Agathos, 4 (2), 83-98.
  • FE Guadeloupe (2013). Curaçaons om frågan om hemmet: lockelsen av autoktoni och dess alternativ. I L. Lewis (Red.), Caribbean suveränitet, utveckling och demokrati i en tid av globalisering (Routledge advances in international relations and global politics, 100) (s. 189-207). New York [etc.]: Routledge.
  • FE Guadeloupe (2012). Det är inte var du kommer ifrån, utan var du är: Rastafari som en politik för mänsklig värdighet. I N. Faraclas, R. Severing, C. Weijer & E. Echteld (red.), Proceedings of the ECICC-conference Guyana 2001. - Vol. 1: Multiplexa kulturer och medborgarskap: flera perspektiv på språk, litteratur, utbildning och samhälle i ABC-öarna och utanför ( sid. 45-54). Willemstad: Fundashon pa Planifikashon di Idioma (FPI) / University of the Netherlands Antilles (UNA).
  • FE Guadeloupe (2010). Kulturblind social rättvisa: vänsterpolitik i praktiken. Waterstof : Krant van Waterland, 54 .
  • FE Guadeloupe (2010). Det nationella är ett scenario som inte gjorts för oss i tredje världen: ett fall av arbetarklassungdom på Saint Maarten och Sint Maarten som frigör sina sinnen från exklusiv nationalism. Transforming Anthropology, 18 (2), 157-168.
  • FE Guadeloupe (2010). Adieu aan de nikkers, koelies och makambas: en pleidooi voor de konstruktion av raciaal tänkande inom de Nederlandse Caraïbistiek. Nijmegen: CIDIN, Radboud Universiteit Nijmegen.
  • FE Guadeloupe (2010). Stadens coola religion. Sociétés et jeunesses en difficulté .
  • FE Guadeloupe (2010). Koninkrijksrelaties: Ja det kan vi! Justitiële Verkenningen, 36 (6), 57-63.
  • FE Guadeloupe (2009). Deras modernitet spelar också roll: de osynliga kopplingarna mellan svartatlantiska identitetsformationer i Karibien och konsumentkapitalism. Latin American and Caribbean Ethnic Studies, 4 (3), 271-292.
  • FE Guadeloupe (2009). Sjunger ner det nya Jerusalem: calypso, kristendom och kapitalism i Karibien (The anthropology of Christianity, 4). Berkeley, CA: University of California Press.
  • FE Guadeloupe (2009). "Jag är bara mig själv": Writing the Individual in the Anthropology of the Caribbean, Etnofoor.
  • FE Guadeloupe (2009). The Sonic Architects of the New Tower of Babel, i: Birgit Meyer (red), Aesthetic Formations: Media, Religion, and the Senses. London: Palgrave Publishers.
  • FE Guadeloupe (2009). Chanting Down the New Jerusalem : Calypso, Christianity and Capitalism in the Caribbean . Berkeley: University of California Press.
  • FE Guadeloupe (2008). DJ Fernando Clarkes två C-vitaminer för framgångsrikt liv: Calypso och kristendom. i: Rivke Jaffe (Red), The Caribbean City. Kingston: Ian Randle Publishers.
  • FE Guadeloupe & VA de Rooij (2007). Så är våra sätt. Visies op multiculturaliteit i Nederland. Rozenberg, Amsterdam.
  • FE Guadeloupe (2007). - De zon av multi-culturaliteit: Acceptera av wie vi är. I: Francio Guadeloupe & Vincent de Rooij (Eds), Zo Zijn Onze Manieren...visies of multiculturaliteit in Nederland. Amsterdam: Rozenberg Publishers.
  • FE Guadeloupe (2006). 'Carmelita's In-possible Dance: another style of Christianity in the capitalist riden Caribbean', Journal for the Study of Religion 19 (1): 5-22.
  • FE Guadeloupe (2006). What the Tamarind Tree Whispers: notes on a pedagogy of tragedy, i: Maria Cijntje-van Enckevort, Sergio Scatollini Apostolo & Milton George (red.), St. Martin Studies Volume 1. Phillipsburg: University of St. Martin press. 101-104
  • FE Guadeloupe (2006). "Älska när kärlek inte kunde vara: ett exempel på romantisk kärlek från Karibien", Etnofoor 19, nummer (1): 63-70.
  • FE Guadeloupe (2006) 'Trumstokjes, trummor och Antilliaanse ungdomar: over een brassband, consumptie en racisme', Mensenstreken 8 (2): 20-22.
  • FE Guadeloupe (2005). 'Globalization and Autochthony: Seamy sides for the same coin', i: Lammert de Jong & Douwe Boersma (red), The Kingdom of the Netherlands in the Caribbean: what's next? Amsterdam: Rozenberg Publishers.
  • FE Guadeloupe (2005). "Introducing an Anti-national Pragmatist on Saint Martin", i: Lammert de Jong & Dirk Kruijt (red), Caribbean Pains and Pleasures. Amsterdam: Rozenberg Publishers.
  • FE Guadeloupe & M. Milder (1999). Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur. Heeswijk: Dabar-Luyten.
  • Francio Guadeloupe (1999). "A Vida e uma Dança: Candombléen genom två Cariocas liv", enstaka tidning. Nijmegen: Third World Centre/Radboud University Nijmegen.