Emma Fransson
Emma Fransson | |
|---|---|
| Nationalitet | svenska |
| Utbildning | Ph.D. |
| Alma mater | Karolinska Institutet |
| Känd för | Delat föräldraskap , stress under graviditeten |
| Vetenskaplig karriär | |
| institutioner | Karolinska Institutet , Stockholms universitet , Uppsala universitet |
| Avhandling | För tidig födsel: föräldrars upplevelser, påverkan, stress och inflammatoriska markörer ( 2012) |
Emma Fransson är barnpsykolog och epidemiolog vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet i Sverige. Hennes expertis är i de hälsomässiga och sociala konsekvenserna av delade föräldraskapsarrangemang på barn efter att deras föräldrar har skilt sig. Hon har också studerat effekterna av stress under graviditeten .
Utbildning
Fransson studerade psykologi vid Stockholms universitet och tog examen 2004. 2012 tog hon sin doktorsexamen. i medicinsk vetenskap från Karolinska Institutet i Stockholm.
Vetenskaplig forskning
Fransson var en co-lead utredare på Elvis-projektet vid Centrum för hälsojämlikhetsstudier, gemensamt drevet av Stockholms universitet och Karolinska Institutet mellan 2011 - 2021. I detta projekt följdes barn efter att deras föräldrar hade skilt sig eller separerat, med olika mätta fysiska och psykiska hälsoresultat, såväl som sociala och beteendemässiga mätvärden. I detta projekt visade Fransson att barns välmående är högre under delat föräldraskap jämfört med ensam vårdnad .
Fransson var också en co-lead utredare för BASIC (Biology, Affect, Stress, Imaging, and Cognition)-studien som genomfördes vid Uppsala universitet mellan 2009 - 2018 och är för närvarande involverad i Mom2B-studien, också vid Uppsala universitet .
Uppmärksamhet i media
Hennes forskning om delat föräldraskap har citerats av The Guardian , när hon hittade samma nivå av psykologiska besvär hos barn i delat boende som i de i kärnfamiljer, medan barn som bor med en förälder hade högre nivåer av psykologiska besvär. Hennes forskning har också bevakats av Diritto & Diritti i Italien, ABC Nyheter i Norge, Extra Bladet i Danmark, Wiener Zeitung i Österrike, Svenska Dagbladet i Sverige och Observador i Portugal.
Bibliografi (vald)
- Fransson E, Örtenstrand A, Hjelmstedt A. Förlossningsdepressiva symtom och prematur födsel: en prospektiv studie av ett svenskt nationellt urval. Födelse. 2011 38:10-16.
- Fransson E, Dubicke A, Byström B, Ekman‐Ordeberg G, Hjelmstedt A, Lekander M. Negative emotions and cytokines in maternal and cord serum at prematur birth. American Journal of Reproductive Immunology. 2012, 67:506-514.
- Bergström M , Modin B, Fransson E, Rajmil L, Berlin M, Gustafsson PA, Hjern A. Bor i två hem – en svensk nationell undersökning av välbefinnande hos 12 och 15 åringar med gemensam fysisk vårdnad. BMC Folkhälsa. 2013, 13:868.
- Bergström M, Fransson E, Modin B, Berlin M, Gustafsson PA, Hjern A. Femtio flyttningar om året: finns det ett samband mellan gemensam fysisk vårdnad och psykosomatiska problem hos barn? Journal of Epidemiology and Community Health. 2015.
- Fransson E, Sarkadi A , Hjern A, Bergström M. Varför ska de bo mer hos en av oss när de är barn för oss båda?: Föräldrars motiv för att utöva lika gemensam fysisk vårdnad för barn i åldern 0–4 . Barn- och ungdomstjänstens granskning. 2016, 66:154-160.
- Fransson E, Låftman SB, Östberg V, Hjern A, Bergström M. Levnadsvillkoren för barn med delat boende – det svenska exemplet . Forskning om barnindikatorer. 2017 jan:1-23.
- Fransson E, Hjern A, Bergström M. Vad kan vi säga om gemensamma föräldraupplägg för svenska barn? , Journal of Divorce & Remarriage, 2018, 59 349-358.
- Fransson E, Låftman SB, Östberg V, Bergström M. Välbefinnande bland barn med ensamstående föräldrar i Sverige: fokus på delat boende. I R. Nieuwenhuis & LC Maldonado (Eds.), The triple bind of single-parent familys. Resurser, sysselsättning och politik för att förbättra välbefinnandet. Storbritannien: Policy Press, 2018.
- Fransson E, Sorensen F, Kunovac Kallak T, Ramklint M, Eckerdal P, Heimgartner M, Krageloh-Mann I, Skalkidou A. Maternal Perinatal Depressive Symptoms Trajectories and Impact on Toddler Behavior – The Importance of Symptom Duration and Journal of Maternal Affective. Disorders (2020), doi: https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.04.003
externa länkar
- The Elvis Project , Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
- Karolinska Institutet, Emma Fransson
- Stockholms universitet, Emma Fransson
- Emma Franssons publikationer indexerade av Google Scholar
