Einar af Wirsén

Einar af Wirsén
Carl Einar Ture af Wirsén.jpg
af Wirsén, ca 1897
Sveriges sändebud till Rumänien

Tillträdde 26 september 1921 – 5 november 1924
Föregås av Joachim Beck-Friis
Efterträdde av Jonas Alströmer
Sveriges sändebud till Grekland

I tjänst 26 september 1921 – 5 november 1924
Föregås av Ingen
Efterträdde av Jonas Alströmer
Sveriges sändebud till Jugoslavien

I tjänst 26 september 1921 – 5 november 1924
Föregås av Ingen
Efterträdde av Jonas Alströmer
Sveriges sändebud till Tyskland

I tjänst 26 september 1925 – 1937
Föregås av Fredrik Ramel
Efterträdde av Arvid Richert
Sveriges sändebud i Italien

I tjänst 1937–1940
Föregås av Erik Sjöborg
Efterträdde av Hans Gustaf Beck-Friis
Personliga detaljer
Född
Carl Einar Thure af Wirsén


( 1875-04-20 ) 20 april 1875 Uppsala , Sverige
dog 5 januari 1946 (1946-01-05) (70 år)
Viloplats Uppsala gamla kyrkogård
Ockupation Diplomat, författare, soldat
Militärtjänst
Trohet Sverige
Filial/tjänst svenska armén
År i tjänst 1895–1914, 1917–1920
Rang Större
Enhet Svea Livgarde

Carl Einar Thure af Wirsén , född 20 april 1875, död 5 januari 1946, var en officer, diplomat och författare i den svenska armén . Ursprungligen officer, skickades han till diplomattjänst efter första världskriget och tjänstgjorde som militärattaché i Konstantinopel och Sofia där han bevittnade det armeniska folkmordet . Från det osmanska riket och Balkan kom af Wirsén till Polen och bevittnade landets återuppståndelse . Efter att ha tjänstgjort i London , Reval och Riga sändes han som sändebud till Bukarest , Aten och Belgrad 1921. Efter att ha arbetat i Mosulkommissionen sändes af Wirsén till Berlin , där han skulle stanna de följande 12 åren som sändebud. Slutligen var han sändebud i Rom i tre år innan han gick i pension 1940.

Karriär

Einar af Wirsén föddes i Uppsala , som son till poeten och litteraturkritikern Carl David af Wirsén och Cecilia Emerentia Leontina (född Adlöf). Han blev volontär i Svea livgarde 1891, avlade mogenhetsexamen 1893 och befordrades till sergeant 1894. af Wirsén skrevs in vid Kungliga Militärhögskolan 16 augusti 1894, befordrades till fanjunkare 1895 och tog examen från Kungliga Militärhögskolan den 20 november samma år.

af Wirsén blev underlöjtnant i Svea livgarde 1895, befordrades till löjtnant 1897 och gick på Kungliga Arméns stabskollegium 1900-1902. Han utnämndes till attaché 1903 och var aspirant vid generalstaben till 1904 1906. Han befordrades till kapten i Svea livgardet 1909. af Wirsén tjänstgjorde i generalstaben 1910 till 1914. Han blev lärare vid Kungliga Arméns stabskollegium 1911 och var då militärattaché i Konstantinopel och Sofia fr.o.m. 1915 till 1920. I Konstantinopel och Sofia bevittnade han det armeniska folkmordet tillsammans med de militära operationerna i Dardanellerna 1915–16 och de militära operationerna i Makedonien 1918. af Wirsén befordrades till major i svenska armén 1917 och major. i Göta livgarde 1920.

Han var tillförordnad extra andralegationssekreterare i Warszawa från 15 januari till 31 mars 1921 och utnämndes till tillförordnad extra förstalegationssekreterare vid utrikesministeriet den 8 april samma år. af Wirsén var tillförordnad förste legationssekreterare i London från 28 april till 2 juli 1921 och utnämndes till tillförordnad chargé d'affaires i Reval och Riga den 24 juni 1921. Han utnämndes till sändebud i Bukarest , Aten och Belgrad (ackrediterad från Bukarest) den 26 September 1921, stannade i denna position till den 5 november 1924 då han tog tjänstledigt .

af Wirsén var från 1924 till 1925 ordförande för Nationernas Förbunds råd -tillsatt utredningskommission för att lägga fram förslag om gränsen mellan Turkiet och Irak (Mosulkommissionen) och hade en betydande del i dess grundliga rapport, som utgjorde grunden för rådets beslut. af Wirsén tjänade sin mission på ett mycket tillfredsställande sätt och bevarade skickligt kommissionens integritet, även i förhållande till ganska påtagliga brittiska påtryckningar. Han utnämndes sedan till sändebud i Berlin den 26 september 1925 och blev major i Svea livgardes reserv den 8 januari 1926. Han stannade på sin post i Berlin till 1937 och blev sedan sändebud i Rom 1937-1940.

Privatliv

Den 26 januari 1910 gifte han sig med Jeanne Maria Käthie Ingeldi (25 juli 1881 i Kristinehamn – 21 december 1920 i Montreux ). Den 1 februari 1922 gifte han sig i Engelbrektskyrkan i Stockholm med sin kusins ​​dotter Ebba Elsa Cecilia Hildebrand (5 april 1903 – 26 september 1991, båda i Stockholm), dotter till Riksgäldsstyrelsens ordförande Karl Emil Hildebrand och Elisabet af Geijerstam. af Wirsén hade tre döttrar;

  • Käthie Madeleine Carola Cecilia (gift Landenius) (18 maj 1912 i Stockholm – 26 september 1996)
  • Ulla Elisabet (född 11 oktober 1922 i Sinaia , Rumänien – 9 september 1976)
  • Diane Augusta (född 21 april 1935 i Berlin)

Einar af Wirsén dog den 5 januari 1946 och begravdes 15 dagar senare på Uppsala gamla kyrkogård i sin hemstad.

Utmärkelser och dekorationer

af Wirséns utmärkelser:

Bibliografi

  •   Wirsén, Einar af (1943). Från Balkan till Berlin [ Från Balkan till Berlin ] (på svenska). Stockholm: Bonnier. SELIBR 1456246 .
  •   Wirsén, Einar af (1943). Finlands framtid [ Finlands framtid ] (på svenska). Stockholm: Inapress. SELIBR 1239741 .
  •   Wirsén, Einar af (1942). Minnen från fred och krig [ Memories of peace and war ] (på svenska). Stockholm: Bonnier. SELIBR 603577 .
  •   Wirsén, Einar af (1942). Ryska problem [ ryska problem ] (på svenska). Stockholm: Bonnier. SELIBR 1456247 .
  •   Wirsén, Einar af (1942). Funderingar om Ryssland [ Reflection on Russia ] (på svenska). Göteborg. SELIBR 3181839 .
  •   Wirsén, Einar af; Teleki von Szék, Pàl; Paulis, A. (1925). Fråga de la frontière entre la Turquie et l'Irak: rapport présenté au Conseil par la Commission constituée en vertu de la résolution av den 30 september 1924 [ Fråga om gränsen mellan Turkiet och Irak: rapport framlagd för rådet av kommissionen som agerar enligt resolution av den 30 september 1924 ] (på franska). [Genève]. SELIBR 3181841 .
  •   Wirsén, Einar af (1915). Första världskrigsåret: en återblick [ The first year of World War I: in retrospect ] (på svenska). Stockholm: Norstedt. SELIBR 1641651 .
  •   Wirsén, Einar af (1914). Härordningsfrågans hufvudpunkt: ett inlägg i diskussionen om infanteriets utbildningstid . Stockholm: Komiterade för Sveriges försvarsföreningar. SELIBR 1641652 .
  •   Wirsén, Einar af (1914). Slaget vid Amiens den 27 november 1870 och händelserna omedelbart efter slaget [ Slaget vid Amiens 27 november 1870 och händelserna omedelbart efter slaget ] ( på svenska). Stockholm. SELIBR 3181840 .
  •   Wirsén, Einar af (1914). Mål och medel för infanteriets utbildning . Göteborg. SELIBR 1641653 .
  •   Keith (pseudonym) (1914). Kan frågan om infanteriets utbildningstid utbrytas ur härordningsfrågan i öfrigt? [ Kan frågan om infanteriutbildningstid tas ur frågan om armédivisionerna i allmänhet? ] (på svenska). Stockholm. SELIBR 3125863 .
  •   Wirsén, Einar af (1911). Cavour: med 5 bilder [ Cavour: med 5 bilder ] (på svenska). Stockholm. SELIBR 3181838 .
  •   Keith (pseudonym) (1911). Den svenska folkhären [ Svenska folkets armé ] (på svenska) (1:a uppl.). Stockholm: Norstedt. SELIBR 1635468 .
  •   Wirsén, Einar af (1909). Balkanfolken och stormakterna: historiskt politiska orientstudier [ Balkanfolket och stormakterna: historiska politiska orientstudier ] ( på svenska). Uppsala: Akademiska bokförl. SELIBR 1619072 .
  •   Wirsén, Einar af (1908). Sjötransporter, landstigningar och kustförsvar: några erfarenheter från en samöfning mellan fälttrupper, flotta och landstorm i Italien : Föredrag [ Maritime transport, landings and coastal defense: some experiences from a joint exercise between the field troops, navy and landsturm in Italy: Lecture ] ( på svenska). Stockholm: Norstedt. SELIBR 1619073 .
Diplomatiska inlägg
Föregås av
Joachim Beck-Friis

Sveriges sändebud i Rumänien 1921–1924
Efterträdde av
Föregås av
Ingen

Sveriges sändebud i Grekland 1921–1924
Efterträdde av
Föregås av
Ingen

Sveriges sändebud i Jugoslavien 1921–1924
Efterträdde av
Föregås av
Sveriges sändebud i Tyskland 1925–1937
Efterträdde av
Arvid Richert
Föregås av
Erik Sjöborg

Sveriges sändebud i Italien 1937–1940
Efterträdde av
Hans Gustaf Beck-Friis