Eduard Wunder
Eduard Wunder (1800–1869) var en tysk filolog och från 1843 till 1866 rektor vid Fürstenschule Grimma i Sachsen .
Liv
Wunder föddes i Wittenberg den 4 maj 1800, son till Karl Friedrich Wunder, diakon och senare ärkediakon vid Stadtkirche Wittenberg , och hans hustru Christiane Friederike Ebert, dotter till Johann Jacob Ebert, en framstående matematiker och astronom. Vid tolv års ålder sändes han till lyceum i Wittenberg, där han 1814 bevittnade belägringen och erövringen av staden från fransmännen av den preussiske generalen Tauentzien . Från 1816 till 1818 studerade han vid Fürstliche Landesschule i Meissen . 1818 gick han in på universitetet i Leipzig , där han studerade filologi under Gottfried Hermann , Christian Daniel Beck och Friedrich August Wilhelm Spohn . Han tog sin doktorsexamen i filosofi 1823, och den våren utnämndes till adjungerad professor vid Fürstenschule i Grimma .
Wunder avancerade bland lärare i Grimma och blev professor 1826 och förste professor 1843 och blev skolans tjugonde rektor. Han innehade posten till sin pensionering 1866 och undervisade i Grimma i fyrtiotre år. Han betraktades som en innovativ ledare, och hans personlighet sågs som förkroppsligandet av den kristna humanismen . Hans arbete kom till delstatsregeringens uppmärksamhet i Dresden , och 1849 utsågs han till riddare av Sachsens civila orden . Han utsågs till befälhavare andra klass av beställningen vid sin pensionering. Wunder tvingades gå i pension 1866 på grund av dålig hälsa, eftersom han led av en influensaliknande sjukdom. Han återhämtade sig aldrig och dog i Grimma natten mellan den 24 och 25 mars 1869.
Wunder efterlevde sin hustru, före detta Antonia Amalia Bär (d. 1871), som han gifte sig med 1826. Hon var dotter till Friedrich Gotthold Bär, borgmästaren i Königstein . Eduard och Antonia fick två barn: Hermann Wunder (1829–1905), som också undervisade i Grimma, och Doris Wunder (1834–1908).
Wunder var särskilt känd för sitt arbete på Sophocles , som var populärt både i Tyskland och utomlands. Från 1831 till 1850 gav han ut en förklarande upplaga av dramatikerns arbete. Han publicerade också en kritisk upplaga av Ciceros oration Pro Plancio 1830, som var mycket inflytelserik för sin insikt om Ciceros språkbruk.
Utvalda verk
- Adversaria i Sophoclis Philoctetam. Leipzig 1823 ( Online )
- Sophoclis Antigona. Ad optimorum liborum fidem nyligen. Leipzig 1824, Gotha 1831
- Sophoclis Antigona Ajax, ad optimorum librorum fidem recensuit. Leipzig 1824, Gotha 1831
- Sophoclis Antigona Electra, ad optimorum librorum fidem recensuit. Leipzig 1824, Gotha 1831, London 1855 ( Online )
- Sophoclis Antigona Oedipus rex, ad optimorum librorum fidem recensuit. Leipzig 1824, Gotha 1831
- Conspectus Metrorum, quibus Sophocles in septem quas habemus tragoedias usus est. Leipzig 1825
- Sophocles Oedipus Coloneus, ad optimorum liborum fidem recensuit. Leipzig 1825
- Sophocles Oedipus Coloneus Philoctetes, ad optimorum liborum fidem recensuit. Leipzig 1825
- Variae Lectiones librorum aliquot MT Ciceronis ex Codice Erfurtensi enotatae. Leipzig 1827 ( Online )
- M. Tulli Ciceronis Oratio pro Cn. Plancio. Ad optumorum Codicum fidem emendavit et interpretationibus tum aliorum tum auis explanavit. Leipzig 1830
- Ueber Kristus. Aug Lobecks neue Ausgabe des sophokleischen Aias. Eine Rescension. Leipzig 1837 ( Online )
- De scholiorum i Sophoclis tragoedias auctoritale. Grimma 1838
- Emendationes i Sophoclis Trachinias. Grimma 1840 ( Online )
- Miscellanea Sophoclea. Grimma 1843 ( Online )
- Zwei Schulreden, gehalten am Stiftungsfeste der Königl. Landesschule zu Grimma. Grimma 1843
- Die schwierigsten Lehren der griechischen Syntax. Grimma 1848 ( Online )
- Die Fürstenschulen neben den Gymnasien. 1850
- Die Eigenart der Fürstenschulen. Zeugnisse über die Bedeutung der Fürstenschulen für die Ausbildung und Erziehung der Jugend. Druckfassung des Vortrags von 1850. Herausgegeben vom Verein ehemaliger Fürstenschüler , Dresden 1889
- De Aeschyli Eumenidibus. Grimma 1854
- Uebungsstücke zum Uebersetzen aus dem Deutschen in das Lateinische und in das Griechische und Lateinische: nebst Stoffen zu freien lateinischen Arbeiten in ungebundener und gebundener Rede. 1855
- Christi. Aenotheo Lorenzio Doct. Phil. Professori Ill. apud Grimam Moldani Secundo ... munus Praeceptoris abhinc XXV. annis ... rite susceptum d. XVIII. m. febr. 1856 pie gratulatur Suo et collegarum nomine Eduard. Wunder, (Insunt) Schedae crit. de locis nonnullis Sophoclis tragoediarum & MT Ciceronis orationis Murenianae. Grimma 1856 ( Online )
Citat
Ytterligare referenser
- Friedrich Koldewey (1898), " Wunder, Eduard ", Allgemeine Deutsche Biographie (ADB) (på tyska), vol. 44, Leipzig: Duncker & Humblot, s. 565–567
- de:Georg Christoph Hamberger , Johann Georg Meusel , Johann Wilhelm Sigismund Lindner: Das gelehrte Teutschland oder Lexikon der jetzt lebenden teutschen Schriftsteller. Verlag Meyersche Hof-Buchhandlung, Lemgo, 1827, Bd. 21, S. 720
- Allgemeine deutsche Real-Encyklopädie für die gebildeten Stände. FA Brockhaus, Leipzig, 1855, 10. Aufl. Bd. 15, 2. Abt., S. 367, ( Online )
- Wigands samtal-Lexikon, Für alle Stände. Verlag Otto Wigand, Leipzig, 1852, 15. Bd., S. 351 ( Online )
- Pierers Universal-Lexikon der Vergangenheit und Gegenwart oder Neustes encyclopädisches Wörterbuch der Wissenschaften, Künste und Gewerbe. Verlag Pierer Hofbuchdruckerei, Altenburg, 1872, 5. Aufl., 19. Bd., S. 384 ( Online )
- Franz Kössler: Personenlexikon von Lehrern des 19. Jahrhunderts : Berufsbiographien aus Schul-Jahresberichten und Schulprogrammen 1825 - 1918 mit Veröffentlichungsverzeichnissen. Universitätsbibliothek Gießen, Giessener Elektronische Bibliothek, Preprint, 2008, ( Online )