Driftsmodell

En verksamhetsmodell är både en abstrakt och visuell representation (modell) av hur en organisation levererar värde till sina kunder eller förmånstagare samt hur en organisation faktiskt driver sig själv.

Definition

Det finns olika sätt att definiera de element som utgör en verksamhetsmodell.

Människor , process och teknik är en vanlig definition, process , organisation och teknik är en annan.

En organisation är ett komplext system för att leverera värde. En operativ modell delar upp detta system i komponenter och visar hur det fungerar. Det kan hjälpa olika deltagare att förstå helheten. Det kan hjälpa ledare att identifiera problem som orsakar underprestationer. Det kan hjälpa dem som gör förändringar att kontrollera att de har tänkt igenom alla delar och att helheten fortfarande fungerar. Det kan hjälpa dem som omvandlar en operation att koordinera alla olika förändringar som måste ske.

En driftsmodell är som ritningen för en byggnad. Det är mer dynamiskt än en byggnadsritning, med förändringar som sker regelbundet. Dessutom är en driftsmodell vanligtvis inte bara en ritning. Det kommer sannolikt att finnas ritningar för varje element: processer, organisation, beslutsfattande, mjukvaruapplikationer, platser och så vidare.

En verksamhetsmodell kan beskriva hur en organisation gör affärer idag – som den är . Den kan också kommunicera visionen om hur en verksamhet kommer att fungera i framtiden – to be . I detta sammanhang kallas det ofta för måldriftsmodellen , vilket är en syn på verksamheten vid en framtida tidpunkt. Vanligtvis är en verksamhetsmodell en levande uppsättning dokument som ständigt förändras, som ett organisationsschema.

En verksamhetsmodell beskriver hur en organisation levererar värde, som sådan är den en delmängd av det större begreppet "affärsmodell". En affärsmodell beskriver hur en organisation skapar, levererar och fångar värde och upprätthåller sig själv i processen. En verksamhetsmodell fokuserar på leveranselementet i affärsmodellen. Det finns gott om meningsskiljaktigheter om användningen av orden affärsmodell och verksamhetsmodell .

Termen verksamhetsmodell kan ha använts först i strategi på företagsnivå (se Historik nedan) för att beskriva hur en organisation är strukturerad i affärsdivisioner, vilka aktiviteter som är centraliserade eller decentraliserade och hur mycket integration som krävs mellan affärsdivisioner. Termen används oftast idag när det hänvisar till hur en enskild affärsavdelning eller enskild funktion fungerar, som i "utforskningsdivisionens verksamhetsmodell" eller "HR-funktionens verksamhetsmodell". Den kan också användas på en mycket mer mikronivå för att beskriva hur en avdelning inom en funktion fungerar eller hur en fabrik är upplagd. Avsnittet nedan med titeln Business/IT-dialog utforskar ett ramverk för att tänka på IT-konsekvenserna av olika företagsstrategier.

En verksamhetsmodell är ett av de verktyg som ledare kan använda för att hjälpa dem att formulera och genomföra strategi. Vanligtvis börjar arbetet med en verksamhetsmodell efter att någon strategisk plan har föreslagits. Den översätter den planen till operativa krav och beslut och bidrar ofta också till planen genom att visa områden där planen kommer att vara svår att genomföra.

En verksamhetsmodell kan också användas som ett verktyg när en organisation står inför prestationsutmaningar. Modellen kan hjälpa till med diagnosen (vad som orsakar prestationsproblemen) och med lösningen (vad som behöver ändras för att rätta till problemen).

Men det vanligaste användningsområdet för verksamhetsmodellverktyget är dock att få likriktning mellan chefer i olika funktioner eller divisioner om hur de ska arbeta tillsammans till nytta för helheten.

Ytterligare kartor och sjökort behövs ofta. Till exempel kommer en verksamhetsmodell vanligtvis att innehålla en IT-ritning, platskartor, en leverantörsmatris, personmodeller, beslutsrutiner och andra element som ett styrkort för att bedöma prestanda. Vilken uppsättning dokument som skapas beror på vad operativmodellen används till. Det finns ingen allmänt accepterad uppsättning sjökort eller åtminstone finns det ingen överenskommelse ännu om vad diagram utgör en verksamhetsmodell.

När förutsättningar och strategier förändras måste verksamhetsmodellerna förändras. Affärsarkitekter, som vanligtvis hjälper till att utforma måloperativmodellen, ser till att förändringar hanteras på ett ordnat sätt. Teknik, såsom digitalisering, big data-analys och robotprocessautomatisering är några av orsakerna till förändringar av driftsmodeller. Verksamhetsmodeller förändras också för att tillgodose nya sätt att arbeta (som "agilt" eller "jobba hemma") nya människor (särskilt ledare), nya förmågor, nya geografier, nya leverantörer och andra skäl.

Historia

Ursprung i företagsstrategi

Termen operativ modell har använts i företagsstrategi för att betyda vad Lynch, et al., av företagsstrategi beskriver som: "relationerna mellan företagen i företagets portfölj och den process genom vilken investeringar kommer att bestämmas bland dem."

Företagsstrategi växte fram ur forskningen från Harvard Business School professor Bruce R. Scott som utvecklade en modell för stadierna i företagsutveckling. Han spårade utvecklingen av ett företag från "steg I" med en enda produkt (eller produktlinje) till "steg 3" med flera branscher , marknader och kanaler. Efter detta arbete utvecklade Leonard Wrigley och Richard Rumelt sätt att klassificera företagsstrukturer och jämföra deras strategier. De identifierade fyra olika driftsmodeller:

Enskild bransch av företag, där de flesta intäkterna kommer från en enda aktivitet;
Närliggande verksamheter där diversifiering uppnås genom att lägga till företag som kompletterar den ursprungliga verksamheten;
Diversifierade företag som kombinerar icke-relaterade verksamheter, såsom ett oljebolag och en gödselverksamhet;
Konglomerat – diversifiering uppnås utan hänsyn till komplementära eller synergistiska effekter.

Nomenklaturen utvecklades, men kategorierna överlever:

Integrerad : enskild verksamhet, kräver en enda strategi för konkurrensfördelar. Frågor formuleras centralt och skräddarsydda för lokala behov för att optimera verksamheten. Framgång mäts genom att lägga samman de globala siffrorna. Exempel inkluderar McDonald's eller Harley Davidson .
Allierat relaterat : varje verksamhet innehåller förmågan att skapa fördelar självständigt. Gemensamma intressen bearbetas över verksamheter. En del stödarbete kan delas mellan företag. Exempel är Canon och Procter & Gamble .
Allierat-orelaterade : varje verksamhet innehåller det kärnarbete som krävs för att skapa fördelar självständigt. Kunder kan delas. Gemensamt intresse bearbetas över företag. Förmåga som kan överföras till andra företag delas för hävstångseffekt. Exempel inkluderar Avery Dennisons tryckkänsliga teknologi och självhäftande basteknologier som används i Roll Materials medicinska grupp för medicinska engångsprodukter.
Holdingbolag : inkluderar icke-närstående verksamheter, med flera strategier, relaterade eller inte. Varje verksamhet har fristående varumärken/företag med oberoende funktionella grupper. Enheterna är sammanbundna endast genom ägande. Exempel inkluderar Tyco International .

Några konsekvenser av valet:

Komponent	Integrerad	Allierat relaterat	Allierat-orelaterade	Innehav
Affärsstrategi	Ett	Många	Många	Många
Kunder	Samma	Delad	Några delade	Många
Företagsroll	Resurstilldelningar	Definiera protokoll	Definiera protokoll	Finansiella roll-ups och analyser
Humankapital	Allmänning	Några delade	Några delade	Oberoende
IT-system	Allmänning	Allmänning	Få, sammankopplade	Annorlunda
Möjliggörande processer	Centraliserad	Centraliserad	Vissa centraliserade	Decentraliserat

Driftsmodeller för serviceorientering

Verksamhetsmodeller har blivit populära bland serviceorganisationer som vill förbättra processer för att leverera större värde till kunder och/eller förmånstagare. En sådan verksamhetsmodell är ramverket Service Operating Model Skills (SOMS).

SOMS är en verksamhetsmodell inriktad på tjänstesektorn. SOMS stipulerar den kompetens som behövs för människor som skapar och arbetar med verksamhetsmodeller. Ramverket består av sju delar:

Kundupplevelsen
Prestationsstyrning och förbättring
Efterfrågan och kapacitetshantering
Människors förmåga
Processkontext
Leverans – processdesign
Strategi, styrning och ledarskap

SOMS skapades av Center for Service Management vid School of Business and Economics vid Loughborough University som svar på förfrågningar från utbildare och instruktörer inom tjänstesektorn; och bygger på akademisk forskning från Centrum för Service Management.

Business/IT dialog

MIT Center for Information Systems Research ( CISR), en forskargrupp vid MIT Sloan School of Management , föreslår att en verksamhetsmodell är användbar för att vägleda IT-investeringsbeslut. IT-investeringar ska stödja verksamhetsmodellen.

Ross, Weill och Robertson fann att en organisation med en verksamhetsmodell rapporterade 31 % högre operativ effektivitet, 33 % högre kundnöjdhet och en 34 % fördel i utvecklingen av nya produkter. I boken Enterprise Architecture as Strategy skisserar de fyra verksamhetsmodeller:

Processstandardisering och integration
	Processstandardisering
Processintegration	Låg	Hög
Hög	Samordning	Enande
Låg	Diversifiering	Replikering

Samordning – låg processstandardisering men hög processintegration (jämför med allierad strategi, där dotterbolag tillhandahåller olika produkter till samma kunder)
Enande – både hög standardisering och integration (jämför med integrerad strategi)
Diversifiering – företag som kräver låg standardisering och låg integration (jämför med holdingbolagsstrategi)
Replikering – hög standardisering men låg integration (jämför med franchisetagare eller replikerade anläggningar för en integrerad strategi)

Operativa modeller informerar om lämplig nivå av affärsprocessintegration och standardisering för att leverera organisationens löften till intressenter.

Verksamhetsmodellen informerar IT-ledare om hur olika tekniska och affärsmässiga komponenter ska utformas och implementeras för att möjliggöra den valda verksamhetsmodellen:

Teknisk/operativ modell rutnät
Komponent	Samordning	Enande	Diversifiering	Replikering
Kunddata
Produktdata
Delade tjänster
Infrastrukturteknik
Portalteknik
Mellanvaruteknik
Driftsprocesser
Beslutsprocesser
Applikationssystem
Systemkomponentteknik

Koordinerings- och sammanslagningsmodeller drar mer nytta av konsoliderade synpunkter på kunder och data över hela företaget än diversifierings- och replikeringsmodeller.

Branschstandard driftmodeller

Business Process Framework (eTOM)
IAA (Insurance Application Architecture)
BIAN ( Banking Industry Architecture Network eV (BIAN) )
IFW ( Information Framework )
ITIL
COBIT (Control Objectives for Information and Related Technology)

Se även