Dorohoi län

Județul Dorohoi
County ( Județ )
The Dorohoi County Prefecture building of the interwar period.
Dorohoi County Prefectures byggnad under mellankrigstiden.
Coat of arms of Județul Dorohoi
Romania 1930 county Dorohoi.png
Land Flag of Romania.svg Rumänien
Historisk region Moldavien
Länssäte ( Reședință de județ ) Dorohoi
Etablerade 1859
Upphörde att existera Administrativ reform 1950
Område
• Totalt 846 km 2 (1 099 sq mi)
Befolkning
 (1930)
• Totalt 211,354
• Densitet 74/km 2 (190/sq mi)
Tidszon UTC+2 ( EET )
• Sommar ( sommartid ) UTC+3 ( EEST )

Dorohoi County , med sitt säte i Dorohoi , var en underavdelning av kungariket Rumänien och beläget i regionen Moldavien .

Geografi

Länet låg i den nordöstra delen av Stor-Rumänien , i den nordöstra delen av Moldavien . Idag är det tidigare länets territorium delat mellan Rumänien (norra Botoșani län , med en yta på 2 542 km²) och Ukraina ( Hertsa-regionen , med en yta av 304 km²). Det gränsade nordväst med Cernăuți län , i norr och öster med Hotin län , söder Botoşani län , sydväst med Suceava län , och väster med Rădăuți län .

Administrativ organisation

Karta över länet, med häradsordningen 1938.

Länet bestod av fem städer: Dorohoi , Darabani , Herța , Mihăileni och Săveni .

Administrativt var Dorohoi County ursprungligen uppdelat i tre distrikt ( plăși ):

  1. Plasa Bașeu
  2. Plasa Herța
  3. Plasa Siret

Därefter etablerades två nya distrikt:

  1. Plasa Centrală
  2. Plasa Lascăr

Från 1941 till 1944 var Dorohoi County en del av Bukovina Governorate .

Befolkning

Enligt 1930 års folkräkningsdata var länets befolkning 211 354 invånare, varav 92,1% var etniska rumäner, 7,0% var etniska judar, såväl som andra minoriteter. Ur religiös synvinkel var 92,4 % östortodoxa, 7,0 % judar, 0,3 % romersk-katolska, samt andra minoriteter.

Stadsbefolkning

År 1930 var länets stadsbefolkning 43 707 invånare, 69,3 % rumäner, 29,1 % judar, 0,6 % tyskar, samt andra minoriteter. I tätorten var språken rumänska (71,1 %), jiddisch (27,4 %), tyska (0,6 %), samt andra minoriteter. Ur religiös synvinkel bestod stadsbefolkningen av östortodoxa (69,1%), judar (29,3%), romersk-katolska (0,9%) samt andra minoriteter.

Se även

externa länkar