Diskret forskning

Diskret forskning (eller diskreta mått ) är en metod för datainsamling som främst används inom samhällsvetenskap . Termen "obetydliga åtgärder" myntades först av Webb, Campbell, Schwartz och Sechrest i en bok från 1966 med titeln Unobtrusive Measures: nonreactive research in the social sciences . Författarna beskrev metoder som inte involverar direkt framtagning av data från forskningspersonerna. Diskreta åtgärder kontrasteras mot intervjuer och enkäter , genom att de försöker hitta indirekta sätt att få fram nödvändig data. Det diskreta tillvägagångssättet söker ofta efter ovanliga datakällor, som skräp, graffiti och dödsannonser , såväl som mer konventionella sådana som publicerad statistik.

Diskreta åtgärder ska inte uppfattas som ett alternativ till mer reaktiva metoder som intervjuer, undersökningar och experiment , utan snarare som ett extra verktyg i samhällsforskarens verktygslåda. Diskreta åtgärder kan hjälpa till att ta itu med kända fördomar som selektionsbias och experimentatorns bias . Webb och hans kollegor betonar vikten av att triangulera resultaten som erhålls genom olika metoder, var och en med sin egen unika uppsättning (vanligtvis okända) fördomar .

Spridningen av digitala medier öppnade en ny era för kommunikationsforskare på jakt efter diskret erhållna datakällor. Onlinekommunikation skapar digitala fotspår som kan möjliggöra en analys av data som erhålls genom diskreta metoder, och som också är enormt större än alla korpus som erhålls via framkallning och mänsklig transkription . Dessa fotspår kan nu användas för att analysera ämnen som innehållet i kommunikationshändelser, kommunikationsprocessen och strukturen i det kommunikativa nätverket. Ökningen av internetbaserade forskningsdata väckte diskussionen om de etiska aspekterna av att använda diskret erhållna data på nytt. Kan till exempel all data som samlas in i det offentliga området användas för forskningsändamål? När ska vi söka samtycke och är det realistiskt att kräva informerat samtycke från källor till diskret insamlad data? Dessa frågor har inga enkla svar och lösningen är ett resultat av en noggrann och pågående dialog mellan forskare och mellan forskare och samhälle.

• Lee, RM (2000). Diskreta metoder inom samhällsforskning . Open University Press.
•   Webb, EJ; Campbell, DT; Schwartz, RD & Sechrest, L. (2000). Diskreta åtgärder ; reviderad upplaga. Thousand Oaks: Sage Publications Inc. ISBN 0-7619-2011-0