Dečani Chronicle
| Dečani krönika | |
|---|---|
| Datum | andra hälften av 1400-talet (original), 1595 (manuskript) |
| Härstamning | Dečani-klostret , serbiskt despotat |
| Språk) | serbiska språket |
Dečani -krönikan ( serbiska : Дечански летопис ) är ett serbiskspråkigt manuskript skrivet under andra hälften av 1400-talet i Dečani-klostret .
Transkription och publicering
Under transkriberingen av Dečani-krönikan från originalmanuskriptet transkriberade transkriberaren inte bara den, utan tolkade också originaltexten.
Den publicerades av Serafim Ristić i hans verk Dečani Monuments . 1908 publicerades dess översättning till ryska i Sankt Petersburg av diakonen Nikolai Mavrov.
Innehåll
Det tidigaste omnämnandet av Ibarski Kolašin finns i registret från 1595 som finns i Dečani-krönikan som omfattar alla Kolašins byar och deras registrerade invånare. Denna krönika förklarar det serbiska ursprunget till namnet på staden Šabac .
Dečani-krönikan diskuterar medlemmar av Nemanjić-dynastin , i synnerhet Stefan Nemanja och några hans ättlingar. Den beskriver Stefan Dečanskis död efter att han först förnedrades av sin styvmor Simonida . I krönikan presenteras information om naturfenomen som följde med Stefans död, inklusive solförmörkelsen . Dečani-krönikan är en av fyra medeltida krönikor som nämner Simeon Uroš , halvbror till kejsar Dušan , och hans handlingar för att tillfälligt ta den serbiska tronen.
Denna krönika nämner slaget vid Rovine 1395 och förklarar att prins Marko och Konstantin Dragaš dog i detta slag. Denna krönika förklarar också att Markos bror, Andreja Mrnjavčević , också dog i slaget vid Rovine. Dečani-krönikan beskriver hur den osmanske militärbefälhavaren Skanderbeg flydde från slagfältet i Momina Klisura 1444, nära nutida Pazardzhik i Bulgarien , efter att ha blivit besegrad av den serbiske despoten Đurađ Branković .