Case of the Thorns

Törnmålet (1466) YB 6 Ed 4 , 7a pl 18 är ett viktigt historiskt rättsfall från kungens bänk i sedvanerättsliga skadestånd . Det engelska fallet , som inträffade på 1400-talet, är det tidigaste uppteckningen av en domstol som grundar sitt beslut på den nu grundläggande principen om skadestånd : att om en individ lider (civil) skada i handen av en annan, har den personen en rätt att få ersättning.

Fallet, tekniskt anfört som Hulle v. Orynge 1466. YBM 6 Edw. IV, folio 7, placitum 18., används fortfarande i stor utsträckning i amerikanska juristskolor i inledande skadeståndsklasser.

Bakgrund

Svaranden ägde en 1 tunnland gård i anslutning till kärandens 5 tunnland, som var åtskilda av en häck av törnebuske. Svaranden försökte hämta taggar från en delande häck som hade fallit på kärandens egendom. När svaranden hämtade taggarna hade den skadat några av kärandens grödor; specifikt han "trampade och skadade" grödorna. Frågan var om svaranden var ansvarig för intrång.

Regel

Trots att beslutet var delat, ansåg majoriteten att om en person skadar annans egendom föreligger ett skadestånd även om den talan som väckte sådant skadestånd i sig var laglig. Som Pigot, J säger, "Och så om en man har en fiskdamm i sin herrgård och han tömmer vattnet ur dammen för att ta fiskarna och vattnet översvämmar mitt land, kommer jag att ha en bra handling, och ändå handlingen var laglig."

Den som frivilligt gör en handling som leder till skadestånd för en annan är ansvarig för skadeståndet även om handlingen var laglig.

Rapportera

Detta fallutdrag sammanfattades i Bessy v Olliot & Lambert (1681) enligt följande.

"Trepass quare vi et armis clausum fregit, et herbam suam pedibus conculcando consumpsit in six Acres. Den tilltalade åberopar, att han har en Acre liggande bredvid nämnda sex Acres, och på den en häck av törnar, och han klippte törnarna, och de ipso invito föll på kärandens mark, och svaranden tog bort dem så snart han kunde, vilket är samma intrång; och käranden betänkte; och dömde för käranden; ty fastän en man gör en laglig sak, men om någon skada därigenom drabbar[l] en annan, han skall svara för det, om han kunde ha undvikit det. Som om en man släntar ett träd och [grenarna] faller på en annan ipso invito , men ändå en handling ligger. Om en manshoot på [Rumpor] och skada en annan omedvetet, en åtgärd ligger. Jag har ett land genom vilket en flod rinner till din kvarn, och jag slänger Sallows som växer på [Riverside], som av misstag stoppar vattnet, så att din kvarn hindras, en handling ljuger Om jag bygger mitt eget hus, och en timmerbit faller på min grannes hus och går sönder En del av det, ligger en handling. Om en man överfaller mig och jag lyfter upp min stav för att försvara mig själv, och genom att lyfta den mot en annan, ligger en handling av den personen, och ändå gjorde jag en laglig sak. Och orsaken till alla dessa fall är att den som är skadad borde få ersättning. Men annars är det i brottmål, för det är actus non facit reum nisi mens sit rea ."

Se även