Caroline de Crespigny

Caroline de Crespigny
de Crespigny 1826 av Philip August Gaugain
Född	Caroline Bathurst ( 1797-09-14 ) 14 september 1797 Durham, England
dog	26 december 1861 (1861-12-26) (64 år) Heidelberg, Tyskland Storhertigdömet Baden
Ockupation	Poet, översättare
Nationalitet	engelsk
Genre	Poesi
Litterär rörelse	Romantik
Anmärkningsvärda verk	My Souvenir (1844), Vision of Great Men, med andra dikter och översättningar från Poetesses of Germany (1848)
Make	Rev Heaton Champion de Crespigny
Partner	Thomas Medwin
Barn	Fem
Släktingar	Henry Bathurst, Lord Bishop of Norwich, Allen Bathurst, 1:e Earl Bathurst

Caroline Champion de Crespigny (1797–1861) var en engelsk poet och översättare från tidigt 1800-tal. I traditionen av romantik publicerade hon My Souvenir, eller, Poems 1844. Hennes översättningar, huvudsakligen från tyska till engelska, gjordes ofta i samarbete med Thomas Medwin , kusin och biograf till Percy Bysshe Shelley .

Tidigt liv

Caroline Champion de Crespigny föddes Caroline Bathurst i Durham 1797 i en politisk och litterär familj. Vid tiden för hennes födelse var hennes far Rt Rev Dr Henry Bathurst (1744–1837) prebendärkannik vid Durham Cathedral , senare blev han biskop av Norwich. Hennes farbror, Allen Bathurst, 1st Earl Bathurst (1684-1775) var minister och litterär beskyddare och vän till bland andra Laurence Sterne och William Congreve. Hennes mor var Grace Coote, en syster till Sir Eyre Coote , en militärguvernör i Jamaica. Ett av hennes syskon Benjamin Bathurst blev känd under Napoleonkriget genom sitt plötsliga, oförklarliga försvinnande.

I hennes tidiga tjugoårsåldern kan hon ha varit en älskarinna till Lord Byron, enligt skrivelser av Julie Gmelin. Även om detta är en möjlighet kan det också vara tveksamma spekulationer från Gmelin, som också spelar in henne som en skicklig cembalist och cembalospelare. Ett antal akvareller har också överlevt henne. I juli 1820 gifte sig Caroline Bathurst med Heaton Champion de Crespigny, senare kyrkoherde i Neatishead i Norfolk, och bosatte sig i Vevey i Schweiz där deras första barn Eyre föddes i maj 1821. Hennes man var utsvävande, och familjebrev skrivna av biskop Bathurst beskriver det 1828 Heaton var i allvarliga skulder och kunde inte tillräckligt försörja sin fru och fyra barn som levde i Cheltenham i nöd. Äktenskapet hade upphört 1837 när hennes far dog och hon fick sina egna pengar.

Heidelberg

Ett beslut fattades omkring 1840 att flytta familjen till Heidelberg i Storfurstendömet Baden, Tyskland, där det fanns en liten engelsk litterär gemenskap. Det var i Heidelberg 1841 som de Crespigny träffade "vän", som nämns i förordet till hennes diktsamling, My Souvenir publicerad 1844. Thomas Medwin var kusin och biograf till Percy Bysshe Shelly och Lord Byron . Deras delade entusiasm för Shelley kan ha varit en katalysator för deras varaktiga intimitet. År 1842 publicerade Medwin en roman Lady Singleton där de Crespignys vers förekommer i början av några kapitel och hon är förmodligen "den högfödda och högbegåvade damen" som Medwin tackar i sitt förord ​​för romanen. Ingen av dem var tillräckligt ekonomiskt säker för att skilja sig från sin make, och förhållandet var främst intellektuellt. De tillbringade de följande tjugo åren fram till de Crespignys död 1861 med att delta i det litterära livet i denna universitetsstad. Deras blandade tyska och engelska vänner inkluderade bland andra Fanny Brawne Lindon, en älskare och musa till John Keats och Mary och William Howitt . 1848 revolutionen genom Tyskland inklusive Heidelberg och de Crespigny och Medwin ansåg att det var klokt att lämna till mer fredliga Weinsberg i Württemberg där deras värd var poeten Justinus Kerner .

Justinus Kerner i ålderdom

Min souvenir, eller, dikter (1844)

Hennes mest betydande publikation, fortfarande i tryck, utkom 1844. Min souvenir innehåller originaldikter, tillsammans med ett antal översättningar, från latinska, spanska, portugisiska, franska och tyska poeter. Det är troligt att Medwin, en skicklig polyglot, är ansvarig för några av dessa översättningar men han krediteras inte. Några av de ursprungliga dikterna hänvisar till ämne som är relaterat till hennes egen familj, till exempel Lines Written on Hearing of the Death Min brorsdotter Rosa Bathurst, Dränkt i Tibern, Aged Seventeen eller For My Mother's Tomb at Malvern . Stilen är senromantisk.

En anonym recensent av My Souvenir hänvisade till originalverserna som kännetecknas av "elegans, sötma och ömhet snarare än kraft eller passion", och tillade att översättningarna "väljs ut med smak och känsla; och de från tyska är inte den minst attraktiva delen av volymen".

Ytterligare två volymer med översättningar och originaldikter utkom i snabb följd: Den förtrollade rosen: En romant i tre kantos , en översättning från Ernst Schulze och A Vision of Great Men (1848) som koncentrerade sig på att översätta tyska poetessors dikter

Medan De Crespignys eget verk förblev dolt, introducerade hennes översättningar av poeter som Maciej Kazimierz Sarbiewski , Annette von Droste-Hülshoff och Justinus Kerner dessa litterära gestalter för en bredare engelsktalande publik.

Senare år

Källmaterialet för de Crespignys sista år fram till hennes död i Heidelberg den 26 december 1861 är sparsamt och kunskapen kommer till stor del från korrespondensen från hennes beundrare Thomas Medwin. 1858 publicerade han, i The New Monthly Magazine , Renderingar på latin som innehöll de sista samtida översättningarna av Caroline de Crespigny.

2016 förvärvade The Bodleian Library, University of Oxford ett album med hennes verser och teckningar som gav forskare tillgång till hennes arbete.