Carl August Buchholz
Carl August Buchholz (13 augusti 1796 – 7 augusti 1884) var en tysk orgelbyggare .
Liv
Buchholz, född i Berlin, lärde sig orgelbyggarens yrke av sin far Johann Simon Buchholz . Han byggde sin egen första nya orgel 1817 för Prenzlau Sabinenkirche. Från 1821 och framåt stod han tillsammans med sin far för att bygga orgel. Verkstaden var belägen i Kleine Hamburger Straße/hörnet av Auguststraße i Berlin-Mitte . Hans far gav honom möjlighet att prova tekniska innovationer inom orgelbygget.
Buchholz var gift med Christiane Wilhelmine Kunsemüller, dotter till en läkare från Wittstock, sedan den 9 september 1820. Hans son Carl Friedrich Buchholz (7 juli 1821 i Berlin – 17 februari 1885 idem) lärde sig först av sin far och arbetade som gesäll för Aristide Cavaillé-Coll i Paris omkring 1847/48. Från 1848 arbetade han igen för sin far.
Buchholz utsågs till "akademisk konstnär" 1853 av Konsthögskolan (eller den preussiska regeringen?).
Efter hans död 1884 fortsatte hans son Carl Friedrich Buchholz att driva verkstaden en kort tid och dog själv cirka ett halvår senare.
Orgelbyggnad
Buchholz byggde uteslutande mekaniska organ med skjutkistor. Utmärkande för hans konstruktionsmetod var kilformade skurna skjutreglage, som pressades in i kilformade skjutband. Detta gjorde det möjligt att kompensera för förändringar i träet orsakade av klimatförhållanden, till exempel i fuktiga områden. Buchholz introducerade även barqueventiler och dyningar som en innovation. Handlingen gjordes med vågbrädor, efter modell av Joachim Wagner och Ernst Julius Marx . Några av de mindre orglarna byggdes med sidospelande vågramar.
Buchholz lät vanligtvis arkitekter som Karl Friedrich Schinkel designa fronterna för större orglar. För mindre instrument designade han modellerna själv. Fasaddesignen visar en häpnadsväckande variation. Buchholz samarbetade med organister som August Wilhelm Bach och Carl August Haupt i utformningen av stopplistan. I några av de större orglarna finns slående likheter mellan dispositionerna i huvudet och Oberwerk och Joachim Wagners orgel i Berlins Marienkirche, som Buchholz lät restaurera 1829.
Buchhol anses vara den viktigaste orgelbyggaren i Mark Brandenburg på sin tid. Hans konstruktionsmetod kännetecknades av högsta precision inom hantverk. Buchholz var mycket blygsam och avstod i stort sett från överdriven självreklam.
Studenter
Buchholz påverkade ett antal unga orgelbyggare som fortsatte att arbeta självständigt i olika regioner.
- Carl Friedrich Buchholz, hans son
- Moritz Baumgarten, därefter orgelbyggare i Zahna
- Wilhelm Bergen, sedermera orgelbyggare i Halberstadt
- Ferdinand Dinse, därefter orgelbyggare i Berlin
- Friedrich Friese III, senare viktig orgelbyggare i Schwerin, Mecklenburg
- Barnim Grüneberg, hans brorson, efteråt viktig orgelbyggare i Stettin, Pommern
- Ernst Hildebrand
- Johannes Kewitsch, från Berlin
- Friedrich Kienscherf, därefter orgelbyggare i Eberswalde
- Wilhelm Lang, därefter orgelbyggare i Berlin
- Ferdinand Lange, därefter instrumentmakare i Berlin
- Friedrich Hermann Lütkemüller, efteråt viktig orgelbyggare i Wittstock, Prignitz
- Wilhelm Meywald, därefter orgelbyggare i Transsylvanien
- Johann Rohn, därefter orgelbyggare i Wormditt, Ostpreussen
- Carl Schneider, därefter orgelbyggare i Kronstadt, Transsylvanien
- Christian Friedrich Voelkner, därefter orgelbyggare i Dünnow, Hinterpommern
Arbete
Buchholz byggde totalt 140 nya orglar mellan 1817 och hans död 1884. Dessutom gjordes 20 ombyggnader och restaureringar. Alla Buchholz organ har rent mekaniska skjutkistor med kilöglorna han uppfann.
Bland Buchholz viktigaste verk är orgeln som byggdes 1839 i Transylvanian Kronstadt i protestantiska Biserica Neagră : med 63 hållplatser på fyra manualer är den svarta kyrkans Buchholz-orgel det största instrumentet byggt av Buchholz och överlever än idag.
1821 färdigställde han fortfarande orgeln i Barther Marienkirche tillsammans med sin far. Denna orgel var nästan revolutionerande för sin tid, med en disposition på 42 röster fördelat på två manualer och pedal och ett manuellt omfång upp till tretakts G. Det är idag Buchholz-orgeln. Idag är det Buchholz-orgeln med det största originalinventariet i Tyskland. Den tidiga romantiska orgeln är av europeisk betydelse.
Den största Buchholz-orgeln i Tyskland finns i Nikolaikirche (se St. Nikolaikirches orgel) och är från 1841.
Lista över realiseringar
Nya byggnader
Instrumentens storlek anges i den femte kolumnen med antalet manualer och antalet klingande stopp i den sjätte kolumnen. Ett stort "P" står för en oberoende pedal, ett litet "p" för en ansluten pedal. Den sista kolumnen innehåller information om det ursprungliga och nuvarande skicket. Kursivering indikerar att organet i fråga inte längre är bevarat eller att endast höljet är bevarat.
Med Johann Simon Buchholz
Buchholz byggde orgeln som anges nedan mellan 1812 och 1825 tillsammans med sin far Johann Simon.
År | Plats | Byggnad | Bild | Manuell | Hölje | Anteckningar |
---|---|---|---|---|---|---|
1812 | Altentreptow | St Petri | II/P | 23 | Delar och hållplatser integrerade i en orgel byggd 1865 av Barnim Grüneberg, restaurerad 2002/2003 av orgelbyggnads- och restaureringsverkstaden Scheffler; idag II/P/31 | |
1817 | Berlin | Oberpfarr- und Domkirche | II/P | 32 | Förlängning av Gebr. Dinse (Berlin) 1886, nedmonterad 1893; katedralen ersatt av ny byggnad med ny orgel 1905 | |
1817 | Neulietzegöricke | Ev. Kirche | jag | 2 | Ej bevarad | |
1817 | Neu Hardenberg | Ev. Kirche | II/P | 21 | Huset ritat av Schinkel 1817 har bevarats, med en ny byggnad av W. Sauer 1924. (Opus 1284). | |
1818 | Demmin | St . Bartholomaei | II/P | 40 | Restaurerad 1999/2000 av orgelbyggnads- och restaureringsverkstaden Scheffler (Sieversdorf) → St Bartholomaei-kyrkans orgel | |
1819 | Ahrensfelde | Ev. Kirche | jag | 5 | Ej bevarad | |
1820 | Baruth/Mark | Stadtpfarrkirche St. Sebastian | II/P | 21 | Ej bevarad | |
1820 | Britz bei Eberswalde | Ev. Dorfkirche | I/P | 7 | Bevarad | |
1820 | Gristow | Kirche Gristow | I/P | 13 | Tillbyggd på 1800-talet av Barnim Grüneberg; bevarad | |
1821 | Berlin-Schöneberg | Dorfkirche Schöneberg | I/P | 11 | Instrumentet förstördes den 26 februari 1945 när kyrkan brann ner. | |
1821 | Barth | S:t Marien | II/P | 42 | Restaurerad av Orgelwerkstatt Wegscheider | (Dresden) → Orgel der Marienkirche|
1821 | Greifswald | S:t Jakobi | II/P | 28 | Instrument förstördes i en tornbrand 1955 | |
1822 | Wachow | Ev. Kirche | I/P | 14 | År 1911, reparation och ändring av dispositionen av A. Schuke , ursprunglig substans till stor del bevarad. | |
1822 | Berlin | Kungliga Musikinstitutet i Berlin | II/P | 13 | Byggd 1888 | |
1823 | Böhmisch-Rixdorf | Bethlehemskirche | I/P | 13 | I Dorfkirche Alt Gaarz | sedan 1895|
1823 | Seelübbe | Ev. Kirche | II/P | Ersattes under andra hälften av 1800-talet av ett verk av Albert Kienscherf (Eberswalde) | ||
1823 | Teltow | S:t Andreas | I/P | 17 | Förstörd | |
1824 | Stargard | S:t Marien | III/P | 32 | Ej bevarad | |
1825 | Österburg | S:t Nikolai | II/P | 22 | Flera gånger konverterat. |
Egna nya byggnader
Från 1817 till 1847 byggde han ensam följande orglar.
År | Plats | Byggnad | Bild | Manuell | Hölje | Anteckningar |
---|---|---|---|---|---|---|
1817 | Prenzlau | Sabinenkirche | Första självständiga orgelbygget av CA Buchholz i sin fars verkstad; förstörd | |||
1824 | Görzke | Ev. Kirche | I/P | 14 | Utvidgning med en andra manual av Friedrich Lobbes 1882; bevarad | |
1826 | Berlin-Britz | Dorfkirche Britz | I/P | 9 | Ersattes 1888 av en ny byggnad av Gebr. Dinse/Berlin (II+P/10), i vilka delar (trärör) från 1826 finns bevarade. → Orgel | |
1826 | Rolofshagen | Ev. Dorfkirche | I/P | 7 | Förlängd på 1800-talet av Mehmel; förstört: 1986 rasade byns kyrka på grund av bristande takrenovering. | |
1827 | Berlin-Kaulsdorf | Jesus kyrka | I/P | Ersattes 1912 av en ny byggnad av Gebr. Dinse (Berlin) | ||
1829 | Pütte | Ev. Dorfkirche | II/P | 14 | Återställd 2014 av företaget Historical Keyboard Instruments Schmidt [ | Rostock)|
1829 | Stralsund | Heilgeistkirche | II/P | 17 | Förlängningsrekonstruktion av Alexander Schuke Potsdam Orgelbau 1969; Främre och 8 stopp bevarade | |
1830 | Grimmen | S:t Marien | II/P | 26 | Nybyggnation av Mitteldeutscher Orgelbau A. Voigt 1992; hölje bevarat | |
1830 | Merz | Ev. Kirche | jag | 5 | Tillbyggnad omkring 1875 av Wilhelm Remler; bevarad | |
1829–1831 | Berlin-Mitte | Friedrichswerdersche Kirche | III/P | 33 | Nybyggnation av Gebr. Dinse (Berlin) 1891 med gamla rör och hölje, förstört 1944/1945 | |
1831 | Gützkow | S:t Nikolai | II/P | 14 | Förlängd av W. Sauer (Frankfurt/Oder) | |
1831 | Tribsees | St.-Thomas-Kirche | II/P | 24 | Restaurering 1996 av Orgelbau- und Restaurierungswerkstatt Rainer Wolter | |
1832 | Greifswald | Dom St Nikolai | III/P | 44 | Ombyggd 1988 av Jehmlich Orgelbau Dresden → Orgel | |
1832 | Lassan | S:t Johannis | II/P | 17 | Allmän översyn 1986 av Orgelbyggnads- och restaureringsverkstad Rainer Wolter (Dresden) | |
1833 | Falkenrehde | Ev. Kirche | jag | 5 | Ny byggnad 1911 av Alexander Schuke | |
1833 | Soest | Reformerad Brunsteinkapelle | II/P | 10 | Överförd till Alt-St. Thomä 1873, ersattes där 1913 | |
1834 | Berlin-Mitte | S:t Elisabeth | II/P | 18 | Förstördes 1945 | |
1834 | Berlin-Mitte | Heilig-Geist-Kapelle | I/P | 10 | Nedmontering 1906, okänd var | |
1834 | Berlin-Moabit | S:t Johannis | II/P | 11 | Ej bevarad | |
1834 | Berlin-bröllop | Nazarethkirche | II/P | 11 | Ersattes med ny byggnad av Walcker 1896 | |
1834 | Berlin-Gesundbrunnen | Sankte Pär | II/P | 11 | Ersatt av ny byggnad av Walcker 1906 | |
1834 | Frankfurt (Oder) | S:t Marien | III/P | 54 | Konstskatter togs bort under andra världskriget; organ förstört | |
1835 | Liebenwalde | Ev. Kirche | II/P | 20 | Ersatt av ny byggnad av Hollenbach 1898 | |
1836 | Altfriedland | Klosterkirche Altfriedland | jag | Skadad 1945, ersatt 1954 | ||
1836 | Elsey | Ev. Collegiate Church Elsey Abbey | Orgelrenoveringar 1953/1969/1994; inte bevarad | |||
1836 | Garz/Rügen | St Petri | II/P | 12 | Rekonstruktion 1914 av Barnim Grüneberg; Restaurering 1995 av Orgelbau- und Restaurierungswerkstatt Rainer Wolter. | |
1851 | Neukünkendorf | , UckermarkBykyrka | I/P | 7 | Attribution; senare utökad till I/P/8, bevarad | |
1851 | Berlin-Moabit | Gefängniskirche | Bevarad??? | |||
1854 | Falkenthal | Ev. Dorfkirche | I/P | 8 | Bevarad | |
1853 | Leppin , Mecklenburg | Bykyrka | I/P | 9 | Bevarad | |
1854 | Friedersdorf | nära SeelowEv. Dorfkirche | I/P | 9 | Ersattes 1999. | |
1854 | Berlin-Mitte | Reformierte Synagoge Johannisstraße | II/P | 18 | Ersattes 1912 | |
1855 | Berlin-Friedrichshain | S:t Markus | II/P | 30 | Förmodligen inte bevarad | |
1855 | Templin , Uckermark | S:t Maria und Magdalenen | II/P | 37 | Hölje av Gottlieb Scholtze från 1769, ersatt 1921 av Jehmlich med några pipor, barockhöljen bevarade | |
1856 | Berlin-Friedrichshain | S:t Andreas | II/P | 27 | Förmodligen förstörd | |
1856 | Brodowin | , UckermarkBykyrka | I/P | 9 | Bevarad. | |
1856 | Hennigsdorf nära Berlin | Martin-Luther-Kirche | II/P | Ej bevarad | ||
1856 | Schwedt/Oder , Uckermark | S:t Katharinen | I/P | Ej bevarad | ||
1856 | Stüdenitz | Dorfkirche | I/P | 10 | Till stor del bevarad. | |
1856 | Berlin-Prenzlauer Berg | Elisabethstift Kapelle | I/P | 7 | Byggare okänd, antagande Buchholz, Lange eller Dinse. | |
1857 | Berlin-Kreuzberg | Realschule | II/P | 9 | Förmodligen inte bevarad | |
1857 | Königsberg | S:t Johannis | Förstördes 1945 | |||
1857 | Memel , Ostpreußen | S:t Johannis | III/P | 42 | Ej bevarad | |
1858 | Berlin-Friedrichshain | S:t Bartholomäus | II/P | 17 | Ej bevarad | |
1858 | Berlin-Rosenthal | Ev. Dorfkirche | I/P | 9 | ||
11 | Bevarad? | |||||
1862 | Berlin-Mitte | Königliche Oper | Ej bevarad |
Som Carl August Buchholz & Sohn
Från omkring 1866 verkade företaget under namnet Carl August Buchholz & Sohn .
År | Plats | Byggnad | Bild | Manuell | Hölje | Anteckningar |
---|---|---|---|---|---|---|
1866 | Berlin-Mitte | Ny synagoga | III/P | 45 | Förstördes senast 1945 | |
1867 | Grieben | Evangelische Kirche | II/P | 9 | ||
1867 | Lanke | Evangelische Kirche | I/P | 9 | ||
1868 | Flatow | Evangelische Kirche | II/P | 12 | ||
1868 | Neu Boltenhagen | S:t Marien | II/P | 8 | ||
1869 | Diedersdorf | Evangelische Kirche | I/P | 7 | ||
1869 | Düpow | Evangelische Kirche | I/P | 9 | ||
1869 | Melkof | Gutskirche Melkof | II/P | 10 | Restaurerad 2018 av Plauer-orgelbyggaren Andreas Arnold. | |
1869 | Potsdam | St Peter och Paul | II/P | 25 | Rekonstruktion 1936 (inklusive elektrifiering) och tillägg av en tredje manual av Karl och Hans-Joachim Schuke (Potsdam), med Buchholz-rörmaterial (11 stopp kompletta och 10 håll delvis bevarade). → Orgel | |
1870 | Netzelkow | Evangelische Kirche | ||||
1872 | Klein Oschersleben | Ev.-luth. Kirche | II/P | 14 | ||
1876 | Gutengermendorf | Evangelische Kirche | ||||
1878 | Potsdam | Bethlehemkirche | ||||
1882 | Reichshallentheaters sal | Berlin-Mitte | II/P | 18 | Uppförd 1893 i St. Matthias, Berlin , ersatt 1914. | |
1884 | Nossendorf | Ev.-luth. S:t Marien | ||||
1884 | Alt Gaarz | Ev. Kirche Rerik | I/P | 13 | ||
1884 | Ribbeck | Evangelische Kirche | I/P | 22 | ||
? | Brandenburg an der Havel | St. Johannis (Brandenburg an der Havel) | II/P | 18 |
Ombyggnader och reparationer
År | Plats | Byggnad | Bild | Manuell | Hölje | Anteckningar |
---|---|---|---|---|---|---|
1826 | Dålig Wilsnack | S:t Nikolai | ||||
1828 | Stralsund | S:t Marien | → Stellwagen-Orgel | |||
1829 | Berlin-Mitte | Mariakyrkan, Berlin | ||||
1833 | Berlin | Dorotheenstädtische Kirche | ||||
1833 | Berlin-Mitte | Friedrichswerdersche Kirche | ||||
1837 | Zachow | Bykyrka | (orgellandschaftbrandenburg.de) | I/P | 11 | Instrument av Joachim Wagner |
1840 | Österburg | Martinskapelle | ||||
1845 | Angermünde | S:t Marien | ||||
1851 | Berlin-Mitte | Parochialkirche | Med sin son | |||
1851 | Berlin-Kreuzberg | Jerusalemskirche | ||||
1851 | Berlin-Spandau | S:t Nikolai | Med sin son | |||
1851 | Boitzenburg | S:t Marien auf dem Berge | Med sin son | |||
1857 | Nauen | St Jacobi | Med sin son | |||
1861 | Halberstadt | Halberstadts katedral | Med sin son: Orgel des Domes zu Halberstadt | |||
1864 | Brandenburg an der Havel | S:t Katharinen | Med sin son | |||
1865 | Brandenburg an der Havel | S:t Gotthardt | Med sin son | |||
1877 | Berlin-Mitte | Sophienkirche | Med sin son |
Vidare läsning
- Carl August Buchholz † . Die Orgel- und Pianobau-Zeitung . Vol. 6. 1884. sid. 226.
- Wolf Bergelt , red. (1996). "Dein tief betrübter Papa". Ein Beitrag zur Buchholz-Forschung . Berlin: Freimut & Selbst.
- Franz Gerhard Bullmann (1980). Hardenberg, Zelter och Orgelbauer Buchholz . Visitatio Organorum. (Festschrift Maarten Albert Vente zum 65. Geburtstag) . Vol. Band I. Buren: Albert Dunning. s. 99–102.
- Susi Jeans (1987). Orgelbyggarna JS och CA Buchholz i Berlin . Organisternas recension . Vol. 72. s. 207–210.
- Salomon Kümmerle (1888). Buchholz, Firma . Encyklopädie der evangelischen Kirchenmusik . Vol. 1. s. 196 f.
- Hans-Dieter Meyer (2004). Buchholz und Haupt, oder: Wie der Barkerhebel nach Deutschland kam . Ars Organi . Vol. 52. s. 75–80.
- Uwe Pape (2000). Buchholz, Familj . Musik in Geschichte und Gegenwart 2 . Vol. Personenteil Band 3. Kassel/Stuttgart: Bärenreiter/Metzler. s. 1179–1183.
- Uwe Pape, Wolfram Hackel, Christhard Kirchner (red.): Lexikon norddeutscher Orgelbauer. Vol. 4. Berlin, Brandenburg och Umgebung einschließlich Mecklenburg-Vorpommern. Pape Verlag, Berlin 2017, ISBN 978-3-921140-06-2 , s. 77–79.
- Dietrich W. Prost (1988). Das Wirken der Berliner Orgelbauer Buchholz i Vorpommern . Acta Organologica . Vol. 20. s. 149–160.
externa länkar
- Litteratur av och om Carl August Buchholz i tyska nationalbibliotekets katalog
- Litteratur om Carl August Buchholz i Mecklenburg-Vorpommerns statsbibliografi ( Landesbibliographie )