Bylina
En bylina (ryska: были́на , IPA: [bɨˈlʲinə] ; pl. были́ны byliny ) är en gammalrysk muntlig episk dikt . Byliny-berättelser är löst baserade på historiska fakta, men mycket utsmyckade med fantasi eller överdrift. Ordet bylina härstammar från förfluten tid av verbet att vara (ryska: был , tr. byl ) och antyder 'något som var'. Termen härstammar troligen från forskare inom rysk folklore ( folklorister ); 1839 Ivan Sacharov , en rysk folklorist, en antologi av rysk folklore, en del av vilken han gav titeln "Byliny of the Russian People", vilket orsakade populariseringen av termen. Senare forskare tror att Sacharov missförstod ordet bylina i inledningen av Igor -sagan som "en uråldrig dikt". Folksångarna i byliny kallade sina sånger stariny (ryska: ста́рины , IPA: [ˈstarʲɪnɨ] , starines ; sg. ста́рина starina ) eller starinki (ryska: старинки ), som betyder 'gamla berättelser' (R.y) stary ( Rus ) . .
Historia
De flesta forskare ansluter sig till versionen uttryckt av Vsevolod Miller att byliny som en gammal genre har sitt ursprung i den ryska norden . Enligt Miller var prototypen av den gamla ryska byliny heliga nordliga legender, lästa enligt en viss "bylinisk teknik", överförda "från generation till generation, av läraren till eleven". Angående tidpunkten för bylinys uppkomst . Leonid Maykov uttrycktes definitivt, som skrev :
Allt innehåll i byliny, inklusive de mest gamla traditionerna, presenteras i en sådan utgåva, som endast kan dateras till den antika historiska perioden. Innehållet i byliny utvecklades vid en mycket tidig period, kanske till och med före bildandet av den gamla ryska staten.
— Leonid Maykov .
, bevisas bylinys stora forntid av det faktum att de skildrar en defensiv politik, inte en offensiv.
Antologer spelade en viktig roll i berättelsen och bevarandet av byliny . Efter Sacharov fanns det många andra antologer som bidrog till dess utveckling, särskilt under sjuttonhundratalet. Till exempel producerade Kirsha Danilov en samling av sjuttio byliny . Hans källor troddes vara gruvarbetare som bodde i Perm -området. Dessa folkloristers verk gav insikter i övergången av den ryska litterära traditionen från en som var fokuserad på religiösa ämnen till sekulär litteratur. De första transkriptionerna av byliny tillskrivs Richard James, en engelsman som reste till Ryssland från 1617 till 1619. Texterna som han kunde spela in finns nu bevarade i Bodleian Library i Oxford.
Det fanns också en känd tysk översättning av byliny och denna publicerades anonymt 1819. Sammantaget fortsatte intresset för dessa episka dikter till den grad att omfattande och omfattande material hämtades från praktiskt taget hela Storryssland. Även om dessa bevarades, enligt Kahn et al., bevarades endast de byliny från "norra Ryssland, områdena Arkhangelsk , Olonetsk , Onega-regionen och delar av Sibirien " aktivt in på 1900-talet.
Samlingar
Byliny har samlats i Ryssland sedan 1600-talet; till en början publicerades de för underhållning i prosaparafraser. Kosacken Kirsha Danilov sammanställde den mest anmärkningsvärda av de tidiga samlingarna i Uralregionen för bruksägaren Prokofi Demidov i mitten av 1700-talet. I mitten av artonhundratalet Pavel Rybnikov genom regionen Onegasjön och återupptäckte att bylina -traditionen, som man trodde var utdöd, fortfarande blomstrade bland bönderna i nordvästra Ryssland. En storm strandade Rybnikov på en ö i sjön Onega där han hörde ljudet av en bylina som sjöngs; han övertalade sångaren att upprepa sången och skrev ner sina ord. Han fortsatte med att samla in flera hundra bylina , som han spelade in från talad parafras, och publicerade dem från 1861 till 1867 i flera volymer med titeln Songs Collected by PN Rybnikov .
En annan inflytelserik samlare, Alexander Gilferding , publicerade en samling med titeln Onega Bylinas Recorded by AF Gilferding sommaren 1871 . Han förbättrade Rybnikovs arbete genom att transkribera byliny direkt från den sjungna föreställningen snarare än de talade återberättelserna. Han märkte att rytmen skilde sig mellan de sjungna och talade versionerna och bad artisterna att pausa en längre tid mellan raderna för att ge honom tid att spela in orden från själva låten. Han organiserade också sin samling efter sångare snarare än ämne och inkluderade korta biografiska skisser av artisterna med deras samlade sånger, och fokuserade därmed på sångarens roll i kompositionen av sången. Efter Rybnikovs och Gilferdings arbete sökte många fler forskare efter byliny överallt i norra Ryssland och fick byliny från Vita havets stränder och floderna som rinner norrut.
Klassificeringar
Det finns flera sätt att kategorisera bylina , och forskare är oense om vilken klassificering som ska användas. Forskare från den mytologiska skolan skiljer på byliny om "äldre" och "yngre" hjältar. De "äldre" hjältarna liknade mytologiska gestalter, medan de "yngre" hjältarna liknade vanliga människor. Den historiska skolan klassificerar byliny baserat på furstendömet där berättelsen utspelade sig, som i Kievska, Novgorodian och Galicisk-Volhynian cykler. Den mytologiska bylinyen av jättar och liknande uppstod troligen långt innan den Kievska staten grundades, och kan inte lätt klassificeras efter furstendömet. Forskare från den historiska skolan överväger ofta mytologisk byliny separat. Andra forskare grupperar byliny baserat på innehåll, inklusive heroisk, sagotyp, novelltyp och balladbyliny . De flesta forskare föredrar klassificering baserad på furstendömen.
Strukturera
På grund av deras karaktär som framförda stycken, använder byliny- sångare i princip linjär och lätt att följa struktur. Byliny -strukturen inkluderar vanligtvis tre grundläggande delar, inledning, berättande del och epilog. Inledningen innehåller ibland en vers för att locka publiken att lyssna. Inledningar beskriver ofta att hjältar på en fest får en uppgift eller ger sig ut på ett uppdrag. Den berättande delen berättar om äventyret med överdrivna detaljer och överdrift för att göra historien mer spännande. Epilogen syftar på belöningen för uppdraget, en moral eller en referens till havet, eftersom byliny ofta utfördes för att försöka lugna havet. För att hjälpa lyssnarna att förstå berättelsen använde sångare "tag-rader" för att inleda tal eller dialoger, och satte upp för publiken vem som pratar med vem.
Vanliga teman
Scener som är vanliga för byliny inkluderar en hjälte som tar avsked med sin mor, sadlar en häst, går in i en rådssal, skryter, ger sig av över en stadsmur, går på en resa, manar på sin häst, i strid, klä sig på morgonen, utbyta hån med en fiende, bli blodsbröder med en annan hjälte och be om nåd. Sångare kan använda sitt berättande om dessa scener i många av sina låtar, med olika element i låt efter låt. Teman i många bylina inkluderar en hjältes födelse och barndom, far och son som slåss, slåss mot ett monster, den fängslade eller motvilliga hjälten som återvänder i tid för att rädda sin stad, matchmaking eller att ta en brud, en man som anländer till sin frus bröllop, och möter en trollkvinna som förvandlar människor till djur. Kristna trosuppfattningar blandade med förkristna idéer om magi och hedendom i byliny , till exempel, skulle helgon förefalla försvara dödliga mot mörker.
Stora karaktärer och prototyper
| ryskt namn | engelskt namn | Prototyp |
|---|---|---|
| Илья Муромец | Ilya Muromets | Saint Ilya Pechorsky, munk av Kiev Pechersk Lavra |
| Добрыня Никитич | Dobrynya Nikitich | Dobrynya , Kiev voivode . |
| Алёша Попович | Alyosha Popovich | Rostov boyar Alexander (Olesha) Popovich. |
| Святогор | Svyatogor | Östslaviska förkristna folksagor. |
| Микула Селянинович | Mikula Selyannovich | Personifiering av de ryska bönderna. |
| Князь Владимир | Prins Vladimir | Vladimir den store |
| Вольга Святославич | Volga Svyatoslavich | Prins Oleg |
| Евпатий Коловрат | Eupaty Kolovrat | Ryazan adelsman med samma namn. |
| Садко | Sadko | |
| Никита-кожемяка | Garvaren Nikita | |
| Василий Буслаев | Vasilij Buslayev | |
| Дюк Степанович | Hertig Stepanovich | |
| Змей Горыныч | Zmey Gorynych | Slavisk variation av den europeiska draken . |
| Солове́й-Разбо́йник | Näktergalen rånaren |
Anpassningar
Vasilij Kalinnikov , en berömd rysk tonsättare från artonhundratalet, komponerade en ouvertyr på detta tema, Bylina . Musiken i Sovjetunionens statssång och den ryska nationalsången sägs också vara inspirerad av bylina -traditionen.