Bodil Ipsen

Bodil Ipsen
Född	( 1889-08-30 ) 30 augusti 1889 Köpenhamn, Danmark
dog	26 november 1964 (1964-11-26) (75 år) Köpenhamn, Danmark
Yrke(n)	Skådespelare, regissör
Antal aktiva år	1909–1960
Utmärkelser	Cannes Grand Prize 1946 De Røde Enge Bodil Award 1951 Cafe Paradis Bodil Award 1953 De Sande Ansigt Bodil Bästa kvinnliga huvudroll 1960 Tro, Håb og Trolddom

Bodil Ipsen ( danska: [ˈpoːtil ˈipsn̩] ; 30 augusti 1889 – 26 november 1964) var en dansk skådespelerska och filmregissör och anses vara en av de stora stjärnorna i dansk filmhistoria. Hennes skådespelarkarriär, som började i teater och stumfilmer , präglades av ledande roller i stora folkkomedier och melodramer. Det var dock som regissör som hon var mest inflytelserik: regisserade den första danska filmen noir och gjorde flera mörka psykologiska thrillers under 1940- och 1950-talen. Ipsens namn tillsammans med Bodil Kjers namn ges till Danmarks mest hyllade filmpris, Bodil Award .

Karriär

Bodil Louise Jensen Ipsen föddes den 30 augusti 1889 i Köpenhamn , Danmark . 1908, efter att ha tagit gymnasieexamen, började Ipsen studera vid Det Kongelige Teater (Kungliga Danska Teatern) och gjorde sin scendebut där ett år senare. Hennes arbete på scen fick snabbt uppmärksamhet. Speciellt noterade var hennes framträdanden med den danske skådespelaren Poul Reumert . Under hela sin karriär uppträdde Ipsen på Det Kongelige Teater samt Dagmarteatern, Folketeatret och Betty Nansen Teatern. Hon uppträdde även på scen i Sverige och Norge. Ipsen spelade nästan 200 roller på teatern, merparten som huvudrollsinnehavare, samt 150 radioteaterroller och fyra tv-roller.

1920 gjorde Ipsen sin filmdebut som huvudrollsinnehavare i Lavinen, regisserad av hennes tredje make, Emanuel Gregers . Hon gjorde filmer med Gregers 1922 och 1923. Av och till spelade hon i 12 filmer under sin karriär. Hennes mest anmärkningsvärda tidiga framträdanden var i stora sprudlande komedier, som den snålheta Bollette i Bollettes Brudefærd eller grevinnan Danner i Gregers Sørensen og Rasmussen .

Ipsen blev regissör 1942 och regisserade 10 filmer på 10 år. Även om Ipsens skådespelartalang visades upp i stora romantiska komedier, markerade hennes plats i regissörsstolen utvecklingen av klassiska danska mörka dramer och mysterier. Hennes debutfilm, som hon regisserade tillsammans med Lau Lauritzen Jr., var den mörka psykologiska thrillern Afsporet ( Derailed ) från 1942, den första riktiga danska film noir. Två år senare regisserade Ipsen ytterligare två ännu mer extrema noirs, Mordets Melodi ( Melody of Murder ), om en sångerska som anklagas för seriemord, och Besættelse ( Possession ), en spetsig thriller om en mans erotiska besatthet av en ung kvinna.

Efter Afsporet samarbetade Ipsen med Lau Lauritzen Jr på ytterligare fyra filmer. Deras andra film, De røde enge ( The Red Meadows ), om den nazistiska ockupationen av Danmark under andra världskriget, fick 1946 års stora pris på filmfestivalen i Cannes . 1950 vann Ipsen och Lauritzen återigen beröm för sin film Café Paradis ( Paradise Cafe ). Den hårda historien om alkoholism anses vara ett mästerverk inom dansk film, och för vilken Ipsen vann sin namnepris, Bodil, uppkallad efter henne och skådespelerskan Bodil Kjer . Två år senare vann Ipsen och Lauritzen återigen Bodilpriset för bästa danska film för Det Sande Ansigt ( Det sanna ansiktet) .

1960, vid 71 års ålder, belönades Ipsen igen med Bodil , denna gång som Årets huvudrollsinnehavare för filmen Tro, håb og trolddom . Ipsen gick i pension efteråt. Hon dog den 26 november 1964 i Köpenhamn. Filmen Bodil Ipsen og Filmen ( Bodil Ipsen and the Film ), som släpptes 2006, är ett porträtt av hennes liv och karriär.

Privatliv

Ipsens stadiga karriär på scen uppvägdes av ett flyktigt personligt liv. Hon var gift fyra gånger. Ipsen gifte sig första gången 1910 med skådespelaren Jacob Texière, men äktenskapet upplöstes inom samma år. Sedan, 1914, gifte hon sig med civilingenjören HHO Moltke, och de skilde sig efter tre år. Hennes äktenskap 1919 med filmregissören Emanuel Gregers varade i fyra år. Ipsen gifte sig för fjärde gången 1932 med journalisten Ejnar Black. De förblev tillsammans i 17 år fram till Blacks död 1949. Efter Blacks död isolerade Ipsen sig utanför arbetet och föredrog sällskapet med hennes assistent och hushållerska, Stella Jensen.

Jag upptäckte att leva tillsammans med (Bodil Ipsen) under de sista tio åren av hennes liv en person med oändliga talanger. En generositet som egentligen inte kände några gränser samt en påtaglig och märklig misstro mot människor, som hon annars hade stått nära.

— Stella Jensen, som beskriver Bodil Ipsen efter hennes död 1964

Filmografi

Skådespelerska

År	Originaltitel	Engelsk titel	Roll	Anteckningar
1913	Scenens barn	Scenbarn
1920	Lavinen	Maria Magdalena	Maria, Pouls Hustru	regisserad av Emanuel Gregers
1922	Frie Fugle	Konsten och kvinnan	Naomi, kaptenens fru	regisserad av Emanuel Gregers
1923	Madsalune	Kärlek i exil	Kejsarinnan Katarina II	regisserad av Emanuel Gregers
1932	Paustians Uhr	Paustians klocka	Stora Marie
1935	Det gyldne leendet	Det gyllene leendet	Elsa Bruun
1938	Bolettes brudefærd	Bolettes Bröllopsdusch	Bolette Jensen	regisserad av Emanuel Gregers
1940	Sørensen och Rasmussen	Sørensen och Rasmussen	Grevinnan Danner	regisserad av Emanuel Gregers
1941	Gå med mig hem	Kom hem med mig	Advokat Helen Hansoe	regisserad av Benjamin Christensen
1942	Forellen	Öringen	Clara Muller	regisserad av Emanuel Gregers
1957	Ingen tid til kärtegn	Var mig kär	Kvinna i rullstol
1960	Tro, håb och trolddom	Tro hopp och häxkonst	Mormor Gunhild	vann Bodilpriset för bästa kvinnliga huvudroll

Direktör

År	Originaltitel	Engelsk titel	Anteckningar
1942	Afsporet	Urspårad	regisserad med Lau Lauritzen Jr.
1942	En Herre i kjole och vitt	En gentleman i hög hatt och svansar
1943	Drama på slottet	Drama på slottet
1944	Mordets Melodi	Melodi av mord
1944	Besættelse	Besittning
1945	De røde enge	Röda ängarna	regisserad tillsammans med Lau Lauritzen Jr. vann Guldpalmen
1947	Bröllopsnatten	Bröllopsnatt	tillverkas i Sverige
1948	Støt står den danske sømand	Den danske sjömannens vikingavakt	regisserad tillsammans med Lau Lauritzen Jr. vann Bodil Award för bästa danska film
1950	Café Paradis	Café Paradise	regisserad tillsammans med Lau Lauritzen Jr. vann Bodil Award för bästa danska film
1951	Det Sande Ansigt	Sanningens ansikte	regisserad tillsammans med Lau Lauritzen Jr. vann Bodil Award för bästa danska film

externa länkar

• Bodil Ipsen på IMDb