Blod Tsunami

Blood Tsunami
Pete Evil during a concert in 2007
Pete Evil under en konsert 2007
Bakgrundsinformation
Ursprung Oslo , Norge
Genrer Thrash metal
Antal aktiva år 2004–nutid
Etiketter Indieinspelningar
Medlemmar


Pete Evil Dor Amazon Faust Calle (Carl Janfalk)
Tidigare medlemmar

Riff Randall Stu Manx Jørgen "Jay" Nordlie
Hemsida bloodtsunami .com

Blood Tsunami är ett norskt thrash metalband från Oslo , bildat av Peter Michael Kolstad Vegem 2004 och för närvarande signerat till Indie Recordings .

Biografi

2003–2004

Sångaren och gitarristen Peter Michael Kolstad Vegem (alias Pete Evil) hade frontat sitt punk/rock'roll-band, Hellride, i flera år, men när detta band bröts upp sent 2003 bestämde han sig för att bilda ett heavy metal-band, och började skriva material till sitt ännu namnlösa nya band. I början av januari 2004 bildade han Blood Tsunami.

Jørgen Nordli (alias Jay) gick med på trummor och de två började genast repetera på Petes material. Den första Blood Tsunami-låten var "Killing Spree". Strax efter hittade Pete en basist i Frode Sørskaar (alias Riff Randall) och Kristoffer Sørensen (alias Dor Amazon) gick med på leadgitarr.

Under våren 2004 spelade denna line-up in en 4-låtars demo. Blood Tsunamis debut liveuppträdande ägde rum den 24 augusti 2004, på en liten klubb i Oslo som heter Last Train, som stöd för det svenska death metal-bandet Entombed .

2005–2007

Frode Sørskaar kände sig inte bekväm med att spela metal, så Pete kontaktade sin tidigare bandkamrat från Hellride, Peter Boström (aka Bosse). Bosse var intresserad av metal och de två hade delat många berusade nätter och lyssnat på Slayer och Judas Priest bak i skåpbilen Hellride.

Med Bosse på bas bestämde sig Blood Tsunami för att spela in ytterligare en demo. Under januari 2005 gick de till Sverre Dæhli (Audiopain) som driver sin egen lilla studio som heter Fias Co Prod Studios. Där försökte de spela in en ny låt som heter "Evil Unleashed", men det blev snart uppenbart att Jay hade problem bakom trumset. Låtar som "Evil Unleashed" och "Stabbad To Death" höll inte rätt fart och intensitet som Pete ville ha. Inspelningen stoppades och, besviket, återvände bandet till replokalen. Det var ett tufft beslut eftersom Jay hade blivit en mycket god vän och var en hängiven medlem i bandet, men han var tvungen att gå.

Vid den här tiden hade Pete nyligen gått med som basist i ett punkband som heter Bomberos. Bomberos bestod av Bjørn Hinkel, Sven Erik Kristiansen (alias Maniac, ex Mayhem , Skitliv ) och Einar Sursjø (alias Necrodevil of Infernö, Virus , Beyond Dawn etc. ). Pete spelade bara en konsert med det här bandet, men när Necrodevil bestämde sig för att lämna Bomberos anställde lille Bjørn Hinkel snart en ny trummis. Under några repetitioner med den nya Bomberos-trummisen var det uppenbart för Pete att han behövde den här killen i Blood Tsunami.

Pete gav Bård Eithun (alias Faust, ex- Emperor , Aborym , Scum ) Blood Tsunami-demon från 2004 och frågade om han skulle ge det ett försök. Faust gick med på det och kort efter blev han permanent medlem i Blood Tsunami. Både Pete och Faust lämnade Bomberos redan nästa dag.

Den nya Blood Tsunami line-upen spelade in en fem-låtars demo i Lion Heart Studios i Oslo med ingenjören Øyvind Voldmo Larsen. Nu, med Faust på trummor, var bandet plötsligt en väloljad maskin och en gammal låt som "Killing Spree" lät helt annorlunda och mycket förbättrad jämfört med 2004 års version. Nya låtar på denna demo inkluderade "Evil Unleashed", "Infernal Final Carnage", "Suicide Anthem", "Stabbad To Death" och en ny version av "Let Blood Rain". Faust hade de tekniska färdigheterna och hastigheten som bandet hade saknat. Bosse gav också bandet ett nytt sound med sin mörka morrande bakgrundssång. En annan överraskning på den här demot var spåret "Suicide Anthem" där Bosse stod för ren sång i refrängen. Detta var något Pete och Faust var väldigt skeptiska till då de båda föraktade band som blandade aggressiv sång med ren sång, men det gick ändå över. Helt enkelt för att Bosses rena sång lyfter låten till en okänd nivå.

"Suicide Anthem" skulle inte få en officiell release innan den ingick på "Castle of Skulls" EP:n 2009.

Under 2006, utan någon större förklaring, bestämde sig Bosse plötsligt för att lämna bandet. Han ersattes snabbt av Stig Atle Amundsen (aka Stu Manx, ex- Gluecifer , ex-The Yum Yums). Med en ny basist började bandet den långa processen att repetera gammalt material istället för att skriva nya låtar. Precis som Riff Randall var Stu Manx också mer för rock 'n roll och han tappade snart intresset. Han började hoppa över repetitioner och ganska snabbt blev det uppenbart att killen inte var så sugen på att spela med Blood Tsunami. Pete, Dor och Faust fortsatte som en trio.

De goda nyheterna mitt i basspelsröran var att demot 2005 säkrade Blood Tsunami ett avtal med Nocturnal Art Productions och Candlelight Recordings. Chefen för Nocturnal Art Productions, Tomas Haugen (alias Samoth ) är en god vän till Faust och de är båda tidigare medlemmar i det legendariska norska Black Metal Band Emperor. Tomas gav Blood Tsunami en chans, men som han sa flera gånger. "Det här är ingen tjänst för en vän. Musiken talar för sig själv. Om jag inte gillade bandet skulle jag aldrig ha skrivit på dem".

2006, när det var dags att skriva kontrakt, ringde Pete ett snabbt telefonsamtal till Bosse. Tanken på att spela in ett album var tilltalande och Bosse gick med på att gå med i Blood Tsunami igen. Återigen gick bandet in i Lion Heart studios med Øyvind Voldmo Larsen och påbörjade inspelningssessionerna med högt humör. "Killing Spree" spelades in för tredje gången på två år och andra demolåtar som "Evil Unleashed", "Infernal Final Carnage" och "Stabbed To Death" kom också in på albumet. Den senare fick en ny titel och blev känd som "Torn Apart". Tyvärr, men på grund av olika anledningar, slutade albumet med en produktion som blev alldeles för polerad för bandets smak. I efterhand ångrar bandet detta och önskade att de hade ägnat mer uppmärksamhet åt själva produktionsprocessen när de spelade in albumet.

Ett spår på albumet stack ut och blev en milstolpe i bandets karriär. Spåret var instrumentalen som hette "Godbeater"; en tio minuters instrumental som påminner om hur Metallica lät i mitten av 1980-talet. [ citat behövs ] Spåret föddes när Pete sammanställde ett gäng gamla riff som han aldrig hade använt och snart växte det till denna långa storslagna instrumental.

Pete och Faust hade redan bestämt sig för att de ville att Blood Tsunami skulle ha en stark visuell 1980-talskänsla. Pete ville ha något i stil med Laweres konstverk för Kreators "Pleasure To Kill" och började leta efter konstnärer. Vid denna tidpunkt kunde Lawere inte hittas. Ken Kelly, en annan favorit hos Pete, svarade aldrig på mejlen och Derek Riggs visade sig vara för dyr. Sedan började Pete titta igenom några Marvel-serier och hittade namnet Alexander Orlandelli Horley. Horleys teckning var precis vad Pete letade efter och han kom snart i kontakt med den italienskfödde, USA-baserade konstnären. Pete förklarade vilken typ av omslag han ville ha. -"En ond krigare med en stor lie som står triumferande på toppen av en hög med lemlästade lik". Alex Horley levererade snabbt varorna och skapade ett slående skivomslag. Pete designade också en ny logotyp för bandet.

Vid något tillfälle kom en idé till en albumtitel. Pete föreslog att det skulle vara roligt att helt enkelt kalla albumet Thrash Metal . Detta visade sig vara en dålig idé eftersom musiken i sig inte var strikt "thrash" utan även innehöll Death Metal och rock 'n roll influenser. Petes sång var också ett ämne för debatt eftersom många lyssnare menade att det var för Black Metal för Thrash Metal. Hur som helst, bandet tänkte inte så mycket på detta förrän de började läsa recensioner där albumtiteln ständigt kritiserades. De förstod snart att det hade varit ett stort misstag att ge albumet en sådan genrebindande titel och som Pete senare sa: -"Vi "sköt oss själva i foten" med den titeln då vi gav alla en gyllene möjlighet att kritisera oss för att inte vara tillräckligt med thrash metal. Istället för att lyssna på ett bra metalalbum hörde de bara vad som var fel med det... Synd. Jag ångrar djupt att jag inte kallade albumet "Godbeater". Det hade varit en mycket bättre titel och det skulle ha gett albumet en egen identitet och räddat oss från allt tjat och tjat från reportrar och metalheads som trodde att vi pissade över arvet från thrash metal."

Blood Tsunamis debutalbum "Thrash Metal" släpptes av Nocturnal Art Productions och Candlelight Records den 19 mars 2007. Albumet fick mycket bra recensioner i den världsomspännande metalpressen och sålde ganska bra. Blood Tsunami åkte snart på en UK-turné med sina vänner i Zyklon och det brittiska Death Metal-bandet Dead Beyond Buried.

2008–2009

Bandet fortsatte att spela shower, mestadels i Norge men även några utomlands och de gjorde snabba "one off's" i Italien och Danmark. Bandet hade problem med att åka på längre turnéer då både Pete och Faust hade familjeåtaganden. De ägnade mycket tid åt att repetera och Pete hade snart komponerat tillräckligt med material för ett andra album. Under hösten 2008 gick Blood Tsunami in i Lion Heart Studios med Øyvind Voldmo Larsen för tredje gången på tre år och började arbeta på albumet som senare skulle bli känt som "Grand Feast For Vultures", som släpptes av Nocturnal Art Productions och Candlelight Records den 27 april 2009. Albumet hyllades av världens metalgemenskaper och fick kritik. Än en gång gjorde Alex Horley konstverket och efter förslag från Pete kom han på en grotesk målning av ett ruttet lik som hängde mitt på ett slagfält. En stor gam plockar fram hans öga. Den triumferande krigaren från debuten ersattes nu av ruttnande lik, men ändå visade albumet ett mycket mer självsäkert band jämfört med debutalbumet. Den här gången hade Blood Tsunami fokuserat på hela produktionen och kommit fram till ett sound som gjorde den materiella rättvisa.

Eftersom det lyriska innehållet i "Thrash Metal" bara var fiktiva grejer som utvecklades kring krig, död och helvete, innehöll "Grand Feast For Vultures" mer personliga texter. Pete hade skrivit ner sina problem med alkohol och depression och allt detta skrek ut i låtar som "Personal Exorcism", "Laid To Waste" och "One Step Closer To The Grave". Textmässigt var öppningsspåret "Castle of Skulls" mer i samma stil som det äldre materialet, men ändå om man läser texten så är de skrivna med ett "oss mot dem"-tema och Pete förklarade senare att låten var tänkt att vara en stridsrop för "Metalheads against Posers".

"Grand Feast for Vultures" innehöll också en instrumental. Denna instrumental komponerades av Pete under 2008 och innehöll en imponerande mängd riff, harmonier och taktarter. Den stora skillnaden jämfört med den tidigare instrumentala "Godbeater" var introduktionen av NWOBHM- influenser och de Iron Maiden- liknande huvudteman. Den nya instrumentalen fick först titeln "Enceladus Rising" och den här titeln kom till och med med på de första reklamexemplaren som skickades till den amerikanska pressen och radiostationerna. Det här felet förklarar varför många amerikaner fortfarande kallar det här spåret för "Enceladus Rising". Innan själva häftet trycktes ändrade Pete sig och ville att spåret skulle heta "Horsehead Nebula". Pete förklarade: "Jag ville ha en titel som både innehöll något enormt stort och samtidigt något väldigt vackert. Enceladus var en av jättarna i den grekiska mytologin, men jag tror att han inte var särskilt vacker. Enceladus är också det namn som gavs till en av månarna som går i omloppsbana runt Saturnus. Det var mer intressant och jag började tänka på rymden... Jag grävde fram foton av olika nebulosor och i bakhuvudet kom jag ihåg en bild jag hade sett av denna gigantiska nebulosa med formen av ett hästhuvud. Jag slog upp det och i samma sekund som jag såg fotot visste jag direkt att jag hade rätt titel för instrumentalen. Hästhuvudnebulosan är en mörk nebulosa i stjärnbilden Orion. Den ligger strax söderut. av stjärnan Alnitak, som ligger längst österut på Orions bälte, och är en del av det mycket större 'Orion molecular cloud complex'. Det sistnämnda är förstås större, men att använda det som en titel hade kopplat vår instrumental till Metallicas ' Orion' och det låter också som något ett industriband skulle ha kallat sitt album, så det alternativet togs snabbt bort."

Horsehead Nebula är det mest utmanande musikstycket som Pete någonsin komponerat och det hyllas som mästerverket i Blood Tsunami-katalogen av både fans och press.

Tyvärr, men av någon okänd anledning, tackade Candlelight nej till Blood Tsunamis begäran om ett ekonomiskt framsteg så att de kunde ge sig ut på en omfattande Europaturné tillsammans med två amerikanska band. Nämligen Absu och Nachtmystium . Detta bakslag jämfört med andra bokningsproblem gjorde bandet missnöjda och besvikna. Medlemmarna och särskilt Pete och Fausts drivkraft kände att de arbetade hårt för liten eller nästan ingen belöning. Det en gång så höga humöret föll till det lägsta någonsin. Blood Tsunami spelade en show efter släppet av "Grand Feast For Vultures" och den showen ägde rum på Elm Street i Oslo i augusti 2009. Sedan försvann Blood Tsunami.

2009–2013

Under sommaren 2009 hade Pete träffat sin gamla vän Kristopher Schau (alias Max Cargo, ex- The Cumshots, Datsun, The Dogs, The Terrifieds). De två kompisarna brukade spela tillsammans i ett punkband som hette Datsun i slutet av 1990-talet och Pete föreslog: -"Hej, låt oss starta ett band som inte bryr sig om genrer. Låt oss göra något som Zeke och The Dwarves och bara spela vår bollar av, drick dig full och höj helvetet”. Kristopher svarade med ett kort "Ja" och de började snart repetera med Pete på gitarr och Kristopher på sång. Bandet hette av någon dum anledning Mongo Ninja och både Faust och Dor blev medlemmar i detta band. Den femte medlemmen och basisten var Mads Martinsen. Han arbetar för en Oslo-baserad bokningsbyrå som heter Amber Booking. Denna koppling resulterade i ett mycket hektiskt turnéschema för de tre Blood Tsunami-killarna. Återigen blomstrade Petes kreativitet och inom tolv månader spelade Mongo Ninja in och släppte tre album genom det Oslo-baserade skivbolaget Indie Recordings. Under denna period släppte Candlelight Blood Tsunami och återigen lämnade Bosse bandet. Ingen av de återstående Blood Tsunami-medlemmarna brydde sig särskilt mycket om detta eftersom de hade en trevlig tid med Mongo Ninja.

Efter tre år av turnerande och festande började Pete sakna Blood Tsunami. Han kände att Mongo Ninja hade åstadkommit det de tänkt sig och att den roliga delen sakta hade ersatts med plikter och ansvar. Faust, Dor och Pete började repetera lite nytt material som Pete hade skrivit och snart dök några nya Blood Tsunami-låtar upp. De första låtarna som blev klara hette "Metal Fang", "The Rape of Nanking" och "The Cruel Leading The Fool". Det lyriska innehållet förändrades under Mongo Ninja-åren då Pete införlivade sitt Mongo Ninja-märke för att skriva texter om verkliga personer och sanna brott. Nu var de tvungna att hitta en ny basist.

Priscila Morales, (aka Proxy) en välkänd manager och bokningsagent på den norska metalscenen, hade skaffat sig en ny pojkvän. Den utvalde var en svensk långhårig punkrockare som spelade gitarr i ett punkband som heter Speedergarben. Pete frågade Proxy om hennes nya låga spelade bas och hon svarade snabbt... "Han kan spela bas".

Carl Janfalk (alias Calle) dök upp och under den allra första repetitionen var det uppenbart att han var rätt kille. Inget skitsnack, ingen stress, inga bekymmer! Carl var med. Blood Tsunami gick in i Midrange Studios i januari 2012 och tillsammans med ingenjören Anders Henningsen spelade de in en ny 6-spårsdemo. Den nya demot visade ett band som hade blivit hårdare, smutsigare och elakare under deras uppehåll. Låtarna var kortare, mer i ansiktet och avskalade till benet. Länge borta var NWOBHM-influenserna, länge borta var de svenskklingande riffen, länge borta var den skrikande sången och den morrande bakgrundssången. Länge borta var de tio miljarder sparktrummor och långa sångstrukturer. Blood Tsunami återföddes och verkade vara mer förbannad, grym och elak än någonsin tidigare.

Kvartetten började spela live igen och den första showen för den nya line upen ägde rum på Revolver i Oslo den 25 februari 2012, som stöd för det brittiska thrashbandet Virus. En månad senare gick Blood Tsunami in på Unholy Pub i Oslo och stöttade Grave Desecrator från Brasilien.

Blood Tsunami letade efter en ny etikett och demon skickades till ett fåtal kandidater. De fick massor av positiv feedback och fick bra erbjudanden, men den här gången ville de inte skynda på. Tålmodigt väntade de och äntligen hade Norges egna Indie Recordings lyssnat på demot. Ett avtal skrevs på och återigen kunde Blood Tsunami komma in i studion. I juni 2012 började de inspelningssessionerna i Sverre Dæhlis Fias Co Prod Studios där Faust spikade trummorna inom några timmar. Sedan fortsatte de i Midrange Studios med Anders Henningsen och det såg bra ut.

Problem uppstod när det var dags att lägga ner sången. Det visade sig att Pete hade skadat sina stämband allvarligt och för att bli frisk skulle han behöva opereras. Detta bakslag tvingade dem att skjuta upp inspelningssessionen med nästan två månader. Denna paus ägnades åt att skapa konstverket och häftet. Hela den grafiska designen var skräddarsydd för att passa det nya musikaliska innehållet i Blood Tsunami. Mörkt, smutsigt och allt i svart och vitt. Den amerikanske konstnären Christian Sloan Hall designade konstverket, den norske fotografen Kjell Ivar Lund tog bandbilderna och Pete designade återigen en ny bandlogga. Resultatet är hårt, elak och "in your face". Precis som musiken!

Det nya albumet har en norsk titel. Den heter "För Faen!" och enligt pressmeddelandet är detta ett av de vanligaste orden i det norska språket. "För Faen" kan översättas till två saker. Direkt översatt betyder det "For The Devil", men det kan också betyda något i stil med "For Fuck's Sake".

För Faen! släpptes av Indie Recordings den 8 mars 2013.

2013–2018

Den 27 april 2018 släppte de Grave Condition , deras första album på fem år.

Diskografi

Studioalbum

Utgivningsdatum Titel Märka
2007 Thrash metal Nocturnal Art Productions/ Candlelight
2009 Stor fest för gamar Nattliga konstproduktioner/stearinljus
2013 För Faen! Indieinspelningar
2018 Gravt tillstånd Soulseller Records

Demos

Utgivningsdatum Titel Märka
2004 Blod överallt Oberoende
2005 Demo 05 Oberoende
2012 Demo 2012 Oberoende

EPs

Utgivningsdatum Titel Märka
2009 Castle of Skulls Nattliga konstproduktioner/stearinljus

Band medlemmar

  • Pete Evil (Peter Michael Kolstad Vegem) – sång, rytmgitarr (2004–nutid)
  • Dor Amazon (Kristoffer Sørensen) – leadgitarrer, bakgrundssång (2004–nutid)
  • Faust (Bård G. Eithun) – trummor (2005–nutid)
  • Calle (Carl Janfalk) – bas, bakgrundssång (2011–nutid)

Tidigare medlemmar

  • Peter "Bosse" Boström – bas och bakgrundssång ( 2005–2009)
  • Riff Randall (Frode Sørskaar) – bas (2004–2005)
  • Stu Manx (Stig Amundsen) – bas (2005)
  • Jørgen "Jay" Nordlie – trummor (2004–2005)

Tidslinje

externa länkar