BAS (redovisning)

Den svenska BAS-kontoplanen (Grunddiagram), representerar de svenska redovisningsprinciperna ( GAAP) och är en öppen att använda kontoplan för redovisning i Sverige som finns i svenska, engelska och tyska språktexter. Mycket liknande kontoplaner används ofta i grannländerna och är tillämpliga internationellt.

Den utvecklades av svensk industri på 1960-talet och ägs idag av en egen stiftelse. BAS-diagrammet reformerades i slutet av 1990-talet för att anpassa IFRS diagramlayoutdirektiven och är då känt som BAS2000, men idag generellt som bara BAS-diagrammet.

En inkapslad grupp organisationer med BAS i centrum bildar en gemensam svensk redovisningsstandard och gemensamma rutiner inom redovisning och inhemska redovisningsstandarder.

Används ofta i Sverige

Det finns inga svenska lagliga begränsningar i kontoplaner, men de flesta delar av samhället använder ofta och frivilligt BAS tjänster och diagram.

SIE (filformat) utvecklat med BAS i åtanke, används för att transportera data mellan olika bokföringsprogram på den svenska marknaden. Det används ofta som gränssnitt mellan redovisning och revision samt för att importera data från försystem som system för löner och betald. SIEs definitioner tillåter inte annat än nummersiffror för kontonummer, inte ens punkter (kan inte överföra IFRS-diagram). SIE är dock ett av de mest framgångsrika standardformaten för redovisningsdatautbyte. Det stöder en konkurrensmarknad med flera kompatibla leverantörer av bokföringsprogram med utbyte av data. Det möjliggjorde skapandet av specialiserad kommersiell standardmjukvara för funktioner som inkomstskattedeklarationer och revision som importerar data från bokföring.

Bolagsverket och XBRL Sverige använder dock inte BAS-diagrammet och SIE-formatet i de allmänna verksamhetsberättelserutinerna som de utarbetat tillsammans, de använder en XBRL-taxonomi.

Versioner

Diagrammet är den allmänna riktlinjen och varje användare kan göra alla ändringar och personligt skapade konton.

De statliga myndigheternas redovisning som leds av Ekonomistyrningsverket och kommunerna som leds av Sveriges Kommuner och Landsting har särskilda versioner med tillägg av särskilda konton för sitt ändamål. Vissa av dessa konton har fler än fyrsiffriga nummer (SIE-specifikationerna tillåter större strängar av nummer).

BAS-stiftelsen

Stiftelsen BAS är en ideell (BAS-Interessenternas förening) organisation med 1 anställd. Utvecklingen av BAS-diagrammet görs av kommittéarbete med dess huvudmedlemmar.

• Svenskt Näringsliv
• Svenska kyrkan
• Lantbrukarnas Riksförbund
• Skatteverket _
• Bokföringsnämnden (GAAP-myndigheten)
• FAR (revisionsleverantörssamhället)
• SRF (revisorförsäljarföreningen)
• SIE (filformat) (redovisning SW-leverantörssamhälle)

Bokföringsnämnden , BFN, är den svenska statliga myndigheten med uppgift att främja utvecklingen av GAAP för användning i privat och offentlig redovisning . Den ger råd om hur man använder BAS-diagrammet i redovisningen i publicerade direktiv. BFN-direktiven fattas av dess huvudexpertutskottsstyrelse (främst från huvudledamöterna i BAS-stiftelsen, utsedda av regeringen).

Bas Accounting Manual , Hur kontona i BAS kontoplan ska användas publiceras årligen av BAS-stiftelsen.

BAS-diagrammet

BAS-diagrammet är strukturerat eftersom varje konto har fyra siffror. Den första siffran anger kontoklassen. Följande siffror används för mer exakt uppdelning, där den andra siffran anger kontogruppen, den tredje siffran huvudkontot och den fjärde siffran underkontot.

• 1xxx Tillgångar uppdelade som 10xx Immateriella anläggningstillgångar, 11xx-12xx Materiella anläggningstillgångar, 13xx Finansiella anläggningstillgångar (långfristiga fordringar) 14xx Varulager mm, 15xx-17xx Kortfristiga fordringar, 18xx Kortfristiga placeringar, 19xx Kassa och bank
• 20xx Eget kapital, 21xx Obeskattade reserver, 22xx Avsättningar, 23xx Långfristiga skulder, 24xx-29xx Kortfristiga skulder
• 3xxx Intäkter dividerat med 30xx-37xx Nettoomsättning, 38xx-39xx Övriga intäkter
• 4xxx Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster
• 5xxx-6xxx Övriga externa driftskostnader
• 70xx-76xx Personalkostnader, 77xx Nedskrivningar, 78xx Avskrivningar, 79xx Övriga driftskostnader
• 8xxx Finansiella poster (t.ex. räntor/valutaintäkter/kostnader), bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat
• 0xxx och 9xxx Interna konton

Delmängder

Diagrammet publiceras i tre nivåer som är kompatibla (undergrupper):

• BAS-diagram i princip för aktiebolag (K2/K3-skatterapporter), inklusive en rekommenderad delmängd
• BAS K1-diagram i princip för privata icke-inkorporerade partnerskap (K1-skatterapporter), reducerad delmängd
• BAS K1-mini i grunden för privata icke-registrerade företag (NE-skatterapporter), miniundergrupp

externa länkar

• BAS-kontogruppen