Avkastning på en portfölj

Avkastningen på en portfölj är förhållandet mellan nettovinsten eller -förlusten (vilket är summan av nettointäkter, värdeökning i utländsk valuta och realisationsvinst, oavsett om den realiseras eller inte) som en portfölj genererar, i förhållande till portföljens storlek. Det mäts över en tidsperiod, vanligtvis ett år.

Beräkning

Avkastningen på en portfölj kan beräknas antingen direkt eller indirekt, beroende på vilken typ av data som finns tillgänglig .

Direkt historisk mätning

Direkt historisk mätning av avkastningen på en portfölj tillämpar en av flera alternativa metoder, som till exempel den tidsvägda avkastningen eller den modifierade Dietz-metoden . Det kräver kunskap om portföljens värde vid början och slutet av den tidsperiod som mäts, tillsammans med de externa värdeflödena in och ut ur portföljen vid olika tidpunkter inom tidsperioden. För den tidsvägda metoden är det också nödvändigt att känna till portföljens värde när dessa flöden inträffar (dvs. antingen direkt efter eller omedelbart före).

Indirekt beräkning

Avkastningen på en portfölj kan indirekt beräknas som den vägda genomsnittliga avkastningen på de olika tillgångarna inom portföljen. Vikterna är proportionella mot värdet av tillgångarna i portföljen, för att ta hänsyn till vilken del av portföljen varje enskild avkastning representerar vid beräkningen av den bidrag till avkastningen på portföljen.

Denna metod är särskilt användbar för att projicera avkastningen på en portfölj in i framtiden, givet prognoser av avkastningen på portföljens beståndsdelar.

Den indirekta beräkningen av avkastningen på en portfölj kan uttryckas med formeln:

r=A_{1}r_{1}+A_{2}r_{2}+\cdots +A_{n}r_{ n}

vilket är summan av bidragen $A_{1}r_{1}$ , $A_{2}r_{2}\cdots A_{n} r_{n}$ där:

r

är lika med avkastningen på portföljen,

A_{i}

är lika med vikten av tillgång i i portföljen, och

r_{i}

är lika med räntan på avkastning på tillgång i i portföljen.

Exempel

Avkastning rm _är på en gruvaktie lika med 10 %
Avkastningen r _c på en barnavårdscentral är lika med 8 %
Avkastningen r _f på ett fiskeföretag är lika med 12 %

Antag nu att 40 % av portföljen finns i gruvaktien (vikt för denna aktie A _m = 40 %), 40 % finns i barnavårdscentralen (viktning för denna aktie A _c = 40 %) och de återstående 20 % är i fiskeföretaget (vikt för detta bestånd A _f = 20%). För att bestämma avkastningen på denna portfölj, beräkna först bidraget från varje tillgång till avkastningen på portföljen, genom att multiplicera viktningen av varje tillgång med dess avkastning, och sedan addera dessa bidrag tillsammans:

För gruvbeståndet är dess viktning 40 % och dess avkastning är 10 %, så dess bidrag är lika med 40 % x 10 % = 0,04 = 4 %
För barnavårdscentralen är dess viktning 40 % och dess avkastning är 8 %, så dess bidrag är lika med 40 % x 8 % = 0,032 = 3,2 %
För fiskeföretaget är dess viktning 20 % och dess avkastning är 12 % så dess bidrag är lika med 20 % x 12 % = 0,024 = 2,4 %

Att lägga ihop dessa procentuella bidrag ger 4 % + 3,2 % + 2,4 % = 9,6 %, vilket ger en avkastning på denna portfölj på 9,6 %.

Negativa vikter

Vikten $A_{i}$ för en viss tillgång i en portfölj kan vara negativ, som i fallet med en skuld som ett lån eller en kort position, i en portfölj med positivt totalt värde. I ett sådant fall kommer bidraget $A_{i}r_{i}$ till portföljavkastningen att ha motsatt tecken till avkastningen.

Exempel

En portfölj innehåller ett kontantkonto med USD 2 000 i början av perioden. Samma portfölj innehåller också ett lån på 1 000 USD i början av perioden. Nettovärdet av portföljen i början av perioden är 2 000 - 1 000 = 1 000 USD.

Vid periodens slut har 1 procents ränta tillkommit på kassakontot och 5 procent på lånet. Det har inte skett några transaktioner under perioden.

Vikten $A_{1}$ på kassakontot i portföljen är 200 procent, och vikten $A_{2}$ på lånet är -100 procent. Insatsen från kassakontot är därför 2 × 1 procent och bidraget från lånet är -1 × 5 procent. Även om låneskulden har vuxit, så den har en positiv avkastning, är dess bidrag negativt. Den totala portföljavkastningen är 2 - 5 = -3 procent.

Negativa nettotillgångar

I de fall portföljens totala nettovärde är större än noll, är vikten av en skuld i portföljen, såsom en upplåning eller en kort position, negativ. Omvänt, i de fall där portföljens totala substansvärde är mindre än noll, dvs. skulderna överväger tillgångarna, vänds vikterna på huvudet, och skuldernas vikter är positiva och tillgångarnas vikter är negativa. .

Exempel

Ägaren av en investeringsportfölj lånar 200 000 USD från banken för att investera i värdepapper. Portföljen drabbas av förluster och ägaren säljer alla sina innehav. Dessa affärer, plus ränta på lånet, lämnar 100 000 USD i kontanter. Portföljens substansvärde är 100 000 - 200 000 = -100 000 USD.

Framöver in i nästa period är lånets vikt -200 000/-100 000 = +200 procent, och vikten av kvarvarande kontanter är +100 000/-100 000 = -100 procent.

Avkastning vid negativa nettotillgångar

Om en portfölj har negativa nettotillgångar, dvs det är en nettoskuld, så indikerar en positiv avkastning på portföljens nettotillgångar tillväxten av nettoskulden, det vill säga en ytterligare förlust.

Exempel

Ränta på 10 000 USD på ett lån på 200 000 USD som lånats från en bank. Ansvaret har vuxit 10 000/200 000 = 5 procent. Avkastningen är positiv, trots att låntagaren har förlorat 10 000 USD istället för att ha vunnit.

Bidrag vid negativa nettotillgångar

Ett positivt bidrag till avkastningen på negativa nettotillgångar tyder på en förlust. Den kommer att förknippas antingen med en positiv vikt kombinerad med en positiv avkastning, vilket indikerar en förlust på en skuld, eller en negativ vikt i kombination med en negativ avkastning, vilket indikerar en förlust på en tillgång.

Diskrepanser

Om det finns några externa flöden eller andra transaktioner på tillgångarna i portföljen under mätperioden, och även beroende på vilken metodik som används för att beräkna avkastningen och vikterna, kan avvikelser uppstå mellan den direkta mätningen av avkastningen på en portfölj. och indirekt mätning (beskrivs ovan).

Se även