Amalgamated Society of Railway Servants v Osborne

ASRS mot Osborne
ASRS mot Osborne
Domstol	brittiska överhuset
Citat(er)	[1910] AC 87
Fallhistorik
Tidigare åtgärd(er)	[1909] 1 kap 163
Efterföljande åtgärd(er)	[1911] 1 kap 540
Nyckelord
	Politiska donationer, ultra vires , fackföreningar, Labour Party

Amalgamated Society of Railway Servants v Osborne [1910] AC 87 är ett brittiskt arbetsrättsligt fall, som slog fast att det var olagligt ( ultra vires - utanför deras juridiska befogenheter) för fackföreningar att använda medel som samlats in från deras prenumerationer för politiska ändamål (inklusive finansiering Labourpartiet eller Labour-kandidaterna).

Fakta

Osborne, en medlem av Amalgamated Society of Railway Servants i 16 år i Walthamstow påstod att fackets skapande av en politisk fond för att stödja Labour Representation Committee i val gjordes oregelbundet i strid med fackliga förfaranden. De ursprungliga reglerna, från 1900, innehöll ingen hänvisning till att söka parlamentarisk representation. På grund av oegentligheten hävdades det att donationerna från förbundet var ultra vires och ogiltiga.

Dom

brittiska överhuset

House of Lords ansåg att en fackförenings befogenhet var begränsad av förbundets regler. Användning av fackliga medel för något annat ändamål än de som räknas upp i fackets regler var ultra vires .

hovrätt

Efter att ha väckt sin talan uteslöts Osborne ur facket. Han framförde ytterligare ett påstående om att hans utvisning var felaktig. Hovrätten ansåg att han var felaktigt utesluten. Lord Cozens-Hardy MR noterade att facket enligt sedvanerätt var en laglig sammanslutning.

Föreningen är en laglig förening enligt common law. Den innehar betydande egendom som tillhör medlemmarna, och varje medlem som orättmätigt utesluten kan åberopa domstolens hjälp. Denna princip har upprepade gånger agerat i fallet med West-end-klubbar, och slutsatsen räcker för att avfärda överklagandet till förmån för klaganden; men vi har haft dugliga argument om den andra propositionen, och det förefaller önskvärt att jag uttalar mig om den, ifall det på annat håll skulle kunna hävdas att sällskapet är en olaglig förening enligt allmän lag på grund av handelsbegränsning. Jag kan tillägga att enbart införandet av några stötande regler inte nödvändigtvis kommer att fläcka hela reglerna. Som observerades av Lindley LJ i Swaine v Wilson , "Utan tvekan om det verkliga syftet med detta samhälle var att på ett otillbörligt sätt begränsa handeln kan dess regler alla vara befläckade av föremålets last, och ingen av reglerna kan vara verkställbar." I det aktuella fallet finns det inga bevis som visar hur reglerna faktiskt används, även om sådana bevis skulle vara tillåtliga, vilket jag inte uttrycker någon uppfattning om. Vi har inget annat än reglerna framför oss, och allt handlar om konstruktionen av dessa regler.

Betydelse

1912 arbetarpartiets affisch

Domen hotade en av Labourpartiets främsta finansieringskällor. Detta var särskilt skadligt för Labourpartiet eftersom dess anhängare i allmänhet var fattigare än andra politiska partier. I de två valen 1910 fick Labour 40 respektive 42 platser. 1911 HH Asquiths regering för första gången att riksdagsledamöter skulle få lön. (Tidigare kunde bara personer med sparande eller finansieringsorganisationer bakom sig bli ledamöter av parlamentet.) David Lloyd George , finansministern gav parlamentsledamöter en lön på £400 per år, vilket lindrade ekonomiska problem .

Osborne-domen upphävdes 1913 av 1913 års fackföreningslag , som bekräftade lagligheten av fackliga politiska fonder, men som kompromissade genom att ge medlemmarna valet att välja bort att betala till dem. Lagen om handelstvister och fackföreningar från 1927 krävde att fackföreningsmedlemmar valde att delta i den politiska fonden. Lagen om handelstvister och fackföreningar från 1946 upphävde 1927 års lag och krävde återigen att medlemmar skulle välja bort. För närvarande enligt TULRCA 1992 s 82 har medlemmar rätt att inte bidra till en politisk fond, inte bli diskriminerad för den, och rätt att klaga till certifieringsansvarig.

Se även

Anteckningar

externa länkar