All India Peoples Science Network

All India Peoples Science Network
Förkortning AIPSN
Grundad 1988
Typ People's Movement (reg. under Indian Society Act)
Plats
  • Kerala
President
Dr Sabyasachi Chatterjee
Generalsekreterare
Prof.P.Rajamanickam
Skattmästare
Dr.S.Krishnaswamy
Hemsida https://aipsn.net/

All India Peoples Science Network (AIPSN) är ett nationellt nätverk av Peoples Science Movements of India. Det etablerades i den första All India Peoples Science Congress, organiserad 1988 i Kannur i Kerala State. Försöket att etablera en nationell plattform för vetenskapsorganisationer i Indien startade i slutet av 1960-talet. Vid den tiden fanns det vetenskapsorganisationer i Västbengalen , Assam, Orissa, Kerala och Maharashtra . I många andra stater fanns det engagerade forskare som var intresserade av att arbeta med människor för en social sak.

Den första gemensamma plattformen för forskare organiserades av arbetande forskare från BARC [ förtydligande behövs ] i Mumbai. Den fick namnet Federation of Indian Literary Scientists Association. De stödde olika grupper av vetenskapsmän i olika språktalande stater med vetenskapliga skrifter på folkmun. 1973 och 1978 anordnades regionala konferenser för forskare i Bangalore och Thiruvananthapuram. Som ett resultat bildades organisationer i få andra stater också. På 1970-talet fanns det Assam Science Society i Assam, Bangeeya Vigyan Parishad i Västbengalen, Kerala Sastra Sahitya Parishad i Kerala och Karnataka Rajya Vijnan Parishad i Karnataka . Bhopal Gas Tragedy 1984 skapade en situation för dessa grupper att arbeta tillsammans mot missbruk av vetenskap och teknik och många sådana aktiviteter organiserades. 1987 organiserades fem nationella kala jathas i namnet Bharat Jan Vijnana Jatha som kulminerade i Bhopal. Efter detta växte organisationer i olika stater som skapade en gynnsam atmosfär för etableringen av All India Peoples Science Network.

När All India Peoples Science Network bildades i februari 1988 fanns det 28 medlemsorganisationer och för närvarande, [ när? ] den har 35 medlemmar. Det fungerar som en gemensam plattform för interaktion kring vetenskap och teknikfrågor och lärande. Den anordnar All India Peoples Sciences Congress vartannat år för att diskutera olika erfarenheter inom vetenskap och teknik. Nätverkets organisationskonferens hålls tillsammans med kongressen.

Medlemmar

Organisation Abbr. Aktiv zon
medlemmar i India People's Science Network
Assam Science Society RÖV Assam
Bangiya Saksharata Prasar Samity BSPS Västbengalen
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Bihar
Bharat Gyan Vigyan Samithi BGVS Jharkhand
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Karnataka
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Madhya Pradesh
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Odisha
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Punjab
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Rajasthan
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Tripura
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Uttarakhand
Bharat Gyan Vigyan Samiti BGVS Uttar Pradesh
Bharat Gyan Vigyan Samuday BGVS Maharashtra
Centrum för teknik & utveckling CTD Delhi
Chhattisgarh Vigyan Sabha CGVS Chhattisgarh
Delhi Science Forum DSF Delhi
Eklavya Madhya Pradesh
Ellora Vigyan Manch Assam
Federation of Medical Representatives Association of India FMRAI Hela Indien
Forum av forskare, ingenjörer och tekniker FOSET Hela Indien
Gyan Vigyan Samiti Assam
Gyan Vigyan Samiti Haryana
Gyan Vigyan Samiti Himachal Pradesh
Haryana Vigyan Manch Haryana
Himachal Vigyan Manch Himachal Pradesh
Jan Bigyan O Prajukti Odisha
Jan Samwad Samiti Uttarakhand
Jana Vigyan Vedika JVV Andhra Pradesh
Jana Vigyan Vedika JVV Telangana
Karnataka Rajya Vijnana Parishat KRVP Karnataka
Kerala Sasthra Sahithya Parishad KSSP Kerala
Madhya Pradesh Vigyan Sabha MPVS Madhya Pradesh
Navnirmiti Maharashtra
National Confederation of Officers Association of Central Public Sector Undertaking NCOA

CPSU

Hela Indien
Pondicherry Science Forum PSF Puducherry
Paschim Banga Vigyan Mancha PBVM Västbengalen
Vetenskap för samhället Jharkhand
Samhälle för teknik och utveckling STD Himachal Pradesh
Tamil Nadu Science Forum TNSF Tamil Nadu

Stora aktiviteter

1) Vetenskapskommunikation och publicering 2) Hälsa 3) Utbildning 4) Miljö, energi och hållbar utveckling 5) Jordbruk 6) Landsbygdsteknik 7) Decentralisering 8) Samata 9) Kulturkommunikation

Se även

externa länkar