Alassane Diago
Alassane Diago | |
---|---|
Född |
Agnam Lidoubé , Senegal
|
31 mars 1985
Nationalitet | senegalesiska |
Utbildning | studerade filosofi i Dakar |
Ockupation | Filmskapare |
Känd för | Les larmes de l'emigration |
Alassane Diago (född 31 mars 1985) är en senegalesisk filmskapare.
Karriär
Alassane Diago föddes den 31 mars 1985 i Agnam Lidoubé , en by i nordöstra Senegal. Han har Fulani- bakgrund. [ citat behövs ] Han studerade filosofi i Dakar , men hans dröm var att bli filmregissör. 2007 utbildades Diago i audiovisuellt vid Media Center of Dakar, varefter han arbetade under ledning av dokumentärmakaren Samba Félix N'diaye. Han tog sedan olika praktikplatser i Africadoc -projektet i Saint-Louis, Senegal 2008, 2009 och 2010.
Arbete
Diagos första långfilmsdokumentär, Les larmes de l'émigration ( Emigrationens tårar ), vann ett pris på filmfestivalen i Tarifa 2010, samt vann publikens pris för bästa dokumentär vid den internationella frankofonfilmfestivalen i Namur . Diago sa om filmen: "Det är historien om min mamma som har väntat på min pappa som lämnade för 20 år sedan. Det är också historien om min syster som har väntat på sin man som lämnade för fem år sedan och min systerdotter som aldrig har sett hennes far". Hans kamerateknik fångar karaktärernas inre skönhet och styrka. [ påfågelprosa ]
Filmografi
År | Filma | Roll | Anteckningar |
---|---|---|---|
2004 | Lili och le baobab | Assistent | |
2010 | Les larmes de l'émigration (Emigrationens tårar) | Direktör | 78 minuter. Produktion: Les films de l'atelier (Sénégal), Corto Pacific (Frankrike), Diffusion TV Rennes 35 (Frankrike) |
2012 | Tristesse dans un bar et Dégoût à l'épicerie (Sorg i en bar och avsky i mataffären) | Direktör | Kort film |
2012 | La vie n'est pas immobile (Livet är inte orörligt) | Direktör | Produktion: quizas absl (Belgien), Corto Pacific, TV RENNES (Frankrike), Inzo Ya Bizizi (Kongo) |
2017 | Tribunal du flueve (flodtribunal) | Direktör | Långfilm |
2018 | Rencontrer mon père (Möt min far) | Direktör | Dokumentär |