Adhemar da Silva

Adhemar da Silva
	Da Silva vid OS 1956
Personlig information
Fullständiga namn	Adhemar Ferreira da Silva
Smeknamn)	Helsingfors hjälte
Nationalitet	brasiliansk
Född	; 29 september 1927 São Paulo , Brasilien
dog	; 12 januari 2001 (73 år) São Paulo, Brasilien
Alma mater	Rio de Janeiros federala universitet
Höjd	178 cm (5 fot 10 tum)
Vikt	69 kg (152 lb)
Sport
Land	Brasilien
Sport	Friidrott
Evenemang)	Trippelhopp , längdhopp
Klubb	; São Paulo FC Vasco da Gama, Rio de Janeiro
Coachad av	Dietrich Gerner
Prestationer och titlar
OS-finaler	; 1952 sommar-OS 1956 sommar-OS
Högsta världsranking	1
Personbästa _	; TJ – 16,56 m (1955) LJ – 6,93 m (1951)
Medaljrekord
Friidrott för män
som representerar Brasilien
olympiska spelen
Panamerikanska spel
World Student Games
Sydamerikanska friidrottsmästerskapen
Ibero-amerikanska spel
	Uppdaterad 27 april 2022.

Adhemar Ferreira da Silva (29 september 1927 – 12 januari 2001) var en brasiliansk trippelhoppare . Han vann två olympiska guldmedaljer och satte fyra världsrekord , det sista var 16,56 meter i 1955 Pan American Games . I sin tidiga karriär tävlade han också i längdhopp och placerade sig på fjärde plats vid Pan American Games 1951 . Han slog världsrekord i tresteg vid fem tillfällen under sin lysande karriär. Upp till dags dato är han fortfarande den enda friidrottaren från Sydamerika som har vunnit två OS-guld. Han hade också nära samarbete med den tjeckiske veteranen långdistanslöpare Emil Zátopek i över 50 år.

Han var kvar som den enda olympiska guldmedaljören för Brasilien fram till olympiska sommarspelen 1980. Han anses vara en av de bästa sydamerikanska idrottarna någonsin i historien. Han var den enda brasilianska idrottaren som har vunnit guld i två olympiska spel i rad fram till olympiska sommarspelen 2012 i London. Under OS i London försvarade den brasilianska damtruppen sin titel, som erhölls fyra år tidigare i Peking, vilket gjorde sex av sina medlemmar till olympiska mästare i rad ( Jaqueline Carvalho , Sheilla Castro , Fabiana Claudino , Thaísa Menezes , Fabiana Oliveira och Paula Pequeno ). Han var den första brasilianska individuella idrottaren som satte ett världsrekord i något sportevenemang. Han blev en extraordinär exceptionell trippelhoppare trots att han inte utmärkte sig i sin snabbhet och längdhoppningsförmåga.

Han var också en polyglot under sin livstid då han hade lärt sig olika språk som engelska, finska, franska, japanska, italienska, tyska och spanska förutom portugisiska. Han var medlem i São Paulo Futebol Clube , och på grund av honom har lagkappan två guldstjärnor ovanför emblemet. Han hade också en kort period för Club de Regatas Vasco da Gama från 1955 till 1959.

Biografi

Da Silva föddes i São Paulo , i en fattig familj. Hans far var järnvägsarbetare och hennes mamma var kock. Han började tävla i tresteg 1947. Han ville ursprungligen bli professionell fotbollsspelare men han bytte till tresteg efter att ha provat det för första gången vid 19 års ålder. Fram till 19 års ålder började han inte med friidrott . Han skulle kalla sin livslånga mentor och tränare Dietrich Gerner som sin "tyska pappa" och duon behöll ett mycket starkt band. Han steg snart till framträdande plats genom att klättra på stegarna och stiga i graderna inom en så kort tidsram efter att ha börjat med trestegssporten.

Karriär

Han hoppade 13,05 meter i sitt första trestegsmöte någonsin 1947 och det fick stort beröm för honom. Han förbättrade sitt personbästa ett år senare när han nådde 15,00 meter 1948. Han tog examen som skulptör från Federal Institute of São Paulo 1948.

OS 1948 och därefter

Han gjorde sitt första olympiska framträdande som representerande Brasilien vid olympiska sommarspelen 1948 som hölls i London och hoppade 14 490 meter i finalen och säkrade en åttonde plats. 1949 slog han det sydamerikanska kontinentala rekordet i tresteg som innehas av Argentinas Luis Brunetto genom att hoppa 15,51 m två gånger. Han gjorde anspråk på en bronsmedalj i trehoppstävlingen för män vid 1949 års sydamerikanska friidrottsmästerskap .

På 1950-talet arbetade han som tjänsteman för São Paulos delstatsregering. Han var anställd som tjänsteman vilket innebar att han fick arbeta under morgonen och eftermiddagen medan han skulle genomgå friidrottsträning på lunchtid eller i slutet av arbetsdagen och senare skulle han studera på natten.

Panamerikanska spelen 1951 och OS 1952

Adhemar da Silva poserar med sin guldmedalj på segerpallen under olympiska sommarspelen 1952 medaljceremoni för tresteg

I december 1950 motsvarade han det 14-åriga världsrekordet i tresteg för japanska Naoto Tajima (som satte rekordet vid olympiska sommarspelen 1936 i Berlin ) genom att hoppa 16,00 meter. Han ägnade sig också åt längdhopp tidigt i sin karriär och tävlade därefter vid Pan American Games 1951 som hölls i Buenos Aires där han placerades på fjärde plats i herrarnas längdhopp. Under samma Pan American Games 1951 tog han guldmedalj i trehoppstävlingen för män som var hans första guldmedalj vid ett Pan American Games- evenemang. Han satte ytterligare ett världsrekord i september 1951 under ett brasilianskt nationellt möte i Rio de Janeiro, bara månader innan de mycket efterlängtade OS 1952 och hans världsrekordprestation på 16,01 meter gjorde honom till en klar favorit att vinna guld vid OS i Helsingfors 1952 . Han gjorde också anspråk på en guldmedalj i trehoppstävlingen för män vid 1952 års sydamerikanska mästerskap i friidrott .

Han levde upp till hypen och förväntningarna i de olympiska spelen 1952 som representerade Brasilien när han kvalificerade sig till finalen i kategorin trehopp för män, en mycket förbättrad prestation vad gäller hans standarder från hans tidigare olympiska framträdande. Under trippelhoppsfinalen den 23 juli 1952 gjorde han stadiga framsteg genom att hoppa en sträcka på 15,95 meter med sitt inledande hopp. Han tog bekvämt guldmedaljen till slut, och satte två världsrekord på mindre än två timmar i finalen, inklusive ett hopp på 16,12 meter i omgång 2 som följde upp med ett ännu bättre hopp på 16,22 meter i omgång 5. Han satte sommaren 1952 OS i brand genom att slå världsrekord och olympiska rekord i tresteg under finalen vid fyra tillfällen, inklusive 16,12 meter hopp i omgång 2, 16,09 meter hopp i omgång 4, 16,22 meter hopp i omgång 5 och 16,05 meter hopp i sista omgången. Han lyckades överträffa 16.00 meter riktmärket fyra gånger i samma trippelhopp som ansågs vara något omöjligt. Före hans olympiska bravader 1952 överträffades 16.00 meter-strecket av idrottare endast tre gånger, inklusive två gånger av Adhemar själv. Den världsberömda franska friidrottsförfattaren Alain Billouin hade beskrivit Adhemars rekordstora prestation i OS 1952 som "Graciöst skummade han igenom varje hopp-steg-och-hopp, och visade en sambadansares balans och kondition." Han träffade även Tjeckiens Emil Zatopek under OS 1952 då den sistnämnde också blev olympisk mästare på 5000 m, 10 000 m och maraton.

Adhemar Ferreira da Silva på omslaget till den argentinska tidskriften El Gráfico den 5 september 1952

Han skapade "Victory lap" efter att ha vunnit guldmedaljen vid OS 1952 som skulle fortsätta att bli varumärket för framtida olympiska mästare. Han blev snart populär bland finländarna på grund av sin finskspråkiga förmåga och han dök ofta upp på tidningarnas förstasida, inte bara på grund av sina olympiska medaljframgångar utan också på grund av det faktum att när reportrar ställde frågor till honom på engelska svarade han. till dem på finska. Han lärde sig finska och hade samtal med fans när han var i Helsingfors, Finland för OS. Han sjöng också sånger på finska och han lärde sig uppenbarligen det finska språket av en finsk familj som bodde och bodde i hans hemstad São Paulo så att han kunde använda språket flytande för att förbättra sig själv för att njuta av sitt olympiska framträdande.

Efter OS 1952

Han vann trippelhoppstiteln vid Japans friidrottsmästerskap 1952. Han säkrade guldmedalj i trippelhopp under 1953 års Summer International University Sports Week . Han tog en guldmedalj i trippelhopptävlingen vid 1954 års sydamerikanska mästerskap i friidrott .

Panamerikanska spelen 1955 och OS 1956

Adhemar Ferreira da Silva 1956

Men hans världsrekord i tresteg blev kortvarigt bara i ett år då Sovjetunionens Leonid Shcherbakov slog världsrekordet med bara 0,01 meter 1953. Två år senare 1955 tog han tillbaka sitt världsrekord från Leonid när han landade ett enormt språng på 16,56 meter i tresteg för män vid Pan American Games 1955 i vad som också av en slump var hans 100:e tävling. Han lyckades också försvara sin Pan American Games-titel som också var hans andra Pan American Games-guld. Han tävlade också i herrarnas längdhopp vid Pan American Games 1955 men lyckades inte gå vidare till nästa omgång. Han tog också guldmedalj i trippelhopptävlingen vid 1955 års Summer International University Sports Week .

Färgad version av Adhemar da Silva

Han kom återigen i förgrunden som en förhandsfavorit precis när OS var i antågande och var hypad som en fast utmanare till guldmedalj i tresteg vid olympiska sommarspelen 1956 . Han fungerade också som flaggbärare för Brasilien vid olympiska sommarspelen 1956 i öppningsceremonin. Det var dock inte lätt för Adhemar att göra anspråk på den olympiska titeln och försvara OS-guldet under OS 1956 eftersom isländske trehopparen Vilhjálmur Einarsson gav sig i kast med sina pengar i finalen. Einarsson som var på sin OS-debut tog rampljuset och erkännande i OS 1956 efter att ha klarat hela 16,26 meter (som många kallar hans hopp fick hjälp av vinden) i sitt andra hopp i trestegsfinalen för att skapa ett nytt OS-rekord. Intressant och av en slump hölls det olympiska rekordet i tresteg för män tidigare av Adhemar som hade hoppat 16,22 meter under OS 1952. Einarssons rekordhopp på 16,26 meter häpnade åskådarna, arrangörerna och medtävlande inklusive Adhemar, vilket också höjde förväntningarna bland det idrottsliga brödraskapet att Einarsson skulle vinna guldmedaljen i tävlingen. Einarsson kom in som ett överraskande inslag som gav en oväntad utmaning för Adhemar med den sistnämndes försök att återta OS-titeln nästan slogs ner. Närvaron av Einarsson gjorde det till och med speciellt eftersom han bara var en av endast två idrottare som skulle representera Island under de olympiska sommarspelen 1956 . Adhemar studsade dock starkt tillbaka genom att slå det olympiska rekordet som sattes av Einarsson under samma tävling genom att hoppa 16,35 meter i sitt fjärde hopp och som ett resultat var han återigen i strid om guldmedalj. Adhemar backade upp sitt hopp genom att kvittera Einarssons bästa hopp i den femte ronden (16,26 meter) och lägga till 16,21 meter i sista ronden. Till slut försvarade Adhemar da Silva framgångsrikt sin olympiska titel vid OS 1956, till stor del tack vare det olympiska rekordet som hoppade 16,35 meter i fjärde omgången och även för att ha registrerat över 16 meter hopp vid tre tillfällen. På det andra spektrumet fick hans rival Einarsson nöja sig med en silvermedalj som också säkrade Islands första medalj någonsin vid ett OS. Guldmedaljprestationen av Adhemar visade sig vara den andra olympiska guldmedaljen i hans karriär och blev därmed den första brasilianaren att säkra guldmedaljer i två på varandra följande olympiska framträdanden.

Han säkrade en silvermedalj i 4 × 400 meter stafetttävlingen vid 1956 års sydamerikanska mästerskap i friidrott .

Efter OS 1956

Han gjorde också anspråk på guld i tresteg för män vid den 6:e världsfestivalen för ungdomar och studenter 1957. Han gjorde anspråk på en guldmedalj i tresteg för män vid 1958 års sydamerikanska mästerskap i friidrott .

Panamerikanska spelen 1959 och OS 1960

Han representerade Brasilien vid Pan American Games för tredje gången i rad 1959, vilket också var hans sista Pan American Games-framträdande. Han avslutade så småningom ett hattrick av guldmedaljer och panamerikanska titlar med en guldmedalj i trehopp för män under multisportevenemanget . Han bad adjö till Pan American Games med ett obesegrat rekord i tresteg för män och hans guldmedalj vid 1959 Pan American Games i Chicago visade sig vara hans sista medalj någonsin vid Pan American Games. Han kunde dock inte visa upp farten i längdhopp för män vid Pan American Games 1959 eftersom han misslyckades med att ta sig vidare till finalen. Han knep en guldmedalj och en bronsmedalj i tresteg respektive längdhopp vid 1960 Ibero-American Games .

Han gjorde senare sitt fjärde och sista framträdande vid OS när han deltog i olympiska sommarspelen 1960 . Han var också flaggbärare för Brasilien under öppningsceremonin av de olympiska spelen i Rom 1960 och han blev därefter den första brasilianska idrottaren att fungera som flaggbärare i två olympiska evenemang. Han kunde dock inte avsluta sin olympiska karriär på ett sätt som han skulle ha velat eftersom han bara lyckades placera sig på 14:e plats i finalen och inte heller lyckades replikera sin medaljframgång som i tidigare två olympiska evenemang. Men kritiker påpekade att han kan ha blivit sjuk under loppet av spelen, vilket resulterade i hans under par prestanda. Folkmassan ropade och förtrollade "Orfeu!" på honom på grund av hans roll i filmen, som till stor del var populär i Italien. Han fick också starka applåder och stående ovationer från publiken när han hängde sina stövlar från internationell friidrott med detta sista OS-framträdande vid 33 års ålder.

Skådespelarkarriär

1959 spelade da Silva i musikfilmen Orfeu Negro (Black Orpheus) baserad på en pjäs med titeln Orfeu da Conceição av Vinicius de Moraes . Han porträtterade rollen som Death och filmen fick positiva recensioner från kritiker. Filmen vann även Golden Palm of the Cannes Film Festival och en Oscar för bästa utländska film . Det avslöjades att han fick filmerbjudandet medan han studerade till idrottsexamen. Han föredrogs för skådespelarrollen på grund av sin atletiska kropp och han agerade inte i några andra filmer eftersom han inte hade så mycket intresse av att göra filmer som till slut avslutade hans skådespelarkarriär. Den amerikanska antropologen Ann Dunham, som också är mor till den tidigare amerikanske presidenten Barack Obama, insisterade på att Orfeu Negro var hennes favoritfilm. Han är fortfarande erkänd som en av få olympiska guldmedaljörer som har spelat en stor roll i filmer.

Senare karriär

Han tog sin idrottsexamen från Escola Preparatória de Cadetes do Exército (den brasilianska arméns förberedande skola för kadetter) 1968. Han tog sin juristexamen från Rio de Janeiros federala universitet 1968. Han fick sin PR- examen från Faculdade Cásper Líbero 1990. Överraskande nog sökte han intresset för att studera PR vid en ålder av 60. Han arbetade för den diplomatiska tjänsten som Brasiliens kulturattaché i Lagos , Nigeria från 1964 till 1967.

Han arbetade också som tidningskrönikör och som tv- kommentator inom friidrott. Han var också mentor för brasilianska idrottsadministratörer, inklusive Brasiliens före detta sportminister Carlos Melles 2000. Han lanserade också program för fattiga barn för att gynna dem att börja idrotta för att säkerställa sociala framsteg för barn och skydda dem från våld och droger.

Död

Han dog den 12 januari 2001 vid 73 års ålder på grund av hjärtinfarkt . Han var också en aktiv rökare och han slutade röka bara två år före sin död. Han led också av diabetes och lunginflammation .

Arv

Statyn av Adhemar Ferreira da Silva i ett minnesmärke som ligger vid Morumbi-stadion

Under OS 1952 hyllades han som "Helsingfors hjälte" och fick stort stöd från finländarna på grund av sin utåtriktade personlighet och flytande finska språk. En publik bestående av cirka 70 000 publik skanderade hans namn när han tävlade i evenemanget. Han fick också en stående ovation under medaljutdelningen och en domare gav honom Brasiliens flagga och sa till honom: "Allmänheten vill att du ska ta en promenad."

Luftpoststämpel utfärdat av Dominikanska republikens postadministration, vilket segervarvet skapades av Adhemar under olympiska sommarspelen 1956 i Melbourne

Den 18 juli 1957 utfärdade Dominican Postal Institute från Dominikanska republiken en luftpoststämpel som inkluderade segervarvet skapat av Adhemar under de olympiska sommarspelen 1956 i Melbourne.

Han var fackelbärare under sommaruniversiaden 1963 som hölls i Porto Alegre , Brasilien.

1987 hedrades han av IAAF i Rom där hans anmärkningsvärda hopp i Helsingfors-OS också valdes till ett av de 100 gyllene ögonblicken genom tiderna. IAAF lanserade en bok och en video med 100 idrottare och 100 framträdanden för att uppmärksamma organisationens 75-årsjubileum.

1993 fick han stående ovationer i Helsingfors när han bjöds in som huvudgäst till ett friidrottsmöte.

två guldstjärnor som är synliga på São Paulo FC- logotypen skildrar de dåvarande världsrekorden som sattes av Adhemar

Hans världsrekordprestationer 1952 och 1955 har präglats av närvaron av två guldstjärnor på märket för fotbollsklubben São Paulo och intressant nog hade Adhemar medlemskap i fotbollsklubben.

Den australiska olympiska volontären Rosemary Mula och hennes man Wilf blev båda vän med Adhemar och Adhemar stannade så småningom i lägenheten som ägdes av Rosemary och Wilf under de olympiska sommarspelen 2000 . Rosemary var femton när hon bevittnade Adhemars guldmedalj i Melbourne i Melbourne och hon var en av flickorna bland åskådarna som hade hejat på honom. Efter Adhemars död inrättade både Rosemary och hennes make Wilf ett stipendium som betalar för ett utbyte mellan australiensiska och brasilianska skolor. Hans namn har skrivits ut för Brasilien-Australiens utbytesprogram för unga idrottare.

Adhemars dotter Adyel initierade "Jump for Life"-projektet för att minnas sin far och även för att hjälpa människor från underprivilegierade och eftersatta områden till friidrott.

2012 valdes han in i IAAF Hall of Fame .

Den brasilianska olympiska kommittén och arrangörerna av olympiska sommarspelen 2016 misslyckades dock med att erkänna bidragen från Adhemar da Silva under loppet av evenemanget som senare utsattes för skarp kritik från fans, kritiker och även Adhemars familjemedlemmar.

2019 visades de skor och broddar som Adhemar bar under OS 1956 på IAAF Heritage World Athletics Championships-utställningen som hölls i Doha, Qatar. De spikar som han bar förvaras för närvarande som skatter i The National Sports Museum på Melbourne Cricket Ground där OS 1956 också hölls.

Se även

Lista över olympiska medaljörer i friidrott (män)
Lista över personer på Brasiliens frimärken
Lista över brasilianska idrottare
Brasilien i OS
Lista över brasilianare av svart afrikansk härkomst
Lista över Pan American Games-medaljörer i friidrott (män)
Portalen för friidrott

externa länkar

Media relaterade till Adhemar da Silva på Wikimedia Commons
Adhemar da Silva på Olympedia
Adhemar Ferreira da Silva på Confederação Brasileira de Atletismo på Wayback Machine (arkiverad 2019-01-08)
Adhemar da Silva på IMDb

Uppgifter
Föregås av Naoto Tajima Leonid Shcherbakov	Världsrekordsinnehavare i trehopp för män 3 december 1950 – 19 juli 1953 16 mars 1955 – 19 juli 1958	Efterträdde av Leonid Shcherbakov Oleg Ryakhovskiy

Myndighetskontroll
Allmän	ISNI 1 VIAF 1 WorldCat
Nationalbibliotek	Tyskland Förenta staterna
Övrig	SNABB World Athletics