AB Andromedae

AB Andromedae
ABAndLightCurve.png
Den visuella bandljuskurvan för AB Andromedae, anpassad från Parimucha et al.

Observationsdata Epoch J2000 Equinox J2000
Konstellation Andromeda
Rätt uppstigning 23 h 11 m 32,08609 s
Deklination +36° 53′ 35,10721″
Skenbar magnitud (V) 9.49 ( – 10.32) – 10.46
Egenskaper
Spektral typ G5+G5V
Skenbar magnitud (B) 10,62
Skenbar magnitud (V) 9,675
Skenbar magnitud (G) 9,6953
Skenbar magnitud (J) 8,172
Skenbar magnitud (H) 7,805
Skenbar magnitud (K) 7,665
B−V färgindex 0,9163
Variabel typ EW
Astrometri
Radiell hastighet (R v ) −27,53 ± 0,67 km/s
Korrekt rörelse (μ)    
   RA: 107,923 ± 0,046 mas / år Dec.: −53,357 ± 0,036 mas / år
Parallax (π) 11,7027 ± 0,0367 mas
Distans
278,7 ± 0,9 ly (85,5 ± 0,3 st )
Bana
Period (P) 0,3319 dagar
Halvstor axel (a) 2,308 R
Excentricitet (e) 0,002 ± 0,001

Argument för periastron (ω) (sekundär)
40 ± 5 °

Argument för periastron (ω) (primär)
220 ± 5 °

Semi-amplitud (K 1 ) (primär)
233 ± 1 km/s

Halvamplitud (K 2 ) (sekundär)
133 ± 1 km/s
Detaljer
Primär
Massa 1,04 M
Radie 1,03 R
Ytgravitation (log g ) 4.392 cgs
Temperatur 5 798 K
Ålder   5,53 ± 2,00 Gyr
Sekundär
Massa 0,60 M
Radie 0,78 R
Ytgravitation (log g ) 4.347 cgs
Temperatur 5 450 K
Ålder   5,53 ± 2,00 Gyr
Andra beteckningar
2MASS J23113209+3653351, BD +36 5017, HIP 114508, SAO 73069, TYC 2763-904-1
Databasreferenser
SIMBAD data

AB Andromedae ( AB And ) är en dubbelstjärna i stjärnbilden Andromeda . Paul Guthnick och Richard Prager upptäckte att stjärnan är en förmörkande binär 1927. Dess maximala skenbara visuella magnitud är 9,49 men visar en variation i ljusstyrka ner till en magnitud av 10,46 i en periodisk cykel på ungefär 8 timmar. Den observerade variabiliteten är typisk för W Ursae Majoris variabla stjärnor, så de två stjärnorna i detta system bildar en kontaktbinär .

Systemet

Den observerade spektraltypen för båda stjärnorna i detta system är G5, och en av dem är en huvudsekvensstjärna som mycket liknar solen. De kretsar så nära att deras höljen nuddar varandra. Detta är en dynamiskt stabil fas som bör pågå tills en av de två stjärnorna lämnar huvudsekvensen.

Systemet skulle också kunna vara värd för en tredje kropp med en omloppsperiod på 19 046 dagar, med en minimimassa på 0,007 M och en excentricitet på 0,22, men inte all data som samlas in i tid överensstämmer med denna hypotes.

Variabilitet

De två stjärnorna förmörkar varandra under sin bana, men de har en långsträckt form så de visar en konstant variation istället för diskreta förmörkelser. Hur som helst, en periodicitet kan ses tydligt, men den förändras med tiden; perioden visar en långsiktig trend och en periodisk modulering på 7 000 dagar. Effekterna som är ansvariga för detta beteende kan vara en tredje kropp i systemet, magnetisk interaktion mellan två stjärnor, massöverföring från en stjärna till den andra, massförlust av systemet och nyligen till och med en intern mekanism i de rörande höljena har föreslagits.