2021 danska sjuksköterskor strejkar

Den danska sjuksköterskestrejken 2021 var en arbetsstrejk av sjuksköterskor i Danmark. Representerade av den danska sjuksköterskeorganisationen (på danska Dansk Sygeplejeråd , förkortning DSR ), strejkade sjuksköterskorna i jakt på bättre lön med början i mitten av juni 2021. Strejken avslutades i augusti 2021 när det danska parlamentet införde ett löneavtal på sjuksköterskorna. Det var en av de längsta strejkerna i Danmarks historia.

Bakgrund

Den danska sjuksköterskeorganisationen (på danska Dansk Sygeplejeråd , förkortning DSR ) är ett fackförbund i Danmark . Den representerar 95 % av alla sjuksköterskor med ett medlemsantal på 75 000.

Fackföreningar (danska: Fagforeninger ) har en lång tradition i det skandinaviska och nordiska samhället, med stor betoning på vikten av kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare. Som ett resultat av detta ingriper den danska regeringen sällan i lönekonflikter och ingriper endast som en sista utväg.

Strejk

I mars 2021 röstade sjuksköterskor i Danmark emot ett löneavtal som förhandlats fram av DSR som skulle ha gett dem en löneökning på 5 % under tre år, på grund av oro för att ökningen inte skulle kompensera för flera år värda låga löneökningar, vilket skulle lämna sjuksköterskor underbetalt. Den 22 april utfärdade DSR formellt ett strejkvarsel, som börjar i maj med 10 % av den totala arbetsstyrkan och ökar gradvis, dock utan att inkludera de som tar hand om covid-19-patienter, cancerpatienter, barn och psykiatriska patienter.

Det första strejkvarselet avbröts dock tillfälligt efter att förhandlingar mellan DSR och regeringen resulterat i en överenskommelse om medling, och så småningom ett nytt förslag till avtal. Det nya föreslagna avtalet förkastades därefter av sjuksköterskorna, och två tredjedelar av DSR-medlemmarna röstade emot det i juni, vilket banade vägen för strejkaktioner.

Den 19 juni lämnade de första sjuksköterskorna jobbet, totalt cirka 5400, och inledde strejken. Den 10 augusti, ingen ny överenskommelse nåddes, meddelade DSR att strejken skulle förlängas. DSR tillkännagav också potentiella nya förlängningar under resten av augusti, om ingen affär kunde nås innan dess.

Den 26 augusti, efter förhandlingar med oppositionspartier, tillkännagav den danska regeringen att den skulle kunna säkra 75 % i en parlamentarisk omröstning för att införa ett löneavtal för sjuksköterskorna, den erforderliga supermajoriteten i lagen för ett sådant drag. Hälsominister Magnus Heunicke uppgav att regeringen nästa dag skulle lägga fram ett lagförslag om att bryta strejken och införa de villkor som sjuksköterskorna hade förkastat tidigare under året och att "för varje vecka som konflikten tillåts fortsätta, kommer eftersläpningen av behandlingar förlängs med 10 veckor." Vid den tidpunkten uppskattade den danska hälsomyndigheten att 35 500 operationer hade behövt försenas på grund av strejken. Lagförslaget motarbetades av den röd-gröna alliansen och Dansk Folkeparti .

Men under hela september och oktober, trots att strejken lagligen hade avslutats, inledde ett antal sjuksköterskor vilda strejker .