tysk åldrandeundersökning

Den tyska åldrandeundersökningen (DEAS) är en viktig informationskälla om åldrande och ålderdom som ett skede i livet i Tyskland. Det är en nationellt representativ , tvärsnitts- och longitudinell undersökning av människor under andra halvan av livet (dvs. 40 år och äldre). Den omfattande studien av människor i mitten och äldre vuxen ålder ger individuella data för användning både i samhälls- och beteendevetenskaplig forskning och för att rapportera om social utveckling. Uppgifterna är således en informationskälla för politiska beslutsfattare, allmänheten och för vetenskaplig forskning. DEAS gör det möjligt att bilda en heltäckande bild av livssituationer och livskontexter för gamla och åldrande människor i Tyskland och att svara på aktuella politiska och akademiska frågor.

Finansiering, historik och uppläggning av studien

Den tyska åldrandeundersökningen (DEAS) finansieras av det federala ministeriet för familjefrågor, seniorer, kvinnor och ungdom ( BMFSFJ). Den första undersökningsvågen genomfördes 1996. Den designades och genomfördes av forskargruppen om åldrande och livsförlopp från Freie Universität Berlin , forskargruppen för psykogerontologi vid universitetet i Nijmegen och infas Institute for Applied Social Sciences, Bonn . Från 2000 och framåt var det tyska centrumet för gerontologi (DZA) ansvarigt för genomförandet och vidareutvecklingen av projektet. Den andra undersökningsvågen av DEAS följde 2002, den tredje 2008, den fjärde 2011, den femte 2014, den sjätte 2017 och den sjunde 2020. Databedömningarna utförs dessutom av infas Institute for Applied Social Sciences . Från och med 2008 genomförs DEAS-panelen vart tredje år. Ett nytt tvärsnittsurval tas vart sjätte år. Detta tillvägagångssätt möjliggör undersökning av social förändring såväl som individuell utveckling under en 24-årsperiod. En bok som innehåller om kvinnor och män under andra halvan av livet, som innehåller de viktigaste resultaten av den sjätte vågen, publicerades 2019. Sedan 2020 flera volymer av DZA Aktuell, baserade på den sjunde vågen och om effekterna av coronapandemin om äldre personer, har publicerats.

Huvudsakliga forskningsområden

DEAS täcker ett brett spektrum av ämnen och speglar den tyska befolkningens komplexa livssituationer och livskoncept under andra halvan av livet. Undersökningens tvärvetenskapliga uppfattning gör det möjligt att koppla ihop gerontologiska , sociologiska , psykologiska , sociopolitiska , omvårdnadsvetenskapliga och ekonomiska frågor. I varje ny våg syftar frågorna till att balansera verklighet och kontinuitet. Å ena sidan gör anpassningen av frågeformuläret för att tillgodose nya insikter det möjligt att snabbt svara på akuta politiska och akademiska frågor. Å andra sidan säkerställer bibehållandet av ett ansenligt antal frågor från de tidigare vågorna jämförbarhet och övervakning av den långsiktiga utvecklingen. Följande ämnen undersöks:

• anställning , pensionering , övergångar och åldersförsäkring
• Inkomster, tillgångar, ålderdomsfattigdom, arv
  • Bostad och grannskap
  • volontärarbete, deltagande
  • Digitalisering och teknik
  • Sociala relationer: Familj, partnerskap, vänskap, ensamhet
  • Informell hjälp, stöd och omsorg av anhöriga
  • Hälsa, välbefinnande, livstillfredsställelse
  • Åldersbilder, ålderism, attityder

Detta breda spektrum av ämnen gör det nödvändigt att undersöka dem som en helhet och att analysera deras inbördes samband och interaktioner under livsförloppet. Några exempel på detta är frågor som rör livskvalitet i ålderdom och social ojämlikhet .

Provtagning

German Aging Survey möjliggör analyser av kohortskillnader, det vill säga en jämförelse av individer i samma ålder vid olika tidpunkter och därmed en undersökning av social förändring . Dessutom möjliggör den longitudinella analyser, det vill säga jämförelse av information vid vissa tidpunkter och därmed en studie av individuell utveckling över tid. DEAS möjliggör en omfattande beskrivning av livssituationer och livskontexter för den tyska befolkningen över 40 år år 2014 (nuvarande tvärsnittsanalys), en analys av sociala förändringar över tidpunkterna 1996, 2002, 2008 och 2014 och en undersökning av intraindividuell utveckling under antingen sex, tolv, femton, arton år, tjugoen eller tjugofyra år (1996-2002, 1996-2002-2008, 1996-2002-2008-2011, 190296-200 -2011-2014 eller 1996-2002-2008-2011-2014-2017-2020). Ett annat perspektiv är resultatet av jämförelsen av individuell utveckling under en sexårsperiod under de tre tidsramarna 1996 till 2002, 2002 till 2008 eller 2008 till 2014, dvs en jämförelse mellan utvecklingen av två eller tre födelsekohorter i ett specifikt ålderssegment .

Fynd

Resultaten av German Aging Survey publiceras i redigerade volymer, refererade tidskrifter och pressinformation. Pressinformation är gratis och tillgänglig online på [1] , där du även hittar en lista över utvalda DEAS-publikationer på engelska. Forskningsdatacentret vid det tyska centret för gerontologi (FDZ-DZA) tillhandahåller nu också anonymiserade datamängder för forskningsändamål och ger råd till forskare om användningen av dem.

Litteratur

• Wettstein, M., Vogel, C., Nowossadeck, S., Spuling, SM, & Tesch-Römer, C. (2020): Wie erleben Menschen in der zweiten Lebenshälfte die Corona-Krise? Wahrgenommene Bedrohung durch die Corona-Krise und subjektiv Einflussmöglichkeiten auf eine mögliche Ansteckung mit dem Corona-Virus [ DZA Aktuell 01/2020]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Engstler, H., Romeu Gordo, L., & Simonson, J. (2020): Auswirkungen der Corona-Krise auf die Arbeitssituation von Menschen im mittleren und höheren Erwerbsalter. Ergebnisse des Deutschen Alterssurveys [DZA Aktuell 02/2020]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Klaus, D., & Ehrlich, U. (2021): Corona-Krise = Krise der Angehörigen-Pflege? Zur veränderten Situation und den Gesundheitsrisiken der informell Unterstützungs- und Pflegeleistenden in Zeiten der Pandemie [ DZA Aktuell 01/2021]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Romeu Gordo, L, Engstler, H.,Vogel, C., Simonson, J., & Lozano Alcántara, A. (2021): Welche Veränderungen ihrer financialen Situation berichten Menschen in der zweiten Lebenshälfte nach der ersten Welle der Corona-Pandemie? Ergebnisse des Deutschen Alterssurveys [DZA Aktuell 02/2021]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Nowossadeck, S., Wettstein, M., & Cengia, A. (2021): Körperliche Aktivität in der Corona-Pandemie: Veränderung der Häufigkeit von Sport und Spazierengehen bei Menschen in der zweiten Lebenshälfte Einsamkeit steigt in der Corona-Pandemie bei Menschen im mittleren und hohen Erwachsenenalter gleichermaßen deutlich [DZA Aktuell 03/2021]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Huxhold, O., & Tesch-Römer, C. (2021): Einsamkeit steigt in der Corona-Pandemie bei Menschen im mittleren und hohen Erwachsenenalter gleichermaßen deutlich [DZA Aktuell 04/2021]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Kortmann, L., Hagen, C., Endter, C., Riesch, J., & Tesch-Römer, C. (2021): Internetnutzung von Menschen in der zweiten Lebenshälfte während der Corona-Pandemie: Soziale Ungleichheiten bleiben bestehe n [ DZA Aktuell 05/2021]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• Wettstein, M, & Nowossadeck, S. (2021): Altersdiskriminierung in der Pandemie ist nicht die Regel – Jede zwanzigste Person in der zweiten Lebenshälfte berichtet erfahrene Benachteiligung wegen ihres Alters [ DZA Aktuell 06/2021]. Berlin: Deutsches Zentrum für Altersfragen.
• C. Vogel, M. Wettstein, C. Tesch-Römer (Hrsg.): Frauen und Männer in der zweiten Lebenshälfte - Älterwerden im sozialen Wandel . Springer VS, Wiesbaden 2019, ISBN 978-3-658-25078-2
• Mahne, K., Wolff, JK, Simonson, J., & Tesch-Römer, C. (red.) (2017): Altern im Wandel. Zwei Jahrzehnte Deutscher Alterssurvey (DEAS). Wiesbaden: Springer VS.
• Motel-Klingebiel, A., Wurm, S., & Tesch-Römer, C. (red.) (2010): Altern im Wandel. Befunde des Deutschen Alterssurveys (DEAS). Stuttgart: Kohlhammer.
• Tesch-Römer, C., Engstler, H., & Wurm, S. (red.) (2006): Altwerden in Deutschland. Sozialer Wandel und individuelle Entwicklung in der zweiten Lebenshälfte. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften.
• Kohli, M. & Künemund, H. (red.) (2005): Die zweite Lebenshälfte. Gesellschaftliche Lage und Partizipation im Spiegel des Alters-Survey (2:a utökade upplagan). Wiesbaden: VS-Verlag für Sozialwissenschaften.

externa länkar

• tysk åldrandeundersökning
• Forskningsdatacenter vid German Centre of Gerontology