danska skytterörelsen

Den danska skytterörelsen var en rörelse som startade i Danmark runt 1860-talet efter inspiration från National Rifle Association of the United Kingdom (NRA UK) som hade grundats 1859 för att tillhandahålla frivillig skjutvapenutbildning för det nationella försvaret.

Även om den danska skytterörelsen har börjat som en del av det nationella försvaret, har de senare åren haft ett starkt fokus på sportskytte. Det största sportevenemanget Landsstævnet har hållits sedan 1862 och består nu av inte bara skytte utan även sporter som gymnastik, fotboll, badminton, hundagility, gräsmatta, handboll och beachvolleyboll. Landsstævne hålls för närvarande vart fjärde år, och nästa evenemang kommer att hållas 2021 i Svendborg .

Historia

Den danska skytterörelsen anses ha startat när HPV Mønster, en dansk artillerikapten och skolofficer vid Kungliga danska Militärakademin , skrev en artikel i tidningen Fedrelandet (lett. "Fäderlandet") 19 januari 1861 där han gav sitt stöd. till skytterörelsen och väckte ett intresse för det danska folket. Hans vädjan var dock först och främst riktad till markägare, eftersom han hade svårt att föreställa sig en rikstäckande organisation. [ citat behövs ] Artikeln resulterade i att en kommitté tillsattes, som bara en månad efter att artikeln hade publicerats gav en rekommendation att skapa skytteföreningar i alla delar av Danmark med målet att förse den danska befolkningen med gevärsskytteträning. Centralcomitéen til oprettelse af skytteforeninger bildades 10 februari 1861. Föreningen De Danske Skytteforeninger grundades därefter 1862.

Under samma tid som de så kallade riffelforeninger (gevärsklubbar) bildades i Danmark, skapades liknande klubbar som främjade skyttesaken även i Norge som folkevæpningssamlag och i Sverige som skarpskytteföreningar . Gevärsklubbarna hade ofta en stark koppling till folkehøyskolene (lit. people colleges). I Danmark skapades särskilt många gevärsklubbar efter 1864 efter nederlaget i det - kriget andra Schleswig .

Danska skyttar hade deltagit i de första moderna olympiska spelen 1896, men De Danske Skytteforeninger (DDS) var mer fokuserade på det nationella försvaret och nationella skyttetävlingar jämfört med internationellt sportskytte. Dansk Skytte Union (DSU, bokstavligen danska skytteunionen ) bildades därför 1913.

Gymnastik blev en del av De Danske Skytteforeninger, och DDS bytte därför 1919 namn till De Danske Skytte- og Gymnastikforeninger (DDSG, bokstavligen de danska skytte- och gymnastikförbunden ). Förresten, en konkurrerande gymnastikförening vid namn De Danske Gymnastikforeninger ( de danska gymnastikföreningarna ) grundades senare 1929. 1930 bytte DDS igen namn, denna gång till De Danske Skytte-, Gymnastik- og Idrætsforeninger (DDSG&I, den danska) . Skytte-, gymnastik- och idrottsföreningar) .

Efter den tyska invasionen under andra världskriget fick gevärsklubbarna fortsätta sin verksamhet, men endast för giltiga medlemmar, och bultarna fick även förvaras av polismyndigheterna mellan skjutningarna. 1943 konfiskerades alla skjutvapen av tyskarna och när skjutvapnen skulle lämnas tillbaka 1945 saknades alla långväga skjutvapen. Därför bestod skjutverksamheten omedelbart efter kriget endast av att skjuta på 15 och 50 meter, tills DDSG&I lyckades få en affär med svenskarna om att låna av dem 10 000 Mausergevär av typen Carl Gustav modell 98.

1947 etablerades fältskytte som en ny gren under namnet terrænskydning . 1952 firade DDSG&I sitt 90-årsjubileum. Efter att ha börjat från gevärsskytte etablerade DDSG&I 1972/1973 även pistolskytte som en del av deras tävlingsprogram. Deras främsta skytteevenemang för året, Landsstævnet, sändes på TV för första gången 1971. 1978 införlivade DDSG&I även fältskytte med pistol som ett tävlingsprogram.

grundades den nya föreningen Danske Gymnastik- og Idrætsföreningar (DGI) genom att slå samman De Danske Gymnastik- og Ungdomsforeninger (DDGU) och De Danske Skytte-, Gymnastik- og Idrætsforeninger (DDSG&I). 2013 blev De Danske Skytteforeninger (DDS) också en del av DGI.

Se även

  1. ^ Skytteforeningens historie - Afsnit 1 «[..] artillerikaptajn HPV Mønster, der i artiklen foreslog, at man ud over det ganske land oprettede skyttekredse efter det engelske mönster»
  2. ^ Broschyr för DGI Landsstævne 2021
  3. ^ Thrane, Anne Mette Dam (3 juli 2017). "Svendborg-borgmester tror på 10.000 flera deltagare till Landsstævnet i 2021" . dr.dk . Hämtad 3 juli 2017 .
  4. ^ Ringsted Skytteforening - DGI-Skydning er Danmarks ældste idræts- og fritidsorganisation. «Skyttebevægelsen tog sin begyndelse i Danmark d. 19. januari 1861, med kaptajn HPV Mønsters inlägg i avisen Fædrelandet. Her blev der agiteret for oprettelse af skytteforeninger efter engelskt forbillede.»
  5. ^ Kjøbenhavns Skytteforening - Om Kjøbenhavns Skytteforening
  6. ^ Rigsarkivet, Arkivserie: Skyttefester og landsstævner (1862 - 1950), Arkivskaber: De Danske Skytte-, Gymnastik- og Idrætsforeninger (1862-1950)
  7. ^ NOU 1988:17 Frivillige organisationer
  8. ^ Hørve skytteforening - Klubbens historie
  9. ^ a b c d "Kjøbenhavns Skytteforening - Skydningens historia" . Arkiverad från originalet 2019-07-19 . Hämtad 2019-07-19 .
  10. ^ Skytteforeningens historie - Afsnit 2 «Ved besættelsen i 1940 kom der bestemmelser om, at låsene til geværerne strax efter skydningen, skulle afleveres til sognefogeden»
  11. ^ Skytteforeningens historie - Afsnit 2 «Men i 1943 blev alle våbnene, både de privata och foreningens våben involverade. Da krigen sluttede i maj 1945 och våbene skulle levereras tilbage, var alle langdistanceriflerne i den sista tiden af ​​krigen, tyskerne, och kom aldrig tilbage. [..] efter, at krigen sluttede i maj 1945, lyckades det De Danske Skytte- Gymnastik og Idrætsforeninger, at få en aftale med svenskerne om lån af 10.000 Mausergeværer, model Carl Gustav model 98»
  12. ^ a b Skytteforeningens historie - Afsnit 4
  13. ^ Skytteforeningens historie - Afsnit 3
  14. ^ DGI Skydning – Store norske leksikon
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Danish_shooting_movement&oldid=1096327567 "