Victoire de Folliot de Crenneville

Marie Victoire Pauline Adrienne de Folliot de Crenneville (1766–1845) var en österrikisk hovmästare. Hon var kunglig guvernant ( Aia ) av Marie Louise, fransmännens kejsarinna . Hon hade ett stort inflytande över de österrikiska statens angelägenheter på grund av sina kontakter omkring 1792-1806.

Liv

Hon föddes av den franske adelsmannen François Méderic Folliot de Crenneville (1735-1802) och Anne Pierrette Charlotte du Poutet (f. 1746). Hon gifte sig tre gånger. Först till den franske baronen Charles de Poutet. För det andra till den österrikiske greven Franz de Paula Karl von Colloredo-Mansfeld . Hon gifte sig för tredje gången 1816 med Charles Eugene, Prince of Lambesc . Hon skilde sig från Lambesc 1817.

Hon utnämndes till ämbetet som kejserlig guvernant åt kejsarens äldsta dotter Marie Louise, i arv efter grevinnan Wrbna. Hon var vän med statsministern Thugut, som rekommenderade henne till tjänsten. Marie Louise blev mycket hängiven henne, och hennes dotter Victoire de Poutet blev Marie Louises lekkamrat och livslånga korrespondent från 1799 och framåt.

Crenneville har enligt uppgift hjälpt Colloredo med att få minister Schloisnig borttagen från sin position och få in Thugut i kabinettet. Efter Schloisnigs fall kom Colloredo i en maktposition, med statliga angelägenheter som nu influerades av "en kamarilla av damer" bestående av kejsarinnan, hennes mor och Crenneville, som av Talleyrand kallades "de suveräna i Wien . " Det kejserliga hovet och regeringen kom att delas i synen på Napoleon av fredspartiet bestående av Manfredini, Ligne, Thugut och ärkehertig Karl; och krigspartiet bestående av Cobenzel, Colloredo, kejsarinnan och Victoire de Folliot de Crenneville. Napoleon kallade henne "den spännande grevinnan".

När Napoleon anföll och ockuperade Wien 1805 flydde kejsaren och kejsarinnan till Olmütz med sin yngsta dotter Leopoldine, medan resten av de kejserliga barnen evakuerades till Budapest och sedan till Galicien under överinseende av Victoire de Folliot de Crenneville. Samma år kom dock Colloredos fall och hon förlorade sin position parallellt med sin make. De förvisades båda till sina gods. Marie Louise fick korrespondera med henne efter uppsägningen.