Tsunekazu Nishioka

Porträtt av Tsunekazu Nishioka
Yakushi-ji, Saitō , West Pagoda

Tsunekazu Nishioka (西岡常一 Nishioka Tsunekazu , 4 september 1908 - 11 april 1995) var en högt respekterad miyadaiku (宮大工), en tempel- och helgedomssnickare , och Tōryō -templets, japanska byggnadsmästare och tempelmästare . . Han var en sträng lärare och fick smeknamnet oni (som betyder "djävulen") för hans strikta vägledningsord till kollegor och lärlingar. Nishioka fortsatte de gamla metoderna för konstruktion och restaurering som användes för historiska tempelbyggnader och bidrog till att bevara de äldsta existerande träkonstruktionerna i världen. Han ägnade sitt liv åt reparation och restaurering av de buddhistiska tempelbyggnaderna i Hōryū-ji , och restaureringen av Yakushi-ji (båda utsedda på UNESCO:s världsarvslista ) och många andra tempel och pagoder i regionen i dagens Nara Prefecture .

Biografi

Yakushi-ji, Kondō , Stora salen
Yakushi-ji, Genjō-sanzō-in, Xuanzang Hall

Tsunekazu Nishioka föddes den 4 september 1908, i närheten av byn Nishisato, intill den buddhistiska tempelföreningen Hōryū-ji , Nara Prefecture . Både hans farfar, Tsunekichi Nishioka och far, Naramitsu Nishioka, var snickare ( Tōryō , 棟梁) i Hōryū-ji.

I tidig barndom togs han till Hōryū-ji av sin farfar och omhuldades av översteprästen, Saeki Jyoin. Han berättade förtjust att " Jag minns tydligt att jag fick Castella-tårta och åt apelsiner som jag fick av Jyoin-san" . Redan tidigt fick han utmärkt vägledning för att bli snickarmästare.

Han arbetade i templet under sommarlovet från 3:e klass i grundskolan. ' ...På den tiden var templets område den perfekta platsen för barnen i byn Nishisato att leka på. De spelade ofta baseboll på helgerna. Men när jag såg dem spela där jag jobbade tänkte jag "Varför är jag den enda som måste jobba som snickare" och kände förbittring", säger han .

Han blev inskriven på Ikoma Lantbruksskola 1921. Fadern planerade att han skulle gå på ingenjörskola, men på farfars befallning gick han istället på jordbruksskola. När han hade börjat skolan började hans farfar lära honom att använda snickeriverktyg och träslöjdstekniker.

Efter examen 1924 blev han lärling som snickare. Efter sina år av utbildning började han sin karriär som en oberoende snickare från 1928, och deltog i reparationen och återuppbyggnaden av tempelbyggnaderna och anläggningen ( garan ) i Hōryū-ji. Från januari 1929 till juli 1930 värvades han i den japanska kejserliga arméns tunga artilleriregemente och arbetade som stridsläkare. Efter att ha blivit utskriven 1932 studerade han vidare arkitektoniska tekniker i reparationsarbetet på den fem våningar höga pagoden vid Hōryū-ji. Han blev snickarmästare ( Tōryō 棟梁) i Hōryū-ji 1934.

När krigets lågor expanderade blev Nishioka själv fångad i kriget. I augusti 1937 värvades han igen till stridsläkare.


Rekonstruktionen av huvudhallen ( Kondō ) i Yakushi-ji introducerades i ett tv-program med titeln "Project X" på NHK . Snickarna praktiserade återupplivandet av traditionella verktyg som användes alltmer övergivna, inklusive det spjutspetsade planet ( yariganna ). Nishioka fick namnet "Den siste tempelsnickaren" för hans engagemang för att vidarebefordra tempelbyggnadsteknikerna som hade ärvts från Asuka- eran till framtida generationer av tempel- och helgedomssnickare. Han hedrades som en nationell kulturskatt, en person av kulturella förtjänster, en hedersstad i Ikaruga. Hans bror, Narajirou Nishioka, stödde också sin far och bror som en miyadaiku . Hans främsta lärling var Mitsuo Ogawa. Nishioka dog i cancer vid 86 års ålder den 11 april 1995.

Inflytande av sin farfar

Hans farfar, Tsunekichi Nishioka, hade förberett sig för sin efterträdare som chefssnickare i Hōryū-ji. Hela hans familj var förtjust när han välsignades med sitt förstfödda barnbarn. Han inkluderade karaktären「常」(Tsune) från sitt eget namn, och döpte sitt barnbarn till Tsunekazu「常一」. Tsunekichi köpte ofta godis för sin sonson, skällde inte ut honom för hårt om hans ofog och var omtänksam med honom, som vilken farfar som helst. Han tog Tsunekazu till byggsevärdheterna i Hōryū-ji från fyra år gammal, för att få honom att vänja sig vid tempelmiljön och atmosfären. Han fick honom att göra sysslor så fort han kom in i grundskolan. Det verkade som om han var en helt annan person vid dessa tider på grund av hans stränghet. Hans farfar hade för avsikt att ansa både sin svärson och Tsunekazu för att bli den framtida chefssnickaren. Han ansträngde sig särskilt för att ge Tsunekazu en grundlig utbildning som blev mycket värdefull erfarenhet.

  • Ända sedan han var lärling har Tsunekazu tränats rigoröst av sin farfar. Först lärde han sig att slipa sina verktyg, vilket är det första som en snickare måste veta. Men Tsunekichi lärde honom inte alls, och Tsunekazu fortsatte att vässa verktygen varje kväll tills han lärde sig hur man gör det. Under sina senare år sa Tsunekazu 'Saker som du kommer ihåg med huvudet tenderar du att glömma snabbt. Bättre att lära sig fysiskt, med känsla.' – Det är viktigt att lära sig för hand. Om du inte lär barnet, kommer barnet att arbeta hårt för att lära sig själv för att söka rätt svar. Genom att lära dem från början kommer de att sakna sin förmåga att tänka och göra sitt bästa. Är det inte detta som skolor idag glömmer?' Han nämnde. 'Min farfar lärde och tränade mig med allt han kan, men hur som helst var han tuff och väldigt strikt. Jag blev tillsagd att aldrig vissla och att knyta hårt bältet på min arbetares korta rock. Det var absolut förbjudet att vara slarvig. Tsunekazu fick lära sig hur man beter sig på ett respektabelt sätt med etikett och uppförande, eftersom medlemmar av den japanska kejserliga familjen och andra hedervärda gäster ofta besökte Hōryū-ji. Icke desto mindre verkade det för åskådaren som om hans farfar blev mild och mild med åldern. Hans farfars lärlingar sa: 'När det kommer till hans barnbarn, förvandlades till och med den skrämmande mästaren till en Buddha.'
  • Han skrev motvilligt in till en lantbruksskola på grund av sin farfars befallning. Tsunekazu saknade entusiasmen att lära sig och åt frukt från gården under lektionen. Men när han lärde sig mer började han visa intresse och hans betyg förbättrades. "Du lär dig rätt mängd, den perfekta timingen och var du ska plantera gödsel genom erfarenhet och genom att tänka på egen hand. Så frön, groddar kommer ut, löv växer och skörda... Detta blev mer och mer intressant för mig. …För att lära dig mer om 'Livet i jorden'. Min farfar insisterade på att jag skulle skriva in mig här eftersom han ville att jag skulle förstå detta. Men jag insåg hans handling så mycket efter...' nämnde han. Hans farfar ville att han skulle lära sig livets förvandling genom att lära sig livets värde och jordens natur. Åren i lantbruksskolan höjde hans kvalitet till att bli snickarmästare. Efter många år uppskattade han sin farfar och lärarna för hans fantastiska tre år i skolan eftersom det han lärde sig i skolan blev mycket användbart när han arbetade som snickare.
  • Efter examen från lantbruksskolan fick hans farfar honom att odla ris i ett år. Tsunekazu gjorde precis vad han lärde sig i skolan. Men istället för att berömma honom, påpekade hans farfar att skörden var lägre än de andra bönderna. Han övertalade honom och sa: 'Du får inga råd från böcker, du måste ha en dialog med riset, annars kommer riset aldrig att växa. Att bli snickare är samma sak. Om du inte har en dialog med träet kommer du aldrig att bli en riktig snickare.'
  • Hans farfar visade honom ett exempel och lärde honom ingenting alls efter att ha visat exemplet. Han lärde honom genom att göra honom försök och misstag många gånger och tänka på egen hand. Han skällde ut honom mycket strängt ibland, men utvärderade honom väl. Tsunekazu nämnde: " Han kom aldrig direkt med mig. Han sa alltid till min mamma att Tsunekazu är en fantastisk pojke. Han kan göra saker innan jag lär honom.” Min mamma var alltid glad över att höra det och berättade för mig vad han hade sagt till henne. Farfar visste alltid att hon skulle göra det, så han komplimerade mig alltid indirekt'. På natten bad hans farfar ofta Tsunekazu att ge honom massage och under dessa tider lärde han honom vad som fanns att veta om snickeri.
  • Det Tsunekazu lärde sig i jordbruksskolan blev mycket användbart i hans karriär och senare i livet. Till exempel sättet att identifiera trä som Hinoki , japanska cypresser. I sina nedåtgående år nämnde han "Detta beror på mina tre år på Ikoma Lantbruksskola. Jag förstår äntligen farfars sanna avsikt.'
  • Hans farfar tog ofta med sig den unge Tsunekazu för att besöka templen i Nara för att lära sig grunderna i japansk träarkitektur och snickeri. Den östra pagoden i Yakushi-ji reflekterades i en pöl nära platsen för den västra pagoden som för länge sedan hade förstörts av eld. Han förklarade, "Detta kallas en "reflektionspagod" .

Muntlig undervisning ( Kuden )

Hans farfar vidarebefordrade uppsättningar av traditionella muntliga läror och instruktioner - definierade som kuden - till både Tsunekazu och hans far. Dessa instruktioner kunde tidigare bara berättas från mun till mun eftersom de betraktades som tempelsnickarnas familjehemligheter. Tio dagar senare ställde han dem en rad frågor för att kontrollera om de både hade förstått och kommit ihåg orden, och fortsatte sedan med att berätta för dem den djupare innebörden av principerna i senare instruktioner. Han skulle inte undervisa om de efterföljande instruktionerna förrän de hade förstått de första tio principerna.

Kudens tio principer .

  • En person som inte uppskattar shinto- och buddhistiska tankar bör vara tyst om utformningen av religiösa sammansättningar.

Japanska: 神仏を崇めず仏法を賛仰せずして伽藍社頭を口にすべからず。

  • Shijins krav ( fyra gudar sägs styra över de fyra riktningarna).

Japanska: 伽藍造営には四神相應の地を選べ。

  • När du väljer byggmaterial för tempel, köp hela berget, snarare än enskilda träd.

Japanska: 堂塔の建立には木を買はず山を買へ。

  • Använd träd enligt den orientering som de växte på berget.

Japanska: 木は生育の方位のままに使へ。

  • När du monterar trästrukturen i tempelbyggnader, fokusera på varje träds egenskaper, inte bara på måtten.

Japanska: 堂塔の木組は木の癖組。

  • Trädens egenskaper och miyadaikus avsikter bör samexistera, i harmoni.

Japanska: 木の癖組は工人たちの心組。

  • Tōryō bör till fullo förstå tankarna hos den andra miyadaiku .

Japanska: 工人等の心根は匠長が工人への思やり。

  • Om det finns 100 miyadaiku finns det 100 idéer. Tōryō : s ansvar är att organisera dem så att de fungerar tillsammans och rör sig i samma riktning.

Japanska: 百工あれば百念あり。一つに統ぶるが匠長が裁量也。

  • Om han inte har förmågan att förena 100 åsikter till en, bör Tōryō respektfullt avgå från sin position.

Japanska: 百論一つに止まるを正とや云う也。一つに止めるの器量なきは麹み惧堺.

  • Traditionerna och teknikerna för vårt hantverk gjordes inte på en dag. De är gåvor av gudomlig dygd från våra förfäders gudar. Vi får aldrig glömma gudarna.

Japanska: 諸々の技法は一日にして成らず。祖神の徳恵也。

Nishioka kom ihåg att

  • Tōryō från Hōryū-ji har fört dessa principer vidare i generationer. De förmedlade tidigare så viktig kunskap endast via mun till mun, inte som text. De skulle inte låta dem skrivas ner. Tidigare generationer av snickarmästare gav dem vidare till en snickarlärling av hundra, och de skulle välja vilken miyadaiku som de betraktar som verkligen kan bli Tōryō. Endast någon med de bästa snickeriteknikerna, personligheten och de nödvändiga kvalifikationerna kan bli Tōryō. Om man kan komma ihåg orden utantill betyder det att de inte riktigt förstår. Det är inte bra. Så, Tōryō väljer den person som de tror är lämplig att ärva positionen och fortsätter att ge dem de muntliga instruktionerna. Jag tänkte "Hur kan folk göra så svåra saker", men det är faktiskt det enklaste.

Konfrontationer med akademiker

Förhållande med Abbot Kōin Takada

Återuppliva användningen av traditionella snickeriverktyg

Utmaningar för hans restaureringsarbete

Incidenter i hans liv

Citat

Nishiokas arkitektoniska & byggnadsarbete

Trevåningspagoden Tō , Hōrin-ji (Nara)
  • Reparationer och återuppbyggnad av tempelområdet ( garan ) i Hōryū-ji , inklusive Sangyōin och Nishi Muro Halls, Tōinraido Hall, Daikodō Hall, Tōin Shariden och Eden Halls, Tōin Denpodo Hall, Kondō Hall, fem våningar, Goju-no- tō -pagoden och Higashi Muro -hallen.
  • Reparationer och återuppbyggnad av Koudō-hallen i Tōshōdai-ji .
  • Rekonstruktion av trevåningspagoden ( Tō ), vid Hōrin-ji (Nara) .
  • Rekonstruktion av Kondō (Main Hall), Saitō (West Pagoda) och restaurering av garan (tempelförening) av Yakushi-ji .
  • Reparation och restaurering av Doumyou-ji Tenmangu Shrine i Fujidera , Osaka Prefecture .
  • I januari 1977 mottog Nishioka Jiji-kulturmedaljen . I juli 1977 fick han utmärkelsen Viktig immateriell kulturell tillgång .
  • 1981 -
    • 25 maj - Han tilldelades äran av Order of the Sacred Treasure .
    • 29 maj - Mottog en utmärkelse från Architectural Institute of Japan [1] .
    • 30 maj - Mottog Sankei Children's Book Award för den medförfattade boken med titeln " Horyu-ji " .

Publikationer

  • Ki ni Manabe: Hōryū-ji, Yakushi-ji no Bi , Tsunekazu Nishioka 1991, (Shogakkan Library), Tokyo: Shogakkan.
  • Ki no Inochi, Ki no Kokoro , Tsunekazu Nishioka 1993, Tokyo: Shinchosha.
  • Ikaruga no Takumi: Miyadaiku Sandai , Tsunekazu Nishioka・ Shigeru Aoyama 1977, Tokyo: Tokumashoten.
  • Ki no Kokoro, Hotoke no Kokoro , Tsunekazu Nishioka・Matsuhisa Hourin・Shigeru Aoyama 1986, Tokyo: Shunjusha.
  • Miyadaiku Tōryō, Nishioka Tsunekazu, "Kuden" no Omomi , Tsunekazu Nishioka 2005, Tokyo: Nihon Keizai Shinbunsha.
  • Hōryū-ji Sasaeta ki , Tsunekazu Nishioka・Jiro Kohara 1978, Tokyo: NHK Books.
  • Hōryū-ji: Sekai Saiko no Mokuzō Kenchiku , Tsunekazu Nishioka・Shigetaka Miyakami・Kazuo Hozumi 1980, Tokyo: Sōshisha.
  • Yomigaeru Yakushi-ji Saitō , Tsunekazu Nishioka 1981, Tokyo: Sōshisha.
  • The Building of Horyu-ji: The Technique and Wood that Made It Possible , Tsunekazu Nishioka och Jiro Kohara 2016, första engelska upplagan, Tokyo: Japan Publishing Industry Foundation for Culture.

Se även

TV-program

  • 『Project X』 ( NHK )

Japanska tv-bolag producerade och sände olika långa program och dokumentärer om Nishiokas liv och arbete.

Dokumentär film

  • Nishioka: The Master of Japanese Carpentry .




Japansk originaltitel, Oni ni kike - Miyadaiku Nishioka Tsunekazu no yuigon (japanska: 鬼に訊け 宮大工 西岡常一の遺言). Regisserad av Yuji Yamasaki, släpptes dokumentärprofilen om Tsunekazu Nishiokas liv och karriär till stort bifall i Japan och blev den mest framgångsrika inhemska dokumentärversionen 2011. Den har distribuerats internationellt sedan 2015, för att fira 20-årsdagen av Nishiokas bortgång. .

externa länkar

  • Takenaka Carpentry Tools Museum i Kobe . Innehåller omfattande material om det japanska snickeriets historia och några av Nishiokas originalsnickarverktyg.
  • The Genius of Japanese Carpentry: Secrets of an Ancient Craft , av arkitekten och författaren Azby Brown. [2]
  • Hōryū-ji I-Center, Tsunekazu Nishiokas värld [3]
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Tsunekazu_Nishioka&oldid=1142550380 "