This Day and Age (film)
| Denna dag och ålder | |
|---|---|
 | |
| Regisserad av | Cecil B. DeMille |
| Skriven av | Bartlett Cormack |
| Producerad av | Cecil B. DeMille (okrediterad) |
| Medverkande |
Charles Bickford Richard Cromwell |
| Redigerad av | Anne Bauchens |
| Levererad av | Paramount bilder |
Utgivningsdatum |
|
Körtid |
86 minuter |
| Land | Förenta staterna |
| Språk | engelsk |
This Day and Age är en amerikansk pre-Code- film från 1933 i regi av Cecil B. DeMille och med Charles Bickford och Richard Cromwell i huvudrollerna . Det är en av hans mest sällsynta filmer och har släppts på hemmavideo genom Universal Pictures Vault Series DVD-samling.
Komplott
Under Boys' Week på rasintegrerade North High School väljs eleverna Steve Smith, Gus Ruffo och Billy Anderson att tillfälligt inneha stadskontoren som distriktsåklagare, domare och polischef. Efter att den judiske skräddaren Herman vägrar att betala skyddspengar till Louis Garrett, bombar Garretts gäng hans butik. Herman och studenten som var med honom överlever explosionen, men Herman mördas senare av Garrett efter att han återigen vägrat att betala. Garrett frias från anklagelser om mord eftersom han har ett perfekt alibi. Steve, som hade tagit ställning under rättegången, är förödmjukad av sin erfarenhet som vittne eftersom han misslyckades med att bevisa Garretts skuld. Billy, Gus och Sam Weber bestämmer sig för att undersöka själva och upptäcka en del av en manschettknapp på platsen för mord. De bryter sig in i Garretts sovrum, men Garrett blir tipsad av Morry Dover, en student som tävlar med Steve om Gay Merricks tillgivenhet. När hon är på Garretts klubb med Gay presenterar Dover henne för Toledo, Garretts ligist. Garrett skjuter Billy och dödar honom och anklagar Gus för mordet och rånet. Efter begravningen anklagar Steve Gay för att ha berättat för Dover om planen att bryta sig in i Garretts lägenhet. Han samlar alla elevkårsordföranden från närliggande gymnasieskolor och formulerar en plan för att arrestera Garrett. Med hjälp av hundratals studenter fångar Steve Garrett och tar honom till ett lokalt tegelbruk för en hemlig rättegång. Under tiden fångar Gay och Dover, i ett försök att förlösa sig själva, Toledos uppmärksamhet, även om Gay tvingas förföra honom. Garrett erkänner efter att eleverna suspenderat honom över en grop fylld med råttor, och mobben marscherar honom till stadshuset, med hjälp av polisen, för att få en bevittnad bekännelse. Under tiden lämnar den riktiga "stora" chefen för Garretts skyddsracket stan. Efter att ha undgått Toledo anländer Gay för att bevittna Garretts arrestering. Garrett undertecknar bekännelsen; Gus släpps; och Steve, Gay och Dover sitter i en bil som hon tillfälligt lånade för att ta sig dit och lyssnar på en sändning om sig själva tills en polis griper dem för att ha varit i ett stulet fordon.
Kasta
- Charles Bickford – Louis Garrett
- Richard Cromwell – Steve Smith
- Judith Allen – Gay Merrick
- Harry Green – Herman
- Bradley Page – Toledo
- Edward J. Nugent – Don Merrick
- Ben Alexander – Morry Dover
- Lester Arnold – Sam Weber
- Michael Stuart – Billy Gordon
- Oscar Rudolph – Gus Ruffo
- Mickey Daniels – Mosher
- Fuzzy Knight – Max
- George Barbier – Domare Maguire
- Charles B. Middleton distriktsåklagare
- Warner Richmond – försvarsadvokat
- Samuel S. Hinds – Borgmästare
- Howard Lang – Stadsredaktör
- Onest Conley – George Harris
- Horace Hahn – Studentkårens ordförande
- John Carradine – biträdande rektor Abernathy
Produktion
Paramount Produced Properties listar Bartlett Cormack som författare till originalberättelsen, "Boys in Office", som filmen är baserad på.
Men i sin självbiografi krediterar Cecil B. DeMille Sam Mintz som författaren till berättelsen, från vilken Bartlett Cormack skrev ett scenario. Enligt information i MPAA/PCA-filerna på AMPAS -biblioteket skickades manuset till This Day and Age in för godkännande av AMPP den 10 maj 1933. AMPP svarade med ett brev till Paramount-producenten AM Botsford och noterade "tre stora problem ": Först ifrågasatte de "den allmänna behandlingen av etablerad lag och ordning, som företräds av domare Maguire. Censorstyrelser på sistone (särskilt delstatsstyrelsen i New York) har insisterat på att upprätthålla respekten för etablerad lag och ordning, och har uttryckligen förklarat att de kommer inte att tolerera några försök att undergräva denna känsla. Vi föreslår en viss nedtoning av några av talen. Det andra problemet är nödvändigheten av att skildra denna berättelse på ett sådant sätt att den inte kommer att tas som ett direkt bud på öppen revolt och uppmuntran för gymnasieelever att bortse från alla principer om regelbundet bildade myndigheter, och försöka administrera regeringen med våldsamma medel .... Det tredje elementet är användningen av råttgropen som ett sätt att tvinga fram bekännelser från gangstern. Detta förefaller oss vara farligt. Det är skyldigt att vara stötande för en stor del av alla åhörare, särskilt kvinnor, och om inte stor försiktighet iakttas kan det vara så fruktansvärt att det visar sig vara otillåtet både enligt koden och för censurnämnderna i allmänhet."
I sin bok Cecil B. DeMille's Hollywood berättar författaren Robert S. Birchard hur DeMille inte var säker på att manusförfattaren Bartlett Cormacks manus hade en känsla av aktuell slang, så han bad Los Angeles High School- eleven Horace Hahn att läsa manuset och kommentera.
Studiopersonal föreslog andra titlar för filmen, inklusive High School Men , Battle Cry , High and Mighty , Pay Day , Live and Learn , May Day , We Want Action! , The Young March On! , The Snare , These Young Sinners , No Kidding , Over Here , We Accuse , Innocent Blood'' och Against the Rules . I slutändan sattes huvudtitelkortet med Bartlett Cormacks ursprungliga val: This Day and Age .
AMPP rekommenderade också att "försiktighet" iakttas på scenen när en bomb kastas och när Garrett sparkar Steve, rekommenderade raderingen av "handlingen av flickan som klappades på baksidan" och noterade att "all användning av ordet" lily'... bör raderas enligt koden, som en slutsats av sexperversion." I rättssalsscenerna rekommenderade AMPP att "i handlingen av pojkarna som går fram till domaren var du noga med att inte injicera någon grovhet som kan tolkas som respektlöshet mot en representant för lagen ... Hela den här scenen i rättssalen bör spelas på ett värdigt och seriöst sätt, utan indikationer på förakt eller respektlöshet...Vi rekommenderar att Steves tal, "Och du kommer att prova honom utan någon koj eller hokum," bör modifieras till något mindre grovt, i linje med "Pröva honom enligt lagens ande och bokstav"...Det skulle vara tillrådligt att inte visa pojkarna att de ignorerar domarens rappning för ordning. Vi anser också att ytterligare överväganden bör tas till den något satirisk ton i de inledande raderna av distriktsåklagarens tal...." [ citat behövs ]
I juli 1933 förhandsgranskades filmen av AMPP, och i ett brev till Paramount uppgav de att "...efter att ha granskat bilden, verkar det för oss som Mr. De Mille har hanterat dessa svåra element med skicklighet och diskretion. Vid förhandsvisningen noterade vi några mindre föremål som kan orsaka svårigheter med censur, och har skrivit till studion om dem i detalj...vi tror inte att det på något sätt kommer att tolkas som en attack mot konstituerad auktoritet eller en skildring av lynch lag, eftersom ateljén hela tiden har varit noga med att framställa pojkarna som under kontroll och arbeta i harmoni med polisavdelningen, efter att ha utsetts till särskilda ställföreträdare av sheriffen, och dessutom, vid slutet av bilden, borgmästaren, domare och distriktsåklagaren framställs som vunnen över pojkarnas agerande och i sympati med dem. Vi anser att på denna grund kan historien försvaras, om tillfälle skulle uppstå." Ett brev till AM Botsford beskriver några detaljer "som du kan ha problem med censur i olika territorier." [ citat behövs ]
Joseph Breen utfärdade ett godkännandebevis, insisterade Joseph Breen på att Toledos linje skulle tas bort, "Jag gillar mina oliver gröna, men jag plockar dem aldrig själv."
Filmen avvisades i Holland på grund av "starka fascistiska tendenser". Filmen släpptes i British Columbia med en bildtext i början av filmen och på trailern som läser: "Detta är en berättelse om den amerikanska ungdomens förmodade revolt mot utpressning och undandragande av lag. Att hantera ett tillstånd som inte får tolkas som att det påverkar administrationen av lag och ordning i detta land." [ citat behövs ]
Horace Hahn , studentkårens ordförande för en gymnasieskola i Los Angeles, och andra gymnasieelever i Los Angeles medverkade i filmen. Harry Green har enligt uppgift gått med på att tjäna 1,00 USD/vecka för att medverka i filmen efter en lönekonflikt. Enligt en nyhet från Hollywood Reporter slutfördes produktionen "40 000 dollar under budget och fyra dagar före schemat." Enligt Motion Picture Herald släpptes filmen i samband med Boys Week. [ citat behövs ]
En nyhet från 1935 i Daily Variety rapporterade att författaren James O'Hanlon stämde Paramount och Paramount-författaren Dave Lewis för plagiat, och hävdade att hans berättelse "Rough on Rats" användes för filmen utan hans tillåtelse. Resultatet av rättegången har inte fastställts.
Enligt nyare källor bidrog Howard Jackson, L. Wolfe Gilbert och Abel Baer till musiken och John Carradine var i rollistan. I sin självbiografi sa DeMille att han hade för avsikt att avslöja "ondskan med utpressningen" i den här bilden, och även om vissa kritiker tyckte att filmen var "fascistisk" i tonen, på grund av elevernas hantering av utpressaren, var det inte hans avsikt. att scener som elevernas tortyr av utpressaren tas som bokstavliga förslag. DeMille noterade att den sista dagen för skjutningen var den 21 juni 1933. [ citat behövs ]
Reception
Filmen var en kassabesvikelse för Paramount.