The Dancing Girl (novell)

" Den dansande flickan " ( 舞姫 , Maihime ) var den första publicerade novellen av den japanska författaren Mori Ōgai . Berättelsen dök upp första gången i Kokumin no Tomo (People's Friend, 国民之友) 1890, och är baserad på Moris egna erfarenheter som läkarstudent i Tyskland . På något sätt förebådar den här berättelsen Puccinis Madama Butterfly , som behandlar ett liknande tema men med en liten rollomvändning: i Madama Butterfly överger en västerländsk man en japansk kvinna, medan i The Dancing Girl lämnar en japansk man en västerländsk kvinna.

Novellen anpassades till ett avsnitt av Animated Classics of Japanese Literature , som släpptes i Nordamerika av Central Park Media . Den anpassades också till en OVA (Original Video Animation) av Toei Animation 2006.

Komplott

Berättelsen är berättelsen om den stjärnkorsade romansen mellan en tysk dansande tjej, Elise, och huvudpersonen Ōta Toyotarō, en japansk utbytesstudent som måste välja mellan sin karriär och sina känslor för dansaren. Toyotarō kommer till Tyskland efter att ha gått igenom sitt collegearbete och stått i toppen av sin klass. Vid ankomsten till Tyskland känner Toyotarō sig isolerad från sina kamrater eftersom han inte festade som de gjorde. En natt på väg hem, snubblar Toyotarō på en gråtande Elise och är omedelbart intresserad av att hjälpa henne. Så småningom får han sparken från sin tjänst men får ett annat jobb genom sin vän Aizawa Kenkichi. Med tiden blir Toyotarōs känslor för Elise mer romantiska och hon blir gravid. Samtidigt dras Toyotarō mot sin karriär av Aizawa och greven. Toyotarō väljer så småningom sin karriär, vilket gör att Elise får ett nervöst sammanbrott . Han lämnar Elise ensam och gravid med sitt barn, reser tillbaka till Tokyo och avslutar historien. Efteråt beskriver Mori Ōgai sin erfarenhet i Tyskland, samt några andras berättelser, som inspiration.

Tecken

Ōta Toyotarō

Toyotarōs far dog när han var ett litet barn, och han växte upp av sin mamma i Tokyo. Toyotarō hävdar att han hade varit en bra son, efter att ha gett sin mamma "styrkan att gå igenom livet."

Innan han kom till Berlin var Toyotarō en exemplarisk student och anställd i Tokyo. Han studerade juridik vid universitetet i Tokyo och rapporterar att "ha uppnått större ära än någon annan student sedan grundandet av universitetet." Han är en polyglot, talar franska och tyska såväl som japanska.

Under sin vistelse i Berlin är Toyotarō desillusionerad av den "passiva, mekaniska varelse" han har blivit. Han är inte längre stolt över att ha utmärkt sig i akademiska och professionella ansträngningar. Han känner sig som om hans framgång var en belöning för att vara passiv.

Toyotarō erkänner att han är en viljesvag person och omedelbart håller med sina överordnade utan att tänka på konsekvenserna. Genom hela novellen spelar Toyotarō själv en sekundär roll i de flesta händelser: det är till stor del Elise, hans mors och Aizawa Kenkichis handlingar som främjar berättelsen. Han uttrycker skam över denna egenskap, men ingen önskan att rätta till den.

Elise

Elise (även skriven som Elis) föddes i en fattig familj och fick lite formell utbildning under uppväxten. Hon beskrivs ha blå ögon och gyllene hår. Toyotarō blir förvånad över hennes utseende när hon träffar henne och kommenterar hennes skönhet genom hela novellen.

Vid femton års ålder började Elise utbilda sig till dansare för en teater som svar på en annons. Vid tiden för mötet med Toyotarō var Elise anställd som teaterns andra dansare. Toyotarō berättar om sitt livs umbäranden: Elise jobbar in till benet med repetitioner och nattuppträdanden, och hennes lön är en spottstyver. Toyotarō uppger att, trots att det är vanligt att dansande tjejer blir prostituerade på grund av dessa förhållanden, har Elise inte gjort det på grund av sin "blygsamma natur" och hennes fars skydd.

Toyotarō blir något av en mentor för Elise i början av deras förhållande. Elise hade tyckt om att läsa sedan hon var barn, och glupskt läst allt material som Toyotarō gav henne. Hon har till en början en accent när hon talar och ett dåligt grepp om grammatik och interpunktion, men Toyotarō hävdar att hans handledning tog bort Elises accent och förbättrade hennes skrivande. Det finns en hänvisning till Elise i den moderna animen med titeln Bungou Stray Dogs . I denna anime är Elise huvudkraftkällan till karaktären Ōgai Mori, som tar formen av en tjej med blont hår och blå ögon.

Aizawa Kenkichi

Aizawa Kenkichi är Toyotarōs vän från Japan. Han är anställd som privatsekreterare för greve Amakata av Tokyo. Han använder denna koppling, och andra, för att hjälpa till att återställa Toyotarōs ställning.

Medan han var i Japan läste Kenkichi om att Toyotarō förlorade sitt jobb i en tidning och övertalade redaktören för en tidning i Berlin att anställa Toyotarō. De två kopplade samman igen, och Kenkichi underlättar kontakten mellan Toyotarō och greven.

Kenkichi uppmuntrar Toyotarō att avsluta sitt förhållande med Elise. Han säger till Toyotarō att Elise är under hans station, en begränsning för framgången i hans karriär och en fläck på hans rykte. För att öka grevens tro på Toyotarō går Kenkichi bakom Toyotarōs rygg och informerar greven att Toyotarō planerar att överge Elise. Kenkichi ger dock ekonomiskt stöd till Elise och hennes familj medan Toyotarō håller på att återhämta sig från sin sjukdom.

Den sista raden i berättelsen är Toyotarōs reflektion över deras förhållande: "Vänner som Aizawa Kenkichi är verkligen sällsynta, och ändå är de fortfarande en del av mig som förbannar honom."

Greve Amakata

Räkningen introduceras först efter att Toyotarō fått reda på att Elise har blivit sjuk. Han vill ha Toyotarōs kompetens och representerar karriärvägen för Toyotarō. Han är en mycket inflytelserik politiker till den punkt när han frågar efter Toyotarō, han lämnar omedelbart för intervjun. En koppling som har skapats är mellan greve Amakata och verkliga Yamagata Aritomo . När Toyotarō träffar greven vintern 1888 reste Yamagata också utomlands.

Anförda verk

  • Ōgai, Mori och Richard Bowring. "Maihime. (Den dansande flickan)." Monumenta Nipponica , vol. 30, nej. 2, 1975, s. 151–76. JSTOR , https://doi.org/10.2307/2383840 .

externa länkar


Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Dancing_Girl_(short_story)&oldid=1092639047 "