Terje Håkonsen

Terje Håkonsen (född 11 oktober 1974 i Vinje, Norge ) är en norsk professionell snowboardåkare . Han anses vara en av de mest inflytelserika snowboardåkarna i sportens historia. I boken The way of the snowboarder skrev Rob Reed att "Haakonsen tog den unga sporten snowboard och revolutionerade nästan varje aspekt av den".

Håkonsen dominerade freestyletävlingar under 1990-talet. Han vann International Snowboarding Federation (ISF) världsmästerskap i halfpipe tre gånger: 1993, 1995 och 1997. Han vann EM i halfpipe varje gång han deltog (1991, 1992, 1993, 1994 och 1997). Håkonsen vann US Open Halfpipe Finals tre gånger (1992, 1993 och 1995), och Mt. Baker Banked Slalom sju gånger (1995, 1996, 1998, 2000, 2003, 2004 och 2012). Han tog även seger i den inflytelserika Innsbruck Air & Style-tävlingen 1995. 2007 satte Håkonsen världsrekord för högsta luft när han uppnådde en höjd på 9,8 meter över toppen av quarterpipe under en kvalomgång på The Arctic Challenge i Midtstuen, Oslo, med en baksida 360.

Håkonsens flytande stil och hans skicklighet i alla typer av terräng är det som har kännetecknat hans snowboardåkning och har haft störst inverkan på sporten. Medan grunden till hans karriär lades i halfpipe-tävlingar, etablerade han sig också som en dominerande idrottare genom filmer och internationella snowboardproduktioner. Här skulle han visa sina färdigheter freeriding i puder, stora berg och i "big air"-tävlingar — föregångarna till dagens slopestyle-tävlingar.

Bakgrund

Håkonsen föddes och växte upp i fjällbyn Åmot i Vinje kommun i Telemark . Han är son till Per Håkonsen från Meråker i Trøndelag och Sidsel Håkonsen från Sørøya i Finnmark . Han har en äldre bror och en yngre syster.

Som barn visade Håkonsen utmärkta atletiska förmågor. Förutom att delta i friidrott, längdskidåkning och hoppning, var han med i det lokala utförskidlaget och fotbollslaget. På grund av sina fotbollskunskaper fick han smeknamnet "lilla Maradonna", och det har hävdats att han hade kunnat spela professionellt om han hade gått vidare.

Håkonsen bor för närvarande i Oslo.

Karriär

Uvyrdslåmi snowboardteam grundades sommaren 1987 i Åmot. Under den första säsongen tog klubben närmare 100 medlemmar. Flera av dem – med syskonen Einar och Åshild Lofthus i spetsen – etablerade sig snabbt i snowboardeliten på både den nationella och internationella scenen. Hösten 1987 hade Håkonsen sina första turer på lånade brädor i alpbackarna vid Rauland och på åkrarna runt föräldrarnas hus i Åmot. I februari 1988 köpte han sin egen second hand-bräda och månaden efter deltog han i det nordiska mästerskapet i Rauland. Håkonsen vann i juniorklassen och blev snabbt en del av teamet till den norska importören för snowboardtillverkaren Burton Snowboards , Elling Balhald. Efter att ha vunnit ett antal norska tävlingar säsongen 1988-1989 blev Håkonsen inbjuden att träffa Craig Kelly på Juvass (Galdhøpiggen Summer Ski Centre). På den tiden var Kelly världens ledande och mest kända snowboardåkare. Håkonsen har vid flera tillfällen sagt att han betraktade Kelly som sin mentor. I sin tur såg Kelly pojkens potential och satte honom i kontakt med sin sponsor, Burton Snowboards. Vid 15 års ålder reste Håkonsen ensam till USA och förhandlade fram sina första proffskontrakt med Burton och Oakley . Håkonsen gick sista året på gymnasiet och tog sedan beslutet, på grund av kontrakten, att inte söka till gymnasiet.

Håkonsen gjorde sin internationella debut i februari 1990 med en femteplats i halfpipe vid världscupen i St. Moritz. En månad senare började han märkas mycket mer efter en femteplats i halfpipe vid US Open som en del av ett starkt fält. Håkonsen kom även femma i halfpipe och moguler samma år vid världsmästerskapet i Breckenridge. Detta var sista året som mogulerna ingick som ett evenemang i snowboardtävlingar. Under sina första säsonger deltog Håkonsen i både freestyle och alpina grenar av snowboard. Trots sina sponsorers starka önskemål om att han skulle delta i alla former av tävlingar valde Håkonsen att enbart fokusera på halfpipe och freeriding under säsongen 1990-1991. En del av anledningen till att han tidigare hade slutat tävla i alpin skidåkning var att han var trött på den strikta tävlingsordningen och kände att det var för lite spel eller action. Han fann att den alpina disciplinen snowboard har liknande egenskaper. I protest mot trycket att tävla i alla former av tävlingar började han delta i alpina evenemang med hjälp av en freestylebräda. Den sista tävlingen där han deltog i de alpina grenarna var Europamästerskapet 1991. Han tog en fjärdeplats i parallellslalom på samma bräda som han använde för att vinna halfpipe-tävlingen.

Under åren som följde dominerade Håkonsen freestyle snowboard. Säsongen 1991-1992 vann han 14 internationella tävlingar – inklusive ett antal världscupmöten – i rad. Det har hävdats att han var den första snowboardåkaren under denna period att uppnå en "rock-'n'-roll-hjälte"-status. Säsongen 1994 var den sista där Håkonsen deltog i världscupen med totalseger som mål – han kände att det var för lite tid för friåkning och för mycket fokus på tävlingar.

Efter att Håkonsen hade medverkat i ett antal olika snowboardfilmer producerade Volcom 1996 en biografisk film om Håkonsen med titeln Subjekt Haakonsen. Detta följdes upp med The Haakonsen faktor 1999. 2005 medverkade han i dokumentären First Descent, där han var den första personen som någonsin snowboard ner peak 7601 i Alaska.

När halfpipe introducerades som ett OS under vinter-OS 1998 i Nagano, bojkottade Håkonsen kvalet. Håkonsen, liksom många andra snowboardåkare, var missnöjda med IOK, särskilt för att de hade valt Internationella skidförbundet (FIS) att organisera kvalificering istället för snowboardåkarnas eget förbund, ISF. Håkonsen ansåg att detta var en stöld av sporten.

Livet efter tävlingskarriären

Även om Håkonsen aldrig formellt gick i pension blev det allt mer sällsynt att se honom på tävlingar mot slutet av 1990-talet. Han var missnöjd med det traditionella tävlingsformatet och skapade sin egen tävling, The Arctic Challenge , år 2000. Grundtanken bakom tävlingen var att den skulle vara på snowboardåkarnas egna villkor. År 2002 lanserade The Arctic Challenge, tillsammans med andra oberoende evenemang, Ticket to Ride World Snowboard-turnén. Denna turné, som nu är känd som World Snowboard-touren, är nu den största, mest prestigefyllda internationella snowboardturnén i världen.

Håkonsen är fortfarande en professionell snowboardåkare. Han tillbringar det mesta av sin tid med att spela in filmer och arbeta för sponsorer, men dyker upp med jämna mellanrum i tävlingar. 2012 vann han Mt. Baker Banked Slalom för sjunde gången. Samma år kom han femma i quarterpipe och vann "highest air" vid snowboard-VM i Oslo. I mars 2015 vann han Sudden Rush Banked Slalom i Laax, Schweiz.

De senaste åren i Norge har Håkonsen blivit en talesman för ekologisk mat och hälsosam kost genom intervjuer, TV-framträdanden och tidningsartiklar. Han motsatte sig också Oslos förslag att vara värd för vinter-OS 2022, och i september 2014 deltog han i en livedebatt på TV-kanalen NRK 1 om frågan.

Kontrovers

2015 kom Håkonsen med nedsättande kommentarer på Twitter om den professionella skidåkaren Gus Kenworthy efter att Kenworthy kom ut som gay. Håkonsens kommentarer fick stor kritik av snowboardgemenskapen, inklusive de professionella snowboardåkarna Todd Richards och Spencer O'Brien . I en efterföljande intervju med Snowboarder Magazine vägrade Håkonsen att be om ursäkt och sa att han blev missförstådd och att "en del människor är tunnhyade."

Filantropi

Håkonsens verksamhet går utöver den egna disciplinen och elitidrotten. Tillsammans med filantropen Jan Chr. Sundt, han har grundat stiftelsen Funkisstiftelsen och Greener Events. Stiftelsen Funkisstiftelsen ska initiera och inspirera till aktiviteter på snö för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Greener Events har etablerat sig som ledande inom att underlätta och ge råd om miljömedvetenhet för alla typer av sport- och kulturevenemang.

Priser och utmärkelser

• Musse Pigg klubb Hall of fame 1991.
• Årets ryttare, Transworlds utmärkelser för snowboardläsare, 1998.
• Årets Piperider, Transworlds utmärkelser för snowboardläsare, 1999.
• Bästa ryttare totalt, Transworlds utmärkelser för snowboardläsare, 2000.
• Bästa åkare totalt, Transworlds utmärkelser för snowboardläsare, 2001.
• Läsarens val, Transworlds utmärkelser för snowboardläsare, 2001.
• NEA Snowboarding award, 2001.
• Årets framstående, Transworlds utmärkelser för snowboardläsare, 2008.
• Vinje kommuns kulturpris 2009

Film, video och TV

• Pocahontas (1991). Mack Dawg Productions.
• Ryttare på stormen (1992). Fall Line Filmer.
• Projekt 6 (1993). Fall Line Filmer.
• Totally Board 2 A new way of thinking (1992). Standardfilmer.
• Totally Board 3 Coming Down The Mountain (1993). Standardfilmer.
• Carving the white'' (1993). Rap filmer.
• Roadkill (1993). Fall Line Filmer.
• Alive we ride (1993). Volcom.
• Upping the Ante (1993) Mack Dawg Productions.
• Totally Board 4 Run To The Hills (1994). Standardfilmer.
• MTV Sports (1994).
• Trädgården (1994). Volcom.
• Meltdown Project (1995) Mack Dawg Productions.
• Freestyle swing (1995). Volcom.
• Milk (1995). Högspänningsproduktioner.
• Totally Board 6 Carpe Diem (1996). Standardfilmer.
• Subjekt Haakonsen (1996). Volcom.
• Jag vet vad du gjorde förra vintern (1998). RJ filmer.
• Haakonsen Faktor'' (1999). Volcom.
• Extreme (1999). IMAX.
• Luminous Llama (2000). Volcom.
• Mt. Baker's Legendary Banked Slalom (video) (2002).
• Notice To Appear (2002). Fall Line Filmer.
• Vitbalans (2003). Fall Line Filmer.
• White Space (TV-kort) (2003).
• Først & sist (TV-serie) (2003).
• Big Youth Happening Two (2003). Volcom.
• Escramble (2006). Volcom.
• First Descent (2005). Universal Studios.
• AK and Beyond (2005). Universal Studios.
• Escramble (2006). Volcom.
• Ticket to Ride (TV-serie) (2006)
• För rätt eller fel (2006). Burton snowboards.
• Terjes säsongskort (2007). Fredagsproduktioner och Burton Snowboards.
• That's It, That's All (2008). Brain Farm Productions
• Det snöar alltid någonstans: Del 1 (2008).
• Stå åt sidan (2011). Burton snowboards.
• We Ride: The Story of Snowboarding (2012). Bränna.
• Jeremy Jones' Further (2012). Teton Gravity Research.
• Supervention (2013). Fältproduktioner
• Veeco (2014). Volcom.
• Detta är sant (2014). Volcom.
• Snowboarding For Me (2014). Oakley.
• Supervention II (2016)

externa länkar

• Officiell hemsida