Tapio Voionmaa

Olavi Tapio Voionmaa (fram till 1906 Wallin ; 9 juni 1896 i Helsingfors – 6 oktober 1960) var en finsk diplomat.

Voionmaas föräldrar var professor Väinö Voionmaa och Ilma Maria Alin. Han tog examen 1914 och tog examen som kandidat och magister i filosofi 1918.

Voionmaa tjänstgjorde som assistent vid Finlands ambassad i London från 1921 till 1922, som medlem av International Labour Office 1922-1937 och som medlem av Nationernas Förbunds sekretariats finansiella och ekonomiska avdelning 1929-1937.

Voionmaa var chef för avdelningen för ekonomisk politik vid utrikesministeriet 1937–1938 och ministeriets ständige sekreterare 1938–1941 och 1946–1950.

Han var sändebud i Schweiz 1941-1946 och Belgien och Luxemburg 1950-1957. Voionmaa var Finlands ambassadör i Spanien 1957-1960 och samtidigt även vid Heliga stolen 1956-1960. Ordförande för Voionmaa var också International Association for Alcohol Resistance 1946-1960.

Voionmaa skrev boken International Social Policy (1926) och publicerade studier i serien Studies and Reports of the International Labour Office and the Publications of the Economic Intelligence Service, League of Nations 1923-1937.

Tapio Voionmaa gifte sig 1923 med Madeleine Morel.