Tadao Okazaki

Tadao Okazaki föddes i krigstida Tokyo. Okazaki och hans förfäder har tillhört zenbuddhismens Soto-sekt. Idag bor han i den japanska nordöstra delen av den tidigare byn Fushiguro där hans förfäder och föräldrar hade bott. Hans föräldrar var framgångsrika grossisthandlare i Tokyo fram till andra världskriget. Två av hans mors bröder var flygvapenpiloter och dog över Stilla havet:

Jag brukade drömma där jag var tryggt på ryggen av min mamma och såg något som liknade fyrverkerier på avstånd, som jag senare insåg verkade vara det stora Tokyo Air Raid under andra världskriget.

— Tadao Okazakis minne

Utbildning

Fukushima High School, Fukushima: 3 år – Förutom konventionella studier fortsatte han studierna i representativ målning, och hans akvarell valdes ut och belönades med specialpris på The National Student Fine Art Exhibition, Tokyo
Engelska C350-A204, kreativt skrivande, poesi, University of Wisconsin- Extension, Madison, Wisconsin; 12 juli 1994
Elements of Effective Writing, Writer's Digest School, Cincinnati, Ohio; 15 december 1989

Icke-konventionell skolutbildning

Charles Reid, medlem, National Academy of Design , USA och The Century Club, New York—Okazaki fick lära sig akvarelltekniker i över fem år.
Kay Sato, bildkonstnär och konstlärare vid Fushiguro och Date skolor, Fukushima, Japan
Toru Suzuki, keramiker, Fukushima, Japan
Tom McKeown , poet, Wisconsin

Relaterad arbetslivserfarenhet

2013–2012- Trippelkatastrofen 3-11 placerade Tad i tragedin och heroiska ansträngningar för återhämtning. Okazaki bjöd in den drabbade Fukushima- och Tokyopubliken in i det vida Ma-tomrummet i sina målningar och uppmuntrade dem att använda det på sitt traditionella sätt i tider av svårigheter – att skriva i Ma-utrymmet ett ord vardera från Heart Sutra, den centrala Zen-läran. av Buddha som säger den fysiska grunden för allt väsen: Att ingenting förblir detsamma, att alla är ingenting.
2006- Gick med Christo och Jeanne-Claude, Andy Warhol et al. på ATOA-auktionen på Chelsea Museum, New York, 13 november. – Att bygga en fond för att ge ett forum för kritiska diskussioner inom bildkonsten.
Kay Sato, bildkonstnär och lärare vid Fushiguro och Date skolor, Fukushima, Japan. – Sato tog examen från Musashino Art University , Tokyo, Japan, en av de äldsta och mest prestigefyllda privata konstskolorna i Japan. Han målade mest representativa landskap och stilleben och ställde regelbundet ut i Tokyo och Fukushima solo- och grupputställningar. Förutom att undervisa konstskolekandidater och att ge privatlektioner, undervisade han konstklasser i offentliga skolor i Fukushima. Han predikade ett andligt förhållningssätt förutom att lära ut reglerna för bildskapande. Han införde Okazaki de strikta principerna för representativ målning. För Okazakis öga ville Kay Sato skydda honom från de framväxande abstrakta målningarna som "saknade talang eller disciplin." Det var på 1950- och 1960-talen. Han var dock en blygsam person och skröt aldrig om sina framgångsrika kristna familjer, den prestigefyllda konstskolan han tog examen från eller priser han fick. Han dog i början av 1990-talet i sitt hem vid byn där Okazaki bodde.
Toru Suzuki, keramiker, Fukushima, Japan – Suzuki studerade keramik under Saichi Matumoto från Kutani; på Ibaraki Ceramics School; och under Mamoru Teramoto från Kasama, Japan. Hans verk har accepterats och/eller prisbelönats i många utställningar. Gallerierna i stora varuhus har varit värd för hans separatutställningar. Han har synts i TV-apparater och undervisar på offentliga och privata lektioner. Hans verk är insamlade av proffs och konstnärer inklusive en medlem av National Academy of Design, USA. Han håller för närvarande Tohzanbo Kama Kiln och bor i Kohri, Fukushima.
Tom McKeown, Poet, Wisconsin—McKeown är en amerikansk poet; Thomas Shanks McKeown, född den 29 september 1937 i Evanston, Illinois. Han lärde Okazaki principen att stödja både visuella och verbala, och möjligen många andra konster. Han lärde sig av honom enkla bilder och magra ord – som naturligt förenade sig med Okazakis blod. Hans dikter dök upp i Atlantic Monthly, Harpers, The New Yorker, Yale Review et., och Three Hundred Tigers (Zephyr Press 1994) och andra böcker av hans poesi.
University of Wisconsin poesiskrivande kurs – Deras engelska kurs C350-A204, Creative Writing, Poetry, var där Okazaki hade turen att få undervisning av Tom McKeown. Okazaki avslutade den 12 juli 1994 med en "Very Good to Excellent"-utvärdering.

Heder och utmärkelser

Fullständig medlem: Hudo-Kai, Tokyo 2003

Stjärnutställare: The Photographic Society of America , 1979

Honor: 1978 North American International Photographic Exhibition; 1978 Southwest International Exhibition of Photography; 1978 Northwest International Exhibition; 1977 Toronto International Salon; 1963 Japansk nationella studentkonstutställning.

Workshops och organisationer

2013–2003 – Hudo-Kai, fullvärdig medlem och kassör

2013–2010 – The National Public Broadcasting Society (NHK) Culture Center, Akvarellverkstadsföreläsare

2013–2003 – The Japanese Aquarelle Society, grundare och styrelsemedlem

2012–2003 – Oze National Park workshops och utställningar

2010–2006 – San-Osha Gallery, Inc. Workshops

Utställningar

2013–2005 – årligen: San-osha Gallery, Inc.
2012–2003 – årligen: Chozo-Goya, Oze National Park
2012–2002 – årligen: Tokyo Central Museum of Fine Arts / Tokyo Ginza Museum Gallery (gemensamt solo.)
2011 – “Tadao Okazaki: Ma Painting”—Elga Wimmer Art Gallery, Chelsea NYC; en och en kvarts månad, februari–mars 2011
2010 – "Imagine – The Viewers' Ma" – Sylvia Wald & Poe Kim Art Gallery, East Village NYC; en månad, maj–juni 2010
2007 – New York Asian Contemporary Art Fair
2006 – New York TCI Gallery Three Friends Exhibition
2006 – Chelsea Museum Artist Talk on Art: auktioneras ut med Andy Warhol, Christo et al.
2005 – Tokyo Artbox Gallery, Inc. (grupp)
2004 – Gaku Gallery, Inc., Tokyo (Hudokai)
2000 – Japanese Watercolor Society National Exhibition
1999 – Nationella vattenfärgsavdelningar: Hakujitsu Kai; Toko Kai; Jigen Kai; Shin Kaiju Sha Fine Art Societies
1999 – Japanese Watercolor Society National Exhibition
1978 – Photographic Society of America International Convention Exhibition; Nordamerikanska internationella fotografiska utställningen; Northwest Photographic Salong; San Antonio International Salon of Photography; San Francisco Chinatown International Exhibition of Photography; Calgary Stampede International Salon of Pictorial Photography; Mid-Missouri Camera Club International Salon of Photography; British Columbia International Exhibition of Photography; San Antonio internationella utställning; Southwestern International Exhibition of Photography; Photographica de Arte Utställning för fotografi; 1977—Southwestern Michigan Council of Camera Clubs International Exhibition of Photography; Northwest International Exhibition of Photography; Toronto International Salon of Photography; San Antonio International Exhibition of Photography; Calgary Stampede International Salon of Pictorial Photography; Santa Clara Valley International Exhibition of Photography; The Perceptive Eye, AAO Gallery, 207 Delaware Avenue, Buffalo, New York
1963 — Japansk nationella konstutställning för studenter

Födelsen av Ma-konceptet och amerikanska naturabstraktionsmålningar

Japan är känt för sin kärlek till "Ma", eller "negativt" eller "relativt" utrymme mellan objekt eller mellan tidpunkter. Även om Japan förväntas ha många målningar som njuter av Ma tomrum, är det svårt att faktiskt identifiera de som använder det fysiska tomrummet:

De flesta av målningarna som är kända för sitt "utrymme" har utrymmen med olika grader av värden, som helt enkelt representerar luft, dimma, dimma eller moln - Visuellt tomrum är inte relevant här. Ett typiskt exempel är den berömda "Pine Woods," National Treasure of Japan , P161, Vol.12 The Complete Works of Japanese Art, Kodansha 1992, av Hasegawa Tohaku, som var ett undantag från hans mestadels dekorativa målningar av rymdupptagande bilder som liknar de från Kanoh-skolan.

Snarare anser Okazaki att den berömda molnliknande "Suyari-kasumi" ("Lans-dimma") målad som breda horisontella fingrar av moln som döljer strategiska områden i fågelperspektiv faktiskt är en liten "Ma" som fungerar för att skapa fysiska , temporala och psykologiska rum i antika japanska målningar (s.186, Vol. 12., The Complete Works of Japanese Arts, Kodansha 1992.)

Japan har några verk som har ett fungerande visuellt tomrum i målningarna, såsom "Shrike," Important National Cultural Asset of Japan, P232, Vol.17, The Complete Works of Japanese Arts, Kodansha 1992, av Miyamoto Musashi, svärdsman-författaren -konstnär från 1600-talet.

Hosokawa Nariyuki, också en känd samuraj som Musashi, ovan, har en episod som är tillräckligt viktig för en elev till Ma:

Efter att ha fått ett samtycke från en annan samuraj att lägga till en vers till sin färdiga landskapsmålning av Stillahavskusten i södra Kishuh (Wakayama Prefecture), producerade Hosokawa respektfullt ett helt tomt ark Kozo mullbärspapper – och den andra samurajen var lugnt tvungen att kalligrafera en vers längs toppen av arket.

En förklaring är att eftersom allt, inklusive den vackra utsikten över Kishuh-kusten, trots allt är ingenting, som känt i Zen, borde tomrum som endast är fyllt med ljus också legitimt representera det sanna landskapet (P168, Vol. 12, The Complete Works of Japanese Arts, Kodansha 1992; P162, Vol.16, The Complete Works of Japanese Arts, Gakushuh Kenkyuhsha, 1996.)

En förklaring är att eftersom allt, inklusive den vackra utsikten över Kishuh-kusten, är ingenting, tomt, trots allt, som känt i Zen, borde tomrum på papper också legitimt representera det sanna landskapet (P168, Vol. 12, The Complete Works of Japanese Arts, Kodansha 1992; P162, Vol.16, The Complete Works of Japanese Arts, Gakushuh Kenkyuhsha, 1996.)

(1) I september 1979 PSA Journal visade hans monokromatiska fototryck redan en enorm Ma (tomt utrymme.) (

2) Publiken tyckte att Okazakis representativa målningar var som haiku, traditionella japanska trippeldikter av mestadels jambiska tri-tetra- och tri- meter (Haiku-Ballad Princip:) Hans representativa målningar "pratade inte eller förklarade saker för mycket."

(3) Okazaki kände att även hans "haikuliknande" målningar hade för många onödiga element, och han började fragmentera (klippa) sina målningar i flera delar.

Han gick längre för att tillfredsställa sig själv genom att ta bort färger från många av fragmenten - han hade varit en svart-vit fotografisk tryckare. Okazakis målningar ställdes ut i dessa fragment på galleriväggar. t.ex. The Three Friends Exhibition, TCI Gallery, New York 2008. 19 juni – 18 juli 2007; En haikudikt ("sitta tyst/ i en bergsglänta/ fågelsång mer och mer." av LA Davidson, tidigare president för The Haiku Society of America ) skrevs på ett av dessa fragment.

(4) Sedan eliminerade han de flesta av dessa fragment från en målning; och hängde de återstående få bitarna på bara delar av en vägg. t.ex. Hudokai-utställningen, Tokyo Central Museum of Fine Arts 2009 – En publik i Tokyo sa att hon inte kunde köpa och ta hem en gallerivägg för Okazakis fragmenterade målningar.

(5) Därefter återsamlade han de återstående fragmenten i en duk. t.ex. IMAGINE- The Viewer's Ma, Sylvia Wald-Poe Kim Gallery, Inc., NPO, New York 2010. (

6) Han reducerade antalet fragment till tre eller färre per målning.

(7) Ljuset togs bort från det tomma utrymmet utanför de få fokalbilderna.

(8) Okazaki började begränsa antalet och storleken på sina bilder ytterligare – och försökte tillåta tittarnas känslor och fantasi i det ljuslösa tomrummet. t.ex. Tadao Okazakis Ma-målning, Elga Wimmer Gallery, New York 2011 – Keramik produceras enligt Ma-principen; Studenter av representativa målningar drar nytta av Ma principer; Katastrofoffer fyller Ma-utrymmet med sin bön för de döda i Fukushima; Tokyopubliken fyller Ma med böner för återhämtning i Fukushima. Okazaki undrar om nationer kan dela det globala utrymmet som publiken och artisten delar Ma.

(9) "Ma" Paintings utvecklas – Keramik produceras enligt Ma-principen; Studenter av representativa målningar drar nytta av Ma principer; Den 3-11 jordbävningen, tsunamin- kärnkraftsexplosionen Triple Disaster offer fyller Ma-utrymmet med sin bön för de döda i Fukushima; Tokyopubliken fyller Ma med böner för återhämtning i Fukushima. Okazaki undrar om nationer kan dela det globala utrymmet som publiken och artisten delar Ma.

Ma målning

Hudokai, Okazakis nationella konstsällskap med begränsade tio medlemmar, har under de senaste 30 åren publicerat cirka 75 tusen exemplar av sina utställningskataloger (grundare, Mr. Nobuo Suzuki, 1- 21- 13 Gakuen-Higashi-Machi, Kodaira-Shi, Tokyo 187- 0043; Högkvarter, Mr. Takaaki Koba, # 804, Fujimidai 2- 15- 8, Kunitachi-shi, Tokyo 186-0003 Japan.) Varje nummer bar hans målning, bland de andras, i följande stil:

2003 Representativt landskap – katalogen över Hudo-Kais gemensamma separatutställning på Tokyo Central Art Museum. Den bar en av Okazakis landskapsmålningar. Vid den här tiden kämpade Okazaki för att måla landskap som var tillfredsställande och visste inte om något av ämnena på denna jord någonsin verkligen skulle tillfredsställa hans själ.
2004 Representativt landskap – dessa beskrevs ibland som "Haiku (treradig dikt)-liknande." Katalogen över Hudo-Kais gemensamma separatutställning på Tokyo Central Art Museum. Den bar en av Okazakis landskapsmålningar där han minskade antalet "former" i bilden för att tillfredsställa sin själ – några av tittarna visste att han försökte göra samma sak som vad han gjorde med sina dikter – att förenkla och göra det mager, som en haiku.
2005 Abstrakt landskap – Katalogen över Hudo-Kais gemensamma separatutställning på Tokyo Central Art Museum. Vid den här tiden undrade Okazaki om han verkligen behövde alla de realistiska element som han lärde sig att beskriva från sina älskade och respekterade lärare. Han började ompröva element i sina landskapsmålningar.

Okazaki skar en tavla i sektioner och undersökte var och en och helheten.

2006: fragmentalism landskap
2007: fragmentalism landskap

Han kasserade delar av landskapsmålning.

2008: Ma landskap
2009: Ma landskap

Han slutade begränsa sitt motiv till landskap; begränsade antalet visuella former till tre – antalet totala rader i en haikudikt.

2010: ma-målning utan titel
2011: ma-målning utan titel
2012: ma-målning utan titel

Poesi

Hans dikter fick sådana priser som: Specialpris från "Modern Haiku Magazine" Cicada Prize från "Cicada, the Journal of Canadian Haiku Society" Han har publicerat sina treradiga och friversa haikudikter i Frogpond, The official journal of the Haiku Society of America; Modern Haiku; Cikada; Ny Cicada; Bottlerocket (i press) ; Samtida Haibun och andra.

Publicerade "Free verse haibun" poesi, där den traditionellt prosa delen av haibun ersätts med engelska free-verse. Okazaki föreslog "Haiku-Ballad Theory", som definierar klassisk haikuform som en tri-meter/tetra-meter/tri-meter jambisk triplettballad.

Okazaki är en gammal medlem av Haiku Society of America, och en av mycket få japaner som skriver och publicerar engelskspråkiga dikter utomlands. Han redigerade New Cicada, en engelsk haiku-tidskrift som visade upp verk av representativa samtida amerikanska och europeiska haikupoeter, under 10 år, i Fukushima, Japan.

Publicerade kommentarer relaterade till Ma-målningar

(Kommentarer på tidigare shower av Tadao Okazaki)

"Skön,. . . helt original."

Charles Reid, medlem av National Academy " IMAGINE - Viewers' Ma "

”Tadao Okazakis verk är en föreställning av sumi- och mullbärspapper. Den fantasi om verkligheten som skapats med hans gedigna beskrivande teknik ger enormt djup och bredd åt hans måleri.”

"... publiken njuter av hans "Ma"-konceptmålningar och vattenmediaverk. Ma är hur man inte fyller upp ett utrymme, och Okazakis en månad långa show i New York City i maj hade samlat mycket beröm.”

"Okazaki använde sumi- och mullbärspapper i målningen 'Utan titel', där pappersfibrerna och sumiflödet inspirerar publiken till olika fantasier och vyer."

"... "Hur man inte fyller ett utrymme" är "Ma-konceptet", som Mr Okazaki har föreslagit... Varje målning bär tydliga bilder i endast en liten del av bildrummet, och betraktarens fantasi är mycket aktiverad... Hans verk har visats på många inhemska och utländska platser, och mycket beröm... ”

"Tadao Okazaki är unik med sin till synes informella atypiska stil."

"... Okazakis förenklade målarstil underhåller publiken genom att stimulera deras fantasi.”

Bibliografi

2012–2003 Hudo-Kai Annual Exhibition Catalogue, Tokyo – Gemensamma separatutställningar; med en katalog Okazakis hängsmycke varje år.
2012–2004 årligen: All Japan Fine Arts News, Kobe – Den här konsttidningen rapporterade om den föregående Hudo-Kai årliga utställningen genom att visa hängdelarna och kommentera konstnären kort.
2012 Landscape of the Northeast, Nichibo Press, Tokyo – Den här boken innehåller landskapsmålningar av 30 målare: Den har fyra av landskapsmålningarna Okazaki gjorde för sina PBS (japanska "NHK") Culture Center Workshop-studenter.
2011–2009 The Minpo and Min-yu, Fukushima – Tidningsnyheter om min separatutställning; utan katalog.
2011–2003 årligen: Who's Who in Japanese Art, Bijutsu Club, Tokyo – Japans äldsta Who's Who in Art; några med Okazakis landskap – åtminstone ett av dem visar tecken på hans fragmenteringsprövning av landskapet.
2011 FTV Super News: Ma Show i New York – Nyheter om separatutställningen på Elga Wimmer Gallery, "Tadao Okazaki's Ma Paintings"; utan katalog.
2007 Japanese Public Broadcasting Society (NHK, ) Oze National Park Travelogue – En reseskildring där Okazakis separatutställning utomhus (utan katalog) och workshop introducerades.
2005 Journey- Landscapes av framstående japanska målare; Artbox International, Tokyo. – En bok som provar en av hans landskapsmålningar.
2005–2004 Bijutsu no Mado, Tokyo – Nyhetsartiklar om Okazakis Hudo-Kai gemensamma separatutställning.
1979 The Photographic Society of America Journal – Artikel om att Okazaki blev Japans enda "Star Exhibitor" svartvita fotograf; med ett av hans representativa verk. Detta verk visade redan ett stort nästan tomt utrymme och tre visuella massor i en tablå: ett väsentligt inslag i senare Ma-målningar.
1997–1984 Redigerade New Cicada, en internationell tidskrift för Haiku-dikter. – föreslog först "haiku-balladprincipen" under denna period.