Svend Aspaas
Svend Halvorsen Aspaas | |
---|---|
Född | 1736 |
dog | 1816 (79–80 år) |
Nationalitet | norska |
Ockupation | Arkitekt |
Makar) |
Ane Pedersdatter Ven Maritte Rasmusdatter |
Barn | Runar Aspaas |
Föräldrar) |
Halvor Hansen Aspaas och Ingeborg Bersvendsdatter Gjersvoll |
Svend Halvorsen Aspaas (1736–januari 1816) var en norsk arkitekt och byggmästare som är känd för flera av de kyrkor han byggde. Han var också byggmästare på Røros kopparbruk. Han är krediterad för att ha uppfunnit och byggt en typ av pumpstation för gruvor. Han var också känd för att bygga många broar och dammar.
Svend Aspaas föddes på gården Aspaas i Ålen i Trøndelag . Han flyttade till den närliggande gruvstaden Røros när han var ung och han arbetade på kopparverket där. Som 17-åring gick han i lära som smed och senare befordrades han och blev mästare i sitt yrke. Han sändes till Kongsberg 1769 för att få vidareutbildning i bergsbruk. 1784 åkte han till Falugruvan där han lärde sig användningen av slaggsten som byggmaterial.
Kyrkobyggare
Aspaas är mest känd som kyrkobyggare . Han började med en enkel bakgrund och utvecklades till en stor arkitekt som skapade flera av 1700-talets mästerverk inom norsk kyrkoarkitektur. Han fick äran för ett antal stora åttakantiga kyrkor listade under perioden 1780 till 1834, inklusive flera kyrkor som stod färdiga efter hans död. Denna syn har hållit i sig länge i norsk arkitekturhistoria. Vid byggandet av Røros kyrka 1779–1784 tillträdde han 1780 som ledare för murararbetet, sedan arbetet påbörjats av murare Mohr från Trondheim. Svend Aspaas arbetade också tillsammans med Peder Ellingsen med träslöjd och utsmyckning av kyrkan.
Aspaas ledde byggandet av Sør-Fron kyrka i Gudbrandsdalen under perioden 1786 till 1792. Kyrkan var en åttakantig stenkyrka. Hans kunskaper om murning av höga väggar var nödvändiga för uppgiften och kunskaper om konstruktioner av broar kom väl till pass vid konstruktionen av den enorma takkonstruktionen. Vangs kyrka vid Hamar byggdes 1806–1810. Kyrkans arkitekt var församlingens egen kyrkoherde Abraham Pihl. Pihl fick åka iväg på ett långvarigt uppdrag för kungen, varvid Aspaas tog över Pihls uppdrag som verkställande byggherre i hans frånvaro.
Den enda kyrka där Aspaas troligen var både arkitekt och byggare är Stor-Elvdals kyrka . Han tillhandahöll ritningar och modeller till kyrkan 1807 och ledde själv arbetet, som dock inte blev klart förrän efter Aspaas död. Kyrkan är i sin huvudform en kraftigt förenklad version av Røros kyrka, eller snarare med Tynsetkyrkan som förebild, men med ett centralt torn som Sør-Fron kyrka . Vissa arkitektoniska missförstånd avslöjar att det inte var en skicklig arkitekt som format kyrkan. Även inredningen gjordes med Tynset kyrka som förebild, influerad av Røroskyrkans predikstolsaltor, men långt enklare. Aspaas var nog inte att betrakta som en nyskapande arkitekt, hans styrka inom kyrkobygget låg i den tekniska kompetensen som verkställande byggare.
Sonen Runar Aspaas ritade bland annat den åttkantiga Tolgakyrkan .