Vapenvåld i Sverige
Vapenvåld i Sverige (svenska: skjutningar eller gängskjutningar , "gängskjutningar") ökade kraftigt bland män i åldern 15 till 29 år under de två decennierna före 2018, förutom en stigande trend i vapenvåld var det också en hög andel vapenvåld i Sverige jämfört med andra länder i Västeuropa .
Vapenvåld började öka i mitten av 2000-talet och ökade snabbare från 2013 och framåt. Detta skiljer Sverige från de flesta andra länder i Europa där det istället har skett en minskning av vapenmord. Brottsförebyggande rådet har i sin rapport 2021 om fenomenet inte analyserat orsakerna till den trend som skett i Sverige. Merparten av ökningen är relaterad till gängvåld i utsatta områden i Sverige som är områden med högre brottslighet, låg inkomst och utbildning samt en stor invandrarbefolkning.
Översikt
brottsligors vapenvåld tiodubblats sedan början av 1990-talet.
Enligt en rapport som publicerades av akademiska forskare 2017 är skottlossning med dödlig utgång cirka 4 till 5 gånger så vanliga i Sverige jämfört med grannländer som Tyskland och Norge när man tar hänsyn till befolkningsstorleken. Staden med högst förekomst av skottlossning var Malmö . Det grova våldet under den studerade perioden ändrade också karaktär, från kriminella mc-gäng till stadsförorter. Sverige utmärker sig också genom att ha en låg upplösningsgrad (25 %) för vapenmord jämfört med Tyskland och Finland på 90 %.
I januari 2018 rapporterade polisstatistiken en ökning av antalet vapenmord från 8 år 2006 till 43 år 2017. Analys av gängkrigföring 2011–2017 visade att det förekom 1 500 incidenter med skjutvapen, 131 människor hade dödats och 520 skadades.
I februari 2018 konstaterade kriminologen Jerzy Sarnecki i en intervju med tidningen Forskning & Framsteg att de ökande nivåerna av vapenbrott i Sverige hade överraskat honom, svenska kriminologer i allmänhet och polisen i Sverige. Han karakteriserade den senaste utvecklingen som "mycket allvarlig".
En systematisk genomgång 2018 av 25 studier om skjutvapenvåld i Sverige av kriminologen och läkaren Ardavan Khoshnood, drog slutsatsen "att även om knivar/vassa vapen fortsätter att vara den vanligaste MO i ett våldsbrott i Sverige, ökar det skjutvapenrelaterade våldet markant i landet och framför allt när man diskuterar gängrelaterade brott. Dessutom ökar skjutvapenrelaterade mord och mordförsök i landet. Studierna visar också att ett skjutvapen är mycket mer dödligt än en kniv/vass vapen... Det är främst tre största städer i Sverige som har drabbats av de senaste årens många skjutningar."
Enligt forskaren Amir Rostami vid Stockholms universitet visade polisens statistik för januari–november 2018 att antalet skjutningar var i en fortsatt hög takt på 274, där fram till slutet av november 42 personer hade skjutits och dödats och 129 skadats jämfört med 43 år 2017.
År 2020 inträffade 366 skottlossningar i Sverige där 47 personer dödades och 117 skadades, vilket var en ökning med 10 % jämfört med föregående år. Ungefär hälften av skottlossningen som resulterade i mord skedde i så kallade utsatta områden och var en ökning jämfört med föregående år.
År 2021 visade sig Sverige ha den 2:a högsta andelen vapenmord (efter Kroatien ) av 22 undersökta europeiska länder. De flesta andra tillfrågade länder hade istället upplevt en minskning av vapenmord.
Enligt forskaren Amir Rostami 2021 är de ansvariga för vapenvåldet till övervägande del unga män och ofta andra generationens invandrare.
Oskyldiga åskådare
Enligt polisen 2018 hade minst nio personer som var oskyldiga åskådare dödats i korsbränder under de senaste åren och risken för allmänheten ökade därför.
2017 konstaterade justitieminister Morgan Johansson i en intervju att risken för "oskyldiga" var liten.
Under perioden 2011–2020 hade 46 åskådare dödats eller skadats i 36 skottlossningar. Av dessa var 8 under 15 år. Enligt forskaren Joakim Sturup kan en bidragande orsak vara den ökade användningen av automatiska skjutvapen.
Se även
- Brott i Sverige (huvudartikel)
- Utsatta områden , områden i Sverige med låg socioekonomisk utveckling
- ^ Sturup, Joakim; Rostami, Amir; Mondani, Hernan; Gerell, Manne; Sarnecki, Jerzy; Edling, Christofer (7 maj 2018). "Ökat vapenvåld bland unga män i Sverige: en beskrivande nationell undersökning och internationell jämförelse" . European Journal on Criminal Policy and Research . 25 (4): 365–378. doi : 10.1007/s10610-018-9387-0 . ISSN 0928-1371 .
- ^ a b "Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men inte i övriga Europa - Brottsförebyggande rådet" . www.bra.se (på svenska) . Hämtad 27 maj 2021 .
- ^ "Siffrorna visar: Kraftig ökning av dödsskjutningar" . SVT Nyheter (på svenska). Arkiverad från originalet den 20 januari 2018 . Hämtad 25 januari 2018 .
- ^ a b "Sprängningar och skjutningar | Polismyndigheten" (PDF) . polisen.se (på svenska) . Hämtad 12 september 2021 .
- ^ "Svenske politifolk frykter att de taper kampen mot kriminelle" . NRK (på norskt bokmål) . Hämtad 14 december 2017 .
- ^ "Utredningstiderna för mord ökar - Nyheter (Ekot)" . Sveriges Radio (på svenska) . Hämtad 8 augusti 2021 .
- ^ Radio, Sveriges. "Fler skjutningar i Sverige än i många andra länder - P4 Stockholm" . Hämtad 12 september 2017 .
- ^ a b "Studie: Fler skjutningar i Sverige än i många andra länder - DN.SE" . DN.SE (på svenska). 5 september 2017 . Hämtad 12 september 2017 .
- ^ Nyheter, SVT. "Siffrorna visar: Kraftig ökning av dödsskjutningar" . SVT Nyheter (på svenska) . Hämtad 22 januari 2018 .
- ^ "Aftonbladets granskning avslöjar: 131 döda – över 450 skottskadade" . Aftonbladet (på svenska) . Hämtad 25 januari 2018 .
- ^ "Läget är jävligt allvarligt" . Forskning & Framsteg (på svenska) . Hämtad 21 februari 2018 .
- ^ Khoshnood, Ardavan (2018). "Våldsrelaterat våld i Sverige – En systematisk översyn" . Aggression och våldsamt beteende . 42 : 43–51. doi : 10.1016/j.avb.2018.07.008 . ISSN 1359-1789 . S2CID 149606874 .
- ^ a b Frenker, Clarence (29 december 2020). "Ny högsta nivå för antalet skjutningar i Sverige 2020" . SVT Nyheter (på svenska) . Hämtad 3 januari 2021 .
- ^ Selåker Hangasmaa, Karin (1 februari 2021). "Damberg: Skjutningarna ökade med 10 procent" . SVT Nyheter (på svenska) . Hämtad 1 februari 2021 .
- ^ "Brå: Sverige hade näst högst nivå av dödsskjutningar i Europa" . Aftonbladet (på svenska) . Hämtad 27 maj 2021 .
- ^ tagesschau.de. "Schwedens Banden-Problem" . tagesschau.de (på tyska) . Hämtad 21 augusti 2021 .
- ^ "Polisen: Risken att oskyldiga skjuts till döds har ökat" . Metro (på svenska) . Hämtad 29 november 2018 .
- ^ "Justitieministern: Liten risk att oskyldiga drabbas" . Expressen TV (på svenska) . Hämtad 17 januari 2021 .