Sjukvård i Hong Kong

Hongkongs medicinska infrastruktur består av en blandad medicinsk ekonomi, med 12 privata sjukhus och 43 offentliga sjukhus. Hongkong har höga standarder för medicinsk praxis. Det har bidragit till utvecklingen av levertransplantation , och var den första i världen att utföra levertransplantation från en levande donator från vuxen till vuxen 1993. Både offentliga och privata sjukhus i Hong Kong har samarbetat med Australian Council on Healthcare Standards (ACHS) för internationell sjukvårdsackreditering . Det finns också polikliniker som erbjuder primärvård, inklusive tandvård.

Li Ka Shing fakulteten för medicin vid universitetet i Hong Kong och fakulteten för medicin vid det kinesiska universitetet i Hong Kong är de två stora tertiära institutionerna som vårdar medicinsk personal i Hong Kong. Varje år avslutade över 200 medicinska studenter sina studier och ansluter sig till den medicinska arbetsstyrkan. För forskarutbildning är The Hong Kong Academy of Medicine en oberoende institution med lagstadgad befogenhet att organisera, övervaka, bedöma och ackreditera all medicinsk specialistutbildning och att övervaka tillhandahållandet av fortgående medicinsk utbildning i Hong Kong. Dessutom Royal College of Physicians and Surgeons of Canada också ackrediterat forskarutbildningen (1994–nuvarande) i Hong Kong och låtit dessa utexaminerade från Hong Kong Academy of Medicine söka RCPSC- certifiering och praktisera i Kanada .

En studie publicerad 2016 visade att cirka 8 % av befolkningen hade undvikit att träffa en läkare eftersom de inte hade råd.

Bemanning

Hongkong har cirka 1,9 läkare per 1000 personer, vilket är samma förhållande som i Taiwan. Av de över 14 600 läkarna i Hongkong arbetar cirka 60 % i privat praktik och de återstående 40 % arbetar inom den offentliga tjänsten. Majoriteten av läkarna i Hong Kong tog examen från en av de två lokala medicinska skolorna. Det finns över 1 200 läkare i Hongkong som tog examen från medicinska skolor utanför Hongkong och klarade de rigorösa licenskraven för Hongkong inklusive en undersökning . Dessa läkare, representerade av Licentiatsamfundet , är kända som Licentiates of the Medical Council of Hong Kong ( LMCHK ). Dessutom finns några hundra kolonialläkare; ett arv från eran före 1997 där nämnda läkare tog examen från medicinska skolor av Commonwealth- ursprung och automatiskt fick fullständig registrering för att praktisera. Det finns över 7400 registrerade utövare av traditionell kinesisk medicin .

Offentlig sjukvård

Subventionerad behandling, med små egenavgifter, är tillgänglig för personer med ett Hongkong-id-kort och för barn som är bosatta under 11 år. Mellan 2007 och 2011 ökade de offentliga utgifterna för sjukvård med 30 %. 2014/5 var det cirka 17 % av alla statliga utgifter. Akutsjukvård, som används av cirka 2,2 miljoner varje år kostar cirka 1 230 HKD per patient.

Sjukhusmyndigheten

Hospital Authority är ett lagstadgat organ som inrättades den 1 december 1990 enligt Hospital Authority Ordinance för att hantera alla 42 offentliga sjukhus och institutioner i Hong Kong. Det är huvudsakligen ansvarigt för att leverera ett omfattande utbud av sekundär och tertiär specialistvård och medicinsk rehabilitering genom sitt nätverk av hälsovårdsinrättningar. Myndigheten tillhandahåller också en del primärsjukvård vid 74 primärvårdsmottagningar.

Hongkong har bara två heltäckande medicinska fakulteter, Li Ka Shing fakulteten för medicin, University of Hong Kong och fakulteten för medicin, kinesiska universitetet i Hong Kong , och de är också de enda två instituten som erbjuder medicinska och farmaciprogram. Andra vårddisciplinprogram är spridda bland några andra universitet som inte är värd för en medicinsk fakultet.

Privat sjukvård

Det finns 12 privata sjukhus i Hong Kong. Regeringen har föreslagit ett frivilligt sjukförsäkringssystem för att uppmuntra mer användning av den privata sektorn.

Frivillig sjukförsäkring (VHIS)

Bakgrund

Den frivilliga sjukförsäkringen (VHIS) är en av de stora medicinska hälsovårdsreformerna som regeringen föreslagit. I Hongkong kompletterar den offentliga och privata sektorn varandra under ett väletablerat sjukvårdssystem med två spår. Det finns dock en ökande obalans mellan de två sektorerna. Offentliga sjukhus tar upp mer än 88 % av slutenvården med stora statliga subventioner. På grund av en åldrande befolkning, medborgarnas ökande efterfrågan på sjukvårdstjänster av god kvalitet och eskalerande medicinska kostnader, ökade regeringens återkommande utgifter för sjukvård och hälsovård kontinuerligt, från 32 miljarder USD 2007 till 52 miljarder USD 2014. Med så enorma efterfrågan på offentliga sjukvårdstjänster, skulle kvaliteten på den sjukvård som tillhandahålls oundvikligen påverkas av den stora arbetsbelastningen för sjukvårdspersonalen och proportionellt mindre sjukvårdsresurser per person. Därför föreslog regeringen VHIS för att omkalibrera balansen mellan offentliga och privata sjukvårdssystem genom att uppmuntra fler välbärgade medborgare, särskilt medelklassen, att använda den privata sjukvården som ett alternativ. Därmed kan den offentliga sektorn fokusera på att tillhandahålla tjänster inom sina målområden och därigenom stärka den långsiktiga hållbarheten i det tvåspåriga hälso- och sjukvårdssystemet.

Systemet kräver att försäkringsbolagen uppfyller 12 minimikrav och att privata sjukhus avslöjar avgifterna för vanliga medicinska procedurer för att öka transparensen och förbättra kundernas skydd. Regeringen har påpekat att detta system inte är tänkt som en hälsosam lösning på de problem som finns, utan bara en av åtgärderna för att föra reformen framåt. VHIS har redan genomgått tre stadier av offentligt samråd sedan 2008. Det kommer att lanseras tidigast 2017 om konsensus kan nås bland allmänheten.

Policyutvecklingsprocess

Harvardrapporten (1999)

Health and Welfare Bureau (föregångare till Food and Health Bureau (FHB)) utsåg forskare från Harvard University för att genomföra en forskning om finansiering och organisation av hälso- och sjukvård i Hong Kong. En rapport med titeln "Förbättra Hongkongs hälsovårdssystem: Varför och för vem?" publicerades. Även om de föreslog att Hongkong hade ett rättvist och effektivt sjukvårdssystem, fanns det otillräcklig tillsyn över systemet. Rapporten väckte också tvivel om systemets långsiktiga finansiella hållbarhet. Rapporten föreslog att regeringen på kort sikt skulle anta ett obligatoriskt sjukförsäkringssystem i två nivåer som består av "Sparkonto för långtidsvård (MEDISAGE)" och "Hälsosäkerhetsplan (HSP)", som kräver båda arbetsgivarna. och anställdas bidrag. Det "konkurrenskraftiga integrerade hälsovårdsalternativet" bör också antas på lång sikt. Det hänvisar till inrättandet av en hälsoskyddsfond för att betala en standardutbetalning till offentlig eller privat vårdgivare som valts av en patient, och därigenom förverkliga principen om "pengar följer patienten". Enligt planen skulle statliga medel inte automatiskt gå till folkhälsoområdet.

Samråd genomfördes vid sidan av publiceringen av Harvard-rapporten. Men det lades på hyllan på grund av allmänhetens förbittring.

Samråd: The Life Long Investment Document (2000)

Dokumentet avvisade HSP som föreslagits av Harvard-rapporten. Ett obligatoriskt medicinskt sparsystem som kallas Health Protection Accounts (HPA). Förslaget kräver att individer i åldrarna 40 till 64 ska bidra med 1 till 2 procent av hans inkomster till ett personligt konto för att täcka både individen och hans/hennes makes sjukvårdskostnader efter pensioneringen. Men även detta samråd lades på hyllan på grund av allmänhetens förbittring.

Diskussionspapper "Building a Healthy Tomorrow" (2005)

Diskussionsdokumentet utfärdades av Health and Medical Development Advisory Committee (HMDAC). Rekommendationer om olika aspekter av den framtida tjänsteleveransmodellen gjordes. Den förutsäger att den rådgivande kommittén kommer att fortsätta med diskussionen om möjliga finansieringsalternativ och kommer att lägga fram relevanta rekommendationer i början av 2006.

Det första offentliga samrådet om hälso- och sjukvårdsreformen: "Din hälsa ditt liv" (2008)

Baserat på rekommendationerna från HMDAC genomförde regeringen det första samrådet om hälso- och sjukvårdsreformen i mars till juni 2008. Det tre månader långa samrådet syftade till att samla in allmänhetens synpunkter på den allmänna hälso- och sjukvårdsreformen inom två områden. För det första de fyra servicereformförslagen, nämligen (i) förbättra primärvården; (ii) främja offentlig-privata partnerskap; (iii) utveckla elektronisk delning av patientjournaler ; och (iv) stärka skyddsnätet för den offentliga hälso- och sjukvården. För det andra, de sex möjliga kompletterande alternativen för sjukvårdsfinansiering, inklusive (i) social sjukförsäkring; (ii) egenbetalningar; (iii) medicinska sparkonton; (iv) Frivillig privat sjukförsäkring. (v) Obligatorisk privat sjukförsäkring. och (vi) personlig hälsovårdsreserv (en kombination av (iii) och (v)). Vissa för- och nackdelar med de sex förslagen och de underliggande samhälleliga värderingarna de representerar preciserades, i syfte att hjälpa allmänheten att uttrycka sina preferenser.

Totalt inkom 4900 skriftliga inlagor. Samrådsredogörelsen publicerades i december 2008. Den antydde att det fanns en bred samsyn kring servicereformerna. Det fanns dock olika åsikter om de kompletterande finansieringsalternativen, inget enskilt alternativ fick majoritetsstöd, även om privata PHI uppvisar en relativt högre preferens. Det visade sig också av svaret att allmänheten anammade fem samhälleliga värderingar, nämligen individuellt behov, frivilligt deltagande, rättvisa, valfrihet och arbetsgivaransvar. FHB åtog sig att utarbeta ett detaljerat förslag baserat på dessa allmänhetens preferenser för att inleda det andra offentliga samrådet.

Andra etappens konsultation: "My Health My Choice" (2010)

Det andra samrådet om hälso- och sjukvårdsreformen inleddes i oktober 2010 till januari 2011. I detta samråd syftade regeringen till att inhämta allmänna synpunkter på utformningen av det statligt reglerade men privatdrivna frivilliga hälsoskyddssystemet (VHPS) som tillhandahåller standardiserad sjukförsäkring . Dessutom lovade regeringen att öronmärka 50 miljarder dollar från den skattemässiga reserven för att finansiera systemet, och man bad om hur denna fond skulle fördelas.

Samrådsrapporten publicerades i juli 2011. Efter samrådet föreslog FHB en tredelad handlingsplan, inklusive (i) se över strategin för sjukvårdens arbetskraft genom att inrätta styrkommittén för strategisk översyn av arbetskraft; (ii) Formulera en tillsynsram och föreslå ekonomiska incitament för HPS genom att inrätta en arbetsgrupp under HMDAC; och (iii) underlätta utvecklingen av hälso- och sjukvårdstjänster, som att utveckla viktig infrastruktur och främja paketerade tjänster.

Regeringens konsultrapport (2013)

Den privata konsulten PricewaterhouseCoopers Service Limited anlitades av FHB för att granska det nuvarande privata sjukförsäkringssystemet, samt för att ge förslag på implementeringen av HPS.

Tredje etappens konsultation: Frivillig sjukförsäkring (VHIS) (2014)

Detta samråd pågick från december 2014 till april 2015. För att bättre återspegla programmets mål och karaktär döptes det om till "VHIS". Regeringen föreslog de "12 minimikraven" för standardförsäkringsplanerna i VHIS, i syfte att (i) Förbättra tillgängligheten till och kontinuiteten för sjukförsäkringen (ii) förbättra kvaliteten på försäkringsskyddet; och (iii) främja transparens och säkerhet. Dessutom föreslogs en "högriskpool (HRP)"-mekanism, så att individer med hög risk och har redan existerande medicinska tillstånd också kommer att kunna köpa sjukförsäkringen. Totalt inkom 600 skriftliga inlagor.

Senaste utvecklingen

Den offentliga samrådsrapporten har slutförts men ännu inte publicerad. Regeringen medgav att HRP-mekanismen var den mest omtvistade frågan i det offentliga samrådet, och ytterligare utforskning och samråd krävs. I april 2016 sa regeringen att ett lagstiftningsarbete pågick.

I december 2016 tillkännagav regeringen beslutet att tillfälligt ta bort tre kontroversiella funktioner, HRP, och två av de "12 minimikraven" - garanterad acceptans och bärbar försäkring. Regeringen är övertygad om att de återstående tio minimikraven skulle vara implementerade till nästa år genom att Försäkringsmyndigheten utfärdar riktlinjer till försäkringssektorn. Det beräknas att de bortfallna funktionerna kommer att implementeras i nästa steg genom lagstiftning, troligen efter två till tre år.

Organisation

Food and Health Bureau (FHB) ansvarade för utformningen och genomförandet av det frivilliga sjukförsäkringssystemet (tidigare känt som Health Protection Scheme). Efter det andra offentliga samrådet 2010 inrättades Healthcare Planning and Development Office (HPDO) under presidiet för att "föra initiativen för hälso- och sjukvårdsreformen framåt".

Under perioden 2012-2014 inrättades en arbetsgrupp och en konsultativ grupp under den rådgivande kommittén för hälsa och medicinsk utveckling (HMDAC). Båda grupperna bestod av en ordförande, icke-officiella och ex officio medlemmar. Arbetsgruppen leddes av den ständige sekreteraren för Food and Health Bureau, den högsta tjänstemannen i byrån. Under tiden leddes den rådgivande gruppen av chefen för kontoret för planering och utveckling av sjukvården i FHB. Medan arbetsgruppen har ansvaret att formulera detaljerna i policyn, ger samrådsgruppen förslag till arbetsgruppen. När det gäller medlemskap är de två grupperna sammansatta av tjänstemän, läkare och andra yrkesverksamma.

Elektroniska journaler

Electronic Health Record Sharing System är ett statligt styrt, opt-in och kostnadsfritt program som lanserats sedan mars 2016 för att dela hälsojournaler för medborgare i både offentlig och privat hälsovårdssektor i Hong Kong. Driften av systemet och användningen av data i systemet styrs av den befintliga och en specifik förordning om elektroniskt journaldelningssystem, inklusive allergier, biverkningar av läkemedel, diagnos, procedurer, mediciner, möten, kliniska anteckningar, födelsejournaler, immunisering, laboratorium och radiologiska rapporter...osv. i standardiserat format delas mellan vårdgivare för att tillhandahålla hälso- och sjukvård med medborgarnas uttryckliga samtycke och enligt need-to-know-principen. Uppgifter kan delas mellan offentliga och privata sektorer; sjukhus och kliniker; specialister och husläkare över institutionsgränser. eHRSS syftar till att underlätta högkvalitativ sjukvård och nya modeller för vårdleverans och det är ett viktigt verktyg för att stödja de offentliga och privata partnerskapsprogrammen och hälsovårdsreformen i Hong Kong.

Kontroverser

Medicinsk sektor

Hong Kong Medical Association uttryckte oro över effektiviteten av VHIS när det gäller systemets hållbarhet, ordningens attraktivitet för ungdomarna, patienternas rätt och kundernas val. De betonade specifikt sina tvivel om högriskpoolen eftersom användningen av 50 miljarder dollar öronmärkt reserv inte klargjordes i samrådsdokumentet. De uppmanade också regeringen att inrätta en oberoende tillsynsmyndighet för att reglera VHIS och inrätta en lämplig mekanism för att övervaka lämpligheten av premiebelastning av försäkringstagare vid VHIS-migrering. För den offentliga sektorn stöder Sjukhusmyndigheten det föreslagna VHIS men de vill att regeringen tar itu med utmaningarna inom arbetskraft och kapacitetsplanering. För den privata sektorn uttryckte Hong Kong College of Pediatricians och Hong Kong Private Hospitals Association sitt stöd för programmet men de uppmanade regeringen att förnya de privata sjukvårdsinrättningarna innan VHIS implementeras. De uttryckte också oro över insynen i medicinska avgifter, särskilt avslöjandet av historiska priser som till stor del bestämdes av läkare.

Försäkring och näringsliv

Hong Kong Federation of Insurers har stora skillnader i de grundläggande verksamhetsprinciperna med regeringen i systemet. De anser att den föreslagna premienivån på $3600 är orealistisk och missvisande, eftersom den inte tar hänsyn till effekten av medicinsk inflation. Engångsfinansieringen till HRP och Garanterad Acceptans är otillräcklig och ohållbar utan regeringens långsiktiga åtagande. Dessutom finns det flera osäkerhetsfaktorer, såsom bristen på korrekt definition av hög risk och insynen i sjukvårdsavgiften från sjukhusen. Hong Kong Women Professional & Entrepreneurs Association har stark reservation mot det föreslagna VHIS eftersom de anser att systemet inte är gynnsamt för majoriteten av medelklassen i Hong Kong. VHIS är inte kostnadseffektivt för att förmå medborgare att köpa, särskilt för den unga generationen. Institute of Financial Planners i Hongkong ifrågasatte effektiviteten av riskpoolning med ett frivilligt system och samordningen med privata hälso- och sjukvårdssektorer om det inte finns någon effektiv kontroll av kostnader och kvalitet på tjänsterna.

Andra sektorer

1000 invånare intervjuades i en undersökning som organiserades av Radio Television Hong Kong och Public Opinion Programme. Mer än 40 % av de tillfrågade stödde VHIS och 22 % av dem motsatte sig systemet. Denna undersökning visade att medborgarna är villiga att stödja systemet under förutsättning att regeringen löser tvetydigheten i politikens genomförande.

Nya folkpartiet delade samma uppfattning. De begärde att regeringen skulle skärpa regleringen av den privata medicinska sektorn genom att ändra den befintliga lagstiftningen. Lika möjligheter kommissionen och konsumentrådet uttryckte också sin oro. Den förstnämnda ifrågasatte om premiebelastningen enligt antidiskrimineringsprinciperna, vilket antydde att patienter med vissa sjukdomar inte skulle uteslutas. Medan den senare väckte frågor om tillgängligheten av val för kunder och behovet av att underlätta informationstransparens genom att avslöja anspråksregister och förmånsscheman online.

Se även

externa länkar