San Cristóbal Verapaz
San Cristóbal Verapaz | |
---|---|
kommun | |
Koordinater: | |
Land | Guatemala |
Avdelning | Alta Verapaz-avdelningen |
Område | |
• Totalt | 163 sq mi (423 km 2 ) |
Befolkning
(2018 folkräkning)
| |
• Totalt | 68 819 |
• Densitet | 420/sq mi (160/km 2 ) |
Klimat | Cfb |
San Cristóbal Verapaz ( spanskt uttal: [san kɾisˈtoβal βeɾaˈpas] ) är en stad, med en befolkning på 20 961 (2018 års folkräkning), och en kommun i det guatemalanska departementet Alta Verapaz . Det ligger cirka 29 km från Cobán , huvudstaden i Alta Verapaz och cirka 210 km från Guatemala City . San Cristóbal tillhör Pokimchis språkområde. Dess huvudsakliga inkomstkälla är skofabriken «Cobán», som är specialiserad på industriella gummistövlar, som säljs både lokalt och internationellt.
Historia
Franja Transversal del Norte
Northern Transversal Strip skapades officiellt under general Carlos Arana Osorios regering 1970, genom lagstiftningsdekret 60-70, för jordbruksutveckling. Dekretet sa ordagrant: "Det är av allmänt intresse och nationellt nödläge, inrättandet av jordbruksutvecklingszoner i området som ingår i kommunerna: San Ana Huista, San Antonio Huista, Nentón, Jacaltenango, San Mateo Ixtatán och Santa Cruz Barillas i Huehuetenango ; Chajul och San Miguel Uspantán i Quiché; Cobán, Chisec , San Pedro Carchá , Lanquín , Senahú , Cahabón och Chahal , i Alta Verapaz och hela departementet Izabal ."
San Cristóbal Verapaz var inte en del av remsan, men den gränsade till den och kände de förödande effekterna av inbördeskriget i Guatemala som utkämpades främst på remsan under 1980-talet.
Religiösa högtider och stadsmässor
dagar | Grannskap |
---|---|
13–15 januari | Esquipulas |
17–20 januari | San Sebastian |
20–25 juli | San Cristóbal |
24–26 april | San Felipe |
20–25 juli | Santa Ana |
Kända medborgare
- Erick Barrondo : OS-silvermedaljör i London 2012
- Rodolfo Narciso Chavarría : musikkompositör
Klimat
San Cristóbal Verapaz har tempererat klimat ( Köppen : Cfb ).
Klimatdata för San Cristóbal Verapaz | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
Genomsnittlig hög °C (°F) |
21,7 (71,1) |
23,2 (73,8) |
24,8 (76,6) |
25,5 (77,9) |
25,4 (77,7) |
24,5 (76,1) |
23,9 (75,0) |
24,2 (75,6) |
24,1 (75,4) |
23,2 (73,8) |
22,3 (72,1) |
22,1 (71,8) |
23,7 (74,7) |
Dagsmedelvärde °C (°F) |
16,1 (61,0) |
17,1 (62,8) |
18,4 (65,1) |
19,4 (66,9) |
19,8 (67,6) |
19,9 (67,8) |
19,4 (66,9) |
19,4 (66,9) |
19,3 (66,7) |
18,5 (65,3) |
17,5 (63,5) |
16,9 (62,4) |
18,5 (65,2) |
Genomsnittligt låg °C (°F) |
10,6 (51,1) |
11,1 (52,0) |
12,1 (53,8) |
13,4 (56,1) |
14,3 (57,7) |
15,3 (59,5) |
14,9 (58,8) |
14,6 (58,3) |
14,6 (58,3) |
13,9 (57,0) |
12,7 (54,9) |
11,7 (53,1) |
13,3 (55,9) |
Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
70 (2,8) |
45 (1,8) |
62 (2,4) |
59 (2,3) |
139 (5,5) |
300 (11,8) |
270 (10,6) |
238 (9,4) |
290 (11,4) |
244 (9,6) |
150 (5,9) |
79 (3,1) |
1 946 (76,6) |
Källa: Climate-Data.org |
Geografisk plats
Kommunal distribution
Landsbygden i kommunen har åttionio samhällen, medan villan har fem stadsdelar: Santa Ana, San Felipe, San Cristóbal, San Sebastián y Esquipulas. Kommunen är indelad i följande mikroregioner:
- En villa
- Sex stora bosättningar
- Femtiosju små bosättningar
- Sexton gemensamma markområden
- Fem kvarter
- Fyra kantoner
- Tre bostadsområden
Det finns arton befolkade platser som anses vara de viktigaste på grund av antalet invånare och tillgång till allmännyttiga tjänster:
# | Utmärkande platser efter mikroregion | Konvergerande platser |
---|---|---|
1. | Grannskapet Santa Ana | Colonia El Petencito, Finca Nisnic, Cantón Oram, Colonia Paná, Santa Ana Pampur, Tucanjan, Pantup |
2. | San Sebastián stadsdel | Agua Bendita, stadsdelen Esquipulas, stadsdelen San Cristóbal, stadsdelen San Felipe, Pankox, Venecia |
3. | Vista Hermosa | Chisiram, Villa Nueva |
4. | El Salmar | Agua Blanca, San Joaquín, San José Chitusul, Santa Ana Pan Kix, Chisiram, Villa Nueva, Vista Hermosa, Saqlik, Santa María |
5. | Chiyuc | Aquil Grande, Chilley, El Alfiler, Finca El Rosario, Caserío la Independencia, Caserío Panek, Pantocan |
6. | La Reforma | Pamac, Rexkix, Wachtuhq, Las Arrugas, La Esperanza |
7. | La Pacaya | Chirehtzulchituj, Chirexkiche, Chitj Panhux, Najtilabaj |
8. | Paniste | Pancaseu |
9. | San Lucas Chiacal | |
10. | San Inés Chicar | Las Victorias, Pancaseu, Panisté, Secoyon, Tinta |
11. | Baleu | Zacatón |
12. | Santa Elena | Saqixim, Quejá, Santa Rosa, Chepenal, Las Minas |
13. | Pampacche | Mexabaj, Panzal, San Sebastián El Refujio, Wachkob', Pambón Grande |
14. | El Rancho | Ceero Verde, Santa María Agua Blanca, Chiworrom, Chipozo, Chisiguan, Wachkuz, Pamboncito, Panajmay, Nuevo Panhux, Santa Cruz del Quetzal |
15. | Pantzimaj | Chicuz, Panhux, Cedral |
16. | La Providencia | Quixalito, Pampur La Providencia |
17. | Cumbre Pamuc | |
18. | Navidad |
Källa: "Mapas de Guatemala en Línea" . SINIT, SEGEPLAN (på spanska). Guatemala. 2008. Arkiverad från originalet den 5 mars 2008 . Hämtad 5 mars 2008 .
Gränser
Se även
Anteckningar och referenser
Bibliografi
- Solano, Luis (2012). Contextualización histórica de la Franja Transversal del Norte (FTN) (PDF) (på spanska). Centro de Estudios och Documentación de la Frontera Occidental de Guatemala, CEDFOG. Arkiverad från originalet (PDF) den 13 november 2014 . Hämtad 31 oktober 2014 .
Vidare läsning
- Asociación Cristiana de Jóvenes (nd). Perfil de Proyecto, San Cristóbal Verapaz (på spanska).
- Albizures Palma, José Rodolfo (1978). Estudio Ecológico de la Laguna Chichoj (på spanska). Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala .
- Álvarez Rangel, Nidia (1995). Análisis multielemental por reflexión total de rayos X, en tejido muscular de Micropterus salmonoides (lacepade) y guapote cichlasoma maneguense (Gunter), en la laguna Chichoj, San Cristóbal Verapaz (på spanska) . Guatemala: Universidad de San Carlos de Guatemala.
- Arce Canahuí, Ángel (1992). Caracterización biofísica y socioeconómica de la cuenca de la Laguna Chichoj (på spanska). Guatemala: Centro Universitario de Nororiente, Universidad de San Carlos de Guatemala.
- Cabrera Cruz, Rudy (2005). Plan de acción e inversiones para el manejo la microcuenca de la Laguna Chichoj. Municipalidad de San Cristóbal Verapaz, Alta Verpaz .
- — (2005). Propuesta de Estudio Técnico de la Laguna Chichoj (på spanska). Alta Verapaz: Municipalidad de San Cristóbal Verapaz, Alta Verapaz.
- — (2005). Propuesta de Programa de Educación Ambiental y Participación Local (på spanska). Alta Verapaz: Municipalidad de San Cristóbal Verapaz, Alta Verapaz.
- CALAS (2004). Memoria de la reunión para la creación de la Agenda Ambiental Municipal, 2004-2008 (på spanska). Alta Verapaz: Municipalidad de San Cristóbal Verapaz, Alta Verapaz.
- Castañeda Salguero, César (1997). Proceso degradativo y proyecto de recuperación de la laguna Chichoj, San Cristóbal Verapaz. Plan de acción forestal para Guatemala (på spanska). PNUD.
- CONAMA (1999). Estrategia Nacional para la conservación y el uso sostenible de la Biodiversidad y Plan de Acción (på spanska). Guatemala.
- CONAP (2005) [1989]. Ley de Áreas protegidas y su reglamento Decreto No. 4-89 y sus reformas decretos No. 18-89, 110-96 y 117-97 (på spanska). Guatemala: Congreso de la República de Guatemala .
- CONAP (2006). Politica Nacional de Humedales (på spanska). Guatemala.
- FOGUAMA (1999). Diagnóstico preliminar de la Laguna Chichoj (på spanska). Guatemala: FOGUAMA.
- MARN (2003). Informe Nacional del Estado del Ambiente, GEO (på spanska). Guatemala.
- Mollinedo García, Manuel Sabino (1999). Estudio agrológico de la cuenca de la Laguna Chichoj (på spanska). Guatemala: Centro Universitario de Nororiente, Universidad de San Carlos de Guatemala.
- INFORME REMHI, Recuperación de la Memoria Histórica (på spanska). Guatemala. 1999.
externa länkar
Media relaterade till San Cristóbal Verapaz på Wikimedia Commons