Re Burley
Re Burley (1865) | |
---|---|
Domstol | Court of Common Pleas of Upper Canada |
Citat(er) | 1 UCLJ 34 |
Re Burley (1865), 1 UCLJ 34, var ett beslut om utlämning av Court of Common Pleas of Upper Canada . Även om det gjordes två år före Confederation , har fallet citerats av Kanadas högsta domstol i mål om rörlighetsrättigheter och utlämning över ett sekel senare.
Beslut
Beslutet fattades av Sir William Buell Richards , som senare skulle bli Kanadas första chefsdomare efter att Kanadas högsta domstol inrättades 1875. Richards ställdes inför ett fall där en brittisk undersåte som skulle bli utlämnad till USA hävdade att han i kraft av sitt medborgarskap hade rätt att stanna i Kanada . Richards upprätthöll utlämningen som en fråga om fördragslag och noterade kanadensiska stadgar som tycktes erkänna sådan utlämning som laglig:
Oavsett vad som kan anses ha varit den allmänna regeln i förhållande till att en regering överlämnar sina egna undersåtar till en utländsk regering, kan jag inte säga att jag tvivlar på att enligt fördraget och vår egen stadga, en brittisk undersåte som i andra avseenden förs inom lagen, kan inte juridiskt kräva att han inte ska överlämnas bara för att han är en naturligt född undersåte av Hennes Majestät.
Prejudikat
Även efter Confederation, skapandet av kanadensiskt medborgarskap och antagandet av den kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter, som erkände rörelsefrihet i avsnitt 6 , citerades fallet av högsta domstolen. I Canada v. Schmidt (1987) citerades fallet för att konstatera att Kanada borde lita på de nationer till vilka det utlämnar människor som genomför rättegångar. I United States of America v. Cotroni (1989) fastställde domstolen en utlämning som en motiverad gräns för avsnitt 6 och noterade att gränsen delvis förstärktes av det faktum att utlämning hade tillåtits i "väl över hundra år" och därmed "Utlämning har varit en del av vår lag.
Re Burley citerades för att påpeka att eftersom brottslingar lätt kan fly från USA till Kanada, hade det varit "obligatoriskt att lite mildhet beviljades medborgare i detta avseende."
Senare, i Supreme Court-fallet United States v. Burns (2001), ställdes domstolen inför påståendet att kanadensiska medborgare som stod inför utlämning till USA hade rätt att stanna och ställas inför rätta i Kanada. Domstolen citerade Re Burley för att säga: "Traditionellt har nationalitet inte gett något försvar mot utlämning från Kanada."