Radio Femenina

Radio Femenina (CX48)
Frekvens 1490 kHz
Programmering
Formatera Kvinnors programmering
Äganderätt
Ägare Filfueira, Cánepa och Cía
Historia
Första sändningsdatumet
Oktober 1935 ( 1935-10 )
Sista sändningsdatum
1973 ( 1973 )

Radio Femenina CX48, 1490 AM, var en radiostation i Montevideo, Uruguay, som gick i luften i oktober 1935, vilket gör den till det första formatet för alla kvinnor på det västra halvklotet. Det med programmering av och för kvinnor, men började från början som ett experiment med det specifika fokuset att göra kvinnliga konsumenter. Senare använde kvinnor det för att få en röst i utbildnings- och kulturfrågor och i programmering fanns ledande uruguayanska intellektuella och aktivister.

I de tidigaste sändningarna, kl. 14.00, läste "Ana Marías" lillande röst dikter av Amado Nervo eller Gustavo Adolfo Bécquer , "Fru Gilda" delade hushållstips eller musik av Mercedes Simone eller Charlo [ es ] . Dessa var typiska sändningar när de ursprungliga ägarna Vásquez och Cía hade stationen, men den bytte ägare 1939, med de nya ägarna listade som Filfueira, Cánepa och Cía. Från det att ägandet ändrades gjorde formatet det också. Ungefär vid denna tid fanns det kvinnor, som Paulina Luisi , Uruguays mest framstående feminist, och gäster från andra feministiska och pacifistiska rörelser som Frances Benedict Stewart . Förutom program om medborgerliga och politiska rättigheter sände Radio Femenina även politisk ideologi, inklusive både prosocialistiska och antifascistiska program.

FBI-övervakning visade i början av 1940-talet att stationen ägdes av Cánepa som också ägde Radio Uruguay och var en rapporterad nazistsympatisör. Fram till 1943 fortsatte stationen att fungera och var fortfarande listad som allierad till och med 1942. Den svarta listan som implementerades mot Radio Femenina verkade vara ett resultat av ägande, snarare än programinnehåll.

Stationen återfick sin licens 1945, även om dess marknadsandel var liten jämfört med andra stationer. Den var fortfarande aktiv 1972 men överlevde inte diktaturen 1973.

Källor