Psykodynamiska modeller av emotionella och beteendestörningar

Den psykodynamiska modellen för emotionella och beteendestörningar är en freudiansk psykoanalytisk teori som hävdar att känslomässig skada uppstår när barnets behov av säkerhet, tillgivenhet, acceptans och självkänsla effektivt har omintetgjorts av föräldern (eller primärvårdaren).

Barnet blir oförmöget att fungera effektivt, kan inte anpassa sig till rimliga krav på social reglering och konventioner, eller är så plågat av inre konflikter, ångest och skuld att de inte klarar av att uppfatta verkligheten tydligt eller möta de vanliga kraven från den miljö där de leva.

Karen Horney har postulerat tre potentiella karaktärsmönster som härrör från dessa tillstånd: följsamt och undergivet beteende och ett behov av kärlek: arrogans, fientlighet och ett behov av makt; eller socialt undvikande, tillbakadragande och ett behov av självständighet.

Teorier

Psykoanalytisk teori: Freud

Sigmund Freud var en läkare vars fascination för sina patienters känslomässiga problem fick honom att utveckla en ny gren av psykologisk teori. Han fann från sin egen experimentella forskning att personligheten har tre huvudsystem av psykisk energi: id, egot och superegot. Enligt Freud föds vi alla med vad vi kallar id. ID:t är som "grabben i oss." Den representerar den subjektiva erfarenhetens inre värld och har ingen kunskap om objektiv verklighet. Det sägs operera för nöjes skull och minska spänningar och smärta. Egot är differentierat ur id och utvecklas ur ett behov av att dämpa den subjektiva synen på id med den objektiva verklighetens värld; det är den del av id:t som har modifierats av den yttre världen. Överjaget representerar de moraliska normer som påtvingas ett barn av samhället, som upprätthålls av föräldrar och andra samhällsaktörer. Det har två aspekter: det positiva (egoidealet), som belönar, och det negativa (samvetet), som straffar. Överjaget strävar mot perfektion. De följande två tabellerna har tagits fram av Freud som andra teorier:

Egots principiella försvarsmekanismer

I. Förtryck	Att tvinga fram alarmerande tankar eller känslor från medveten medvetenhet
II. Utsprång	Att tillskriva orsaker till negativa impulser eller känslor till den yttre världen snarare än till sig själv
III. Reaktionsbildning	Att anta beteendet eller attityden som är motsatt vad man verkligen känner
IV. Fixering	Att misslyckas med att övergå till nästa steg av psykosexuell utveckling eller tillfällig flykt från kontrollerat och realistiskt tänkande
V. Regression	Individen får sitt ego tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadium.

Anpassningsproblem baserade på fixationer vid psykosexuella stadier

I. Oralt stadium (födelse till 2 år)	Sarkasm, argumentativitet, girighet, förvärvsförmåga, överberoende
II. Analt stadium (2–4 år)	Känslomässiga utbrott som raseri och raseriutbrott; tvångsmässig ordning och reda och överkontrollerat beteende
III. Fallisk stadium (4–6 år)	Problem med könsidentifiering
IV. Genitalstadiet (pubertet till vuxen ålder)	Narcissism eller extrem självkärlek

Neo-freudiansk teori: Horney och Erikson

Karen Horney och Erik Erikson var båda psykoanalytiker som var starkt influerade av Sigmund Freuds teorier. Horney tror att när ett barn kämpar med ångest och säkerhetsfrågan kan olika beteendestrategier prövas och så småningom kommer ett karaktärsmönster att antas. Hon postulerade tre sådana karaktärsmönster: (1) att röra sig mot människor, kännetecknat av följsamhet, undergiven beteende och ett behov av kärlek; (2) att gå emot människor, kännetecknat av arrogans, fientlighet och ett behov av makt; och (3) att flytta bort från människor, kännetecknat av socialt undvikande, tillbakadragande och ett behov av självständighet. Erik Erikson såg egot inte som en förlängning av id, utan som autonomt både till ursprung och funktion. De miljömässiga och samhälleliga värderingarna är centrala för denna nya syn på egot, en syn som resulterade i "tillägget av en hel social och kulturell dimension till begreppet personlighetstillväxt." Eriksons välgörenhet för kunskapen om oordnat beteende kretsar kring hans begrepp om kris och vikten av krislösning under kritiska perioder av utveckling. Han föreslog åtta stadier av psykosocial utveckling som visas i tabellen nedan.

Eriksons psykosociala stadier

Utvecklingsfas	Psykosocialt stadium	Relaterade justeringsproblem
I. Spädbarnsåldern	Förtroende vs misstro	Misstro mot andra
II. Tidig barndom (1–3 år)	Autonomi kontra skam och tvivel	Tvivel på sig själv och misstro mot miljön
III. Spelålder (3–5 år)	Initiativ kontra skuld	Överutvecklat samvete som förhindrar självständigt agerande; överdriven skuld
IV. Skolålder (5–10 år)	Industri vs underlägsenhet	Tvivel på ens förmåga att prestera adekvat för samhället; känslor av underlägsenhet och otillräcklighet
V. Tonåren	Identitet vs identitetsspridning	Tvivlar på ens sexuella, etniska eller yrkesmässiga identitet