Prins Okropir av Georgien
Okropir ( georgiska : ოქროპირი ) känd i Ryssland som Tsarevich Okropir Georgievich Gruzinsky ( ryska : Окропир Георгиевич Грузинский ), ( 71 juni 2095 , 51 juni 2095 , 8 juni 2014 , 5 oktober 2014 , var kunglig batonishvili ) från Bagrationi-dynastin .
Biografi
Okropir ( alias "Chrysosthomus") föddes i Telavi till kronprins George (den blivande kungen George XII av Georgien , regerade 1798-1800) och hans andra fru, Mariam . Efter faderns död och ryska annekteringen av Georgien (1800) tvingades kungafamiljen bort från Georgien. År 1803 skickades drottning Mariam i fängelse i Belogorod-klostret i Voronezh för att ha mördat den ryske generalen Lazarev som beordrades att konvojera kungens familj till Ryssland. Okropir fördes bort till S:t Petersburg där han togs in i Page Corps och togs i uppdrag, 1812, som löjtnant för Chevalier Guard . Han gick i pension 1816 och bodde därefter i St. Petersburg, förbjuden av myndigheterna att permanent bosätta sig i Georgien.
Inom Ryssland var Okropir och hans kusin Prins Dimitri , son till Yulon , främsta ledare för georgiska rojalister; de höll sammankomster av georgiska studenter i Moskva och St. Petersburg och försökte övertyga dem om att Georgien borde vara självständigt. Okropir besökte Tiflis hemligt 1830 och hjälpte till att grunda ett hemligt sällskap med syftet att återställa ett självständigt kungarike under Bagrationi-dynastin. Sällskapet inkluderade många ledande georgiska adelsmän och intellektuella, bland dem Elizbar Eristavi, Philadelphos Kiknadze, Solomon Dodashvili , Dmitri Kipiani , Giorgi Eristavi , Alexander Chavchavadze , Grigol Orbeliani och Iase Palavandishvili som senare förrådde hans antal. Den 10 december 1832, några dagar före den planerade kuppen , arresterades konspiratörerna. Okropir förvisades till Kostroma 1833, men blev snart benådad och fick återvända till Moskva där han dog 1857.
Familj
Prins Okropir var gift med grevinnan Anna Pavlovna Kutaisova (1800-1868). Okropir födde tre söner och två döttrar – prinsar och prinsessor Gruzinsky (dvs "av Georgien") – som av den ryske kejsaren tilldelades stilen som hans/hennes fridfulla höghet. [ citat behövs ]
- Prins Giorgi (Georgy Okropirovich Gruzinsky; ca 1834 – 28 februari 1886), som dog ogift.
- Prinsessan Ana (Anna Okropirovna Gruzinskaya; ca 1834 – 18 juni 1898), som var gift först med prins Alexander Bagration-Mukhransky (1823–1853), av huset Mukhrani , och för det andra med Alexander Albizzi.
- Prins Pavle (Pavel Okropirovich Gruzinsky; 26 april 1835 – 12 februari 1875), vars framställning resulterade i den kejserliga bekräftelsen av Gruzinskys vapen 1886. Han gifte sig 1861 med prinsessan Anastasia Nikolayevna Dolgorukova (1842),–188 fyra söner och en dotter:
- Prins Giorgi (Georgy Pavlovich Gruzinsky; 16 maj 1862 – 3 november 1916),
- Prins Konstantin (Konstantin Pavlovich Gruzinsky; 1871–1916),
- Prins Pavle (Pavel Pavlovich Gruzinsky; 1871–1884),
- Prins Dimitri (Dmitrij Pavlovich Gruzinsky; ca 1873 – dog i spädbarnsåldern),
- Prinsessan Nino (Nina Pavlovna Gruzinskaya; född 1867).
- Prins Irakli (Irakly Okropirovich Gruzinsky)
- Prinsessan Praskovia (Praskovia Okropirovna Gruzinskaya), möjligen ett utomäktenskapligt barn.
Anor
Förfäder till Prins Okropir av Georgien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Anteckningar
- Lang, David Marshall (1962), A Modern History of Georgia . London : Weidenfeld och Nicolson.
- Suny, Ronald Grigor (1994), The Making of the Georgian Nation: 2nd edition , Indiana University Press , ISBN 0-253-20915-3 .