Pedagogisk mätning

Utbildningsmätning avser användningen av pedagogiska bedömningar och analys av data såsom poäng erhållna från pedagogiska bedömningar för att sluta sig till elevernas förmågor och färdigheter. Tillvägagångssätten överlappar de inom psykometri . Utbildningsmätning är tilldelning av siffror till egenskaper som prestation, intresse, attityder, anlag, intelligens och prestation.

Översikt

Syftet med teori och praktik i pedagogisk mätning är vanligtvis att mäta förmågor och prestationsnivåer hos elever inom områden som läsning, skrivning, matematik, naturvetenskap och så vidare. Traditionellt fokuserar uppmärksamheten på huruvida bedömningar är tillförlitliga och giltiga. I praktiken handlar utbildningsmätning till stor del om analys av data från utbildningsbedömningar eller prov. Vanligtvis innebär detta att man använder totalpoäng på bedömningar, oavsett om de är flervals- eller öppna och markerade med hjälp av märkningsrubriker eller guider.

I tekniska termer används mönstret för individuella elevers poäng till enskilda objekt för att sluta sig till så kallade skalplatser för elever, "måtten". Denna process är en form av skalning. I huvudsak ger högre totalpoäng placeringar i högre skala, i överensstämmelse med den traditionella och vardagliga användningen av totalpoäng. Om viss teori används finns det dock ingen strikt överensstämmelse mellan ordningen av totalpoäng och ordningen av skalplatser. Rasch-modellen ger en strikt överensstämmelse under förutsättning att alla elever provar samma testobjekt, eller att deras prestationer markeras med samma märkningsrubriker.

När det gäller den breda samlingen av rent matematisk teori finns det en betydande överlappning mellan pedagogisk mätning och psykometri. Vissa metoder som anses vara en del av psykometri, inklusive klassisk testteori , Item Response Theory och Rasch-modellen , utvecklades dock ursprungligen mer specifikt för analys av data från utbildningsbedömningar.

Ett av syftena med att tillämpa teori och tekniker i pedagogisk mätning är att försöka placera resultaten av olika prov som genomförts för olika grupper av elever på en enda eller gemensam skala genom processer som kallas test equating . Skälet är att eftersom olika bedömningar vanligtvis har olika svårigheter, kan de totala poängen inte direkt jämföras. Syftet med att försöka placera resultat på en gemensam skala är att möjliggöra jämförelse av skalplatserna som härleds från summorna via skalningsprocesser.