Paul V. Roberts

Paul V. Roberts (27 november 1938 - februari 2006) var en framstående miljöingenjör. Han gjorde stora bidrag till miljöteknik genom att tillämpa grundläggande principer för masstransport och kemi på forskning om dricksvattenbehandling och återvinning av avloppsvatten . Han var författare till mer än 200 vetenskapliga publikationer och var medlem av National Academy of Engineering och Swiss Academy of Sciences .

Biografi

Paul Roberts tog examen med en BS-examen i kemiteknik från Princeton University 1960 och fick en Ph.D. examen i kemiteknik från Cornell University 1966. Han undervisade vid Universidad Católica de Valparaíso och Universidad Técnica Federico Santa María i Chile , och arbetade som processingenjör på Chevron Research Company i Richmond, Kalifornien. 1968 började han på Stanford Research Institute i Menlo Park. Efter att han tagit en MS-examen i miljöteknik vid Stanford University 1971, gick han med i det schweiziska federala institutet för vattenförsörjning och kontroll av vattenföroreningar. 1976 lämnade han sin position som chef för ingenjörsavdelningen vid Institutet och började sin karriär på Stanford . 1989 utsågs Roberts till CL Peck, Class of 1906 Professor i School of Engineering. Han dog av leukemi i februari 2006 i sitt hem i Cupertino.

Viktiga bidrag

Paul Roberts var en pionjär i att tillämpa grundläggande principer för masstransport och kemi på konstruerade miljösystem. Hans breda arbete spänner över ämnen som återvunnet avloppsvatten, desinfektion av dricksvatten, adsorption och förångning av organiska föroreningar under vatten- och avloppsrening, transport av föroreningar i grundvatten och flerfasflöde i porösa medier. Han är kanske mest känd för att ha utformat och regisserat den första och förmodligen den mest definitiva fältstudien som någonsin genomförts om farliga kemikaliers förflyttning och öde i grundvattnet vid Borden-platsen i Kanada. I denna studie visade hans team tydligt det vetenskapliga värdet av noggrant utformade storskaliga fältexperiment för att testa hypoteser, för att validera matematiska modeller, för att skapa förståelse för viktiga naturliga processer och för att avslöja ännu viktigare frågor i behov av bättre teoretisk förståelse.

Förutom sina individuella forskningsinsatser var Paul en duktig lärare och mentor.

Utmärkelser och utmärkelser

  • United States Environmental Protection Agency Scientific and Technical Achievement Award (1989)
  • United States National Committee of the International Association on Water Pollution Research and Control Founders Award (1990)
  • Association of Environmental Engineering and Science Professors Founders Award (2003)
  • American Water Works Association Academic Achievement Award
  • Vald medlem av National Academy of Engineering (1997)

Dödsruna

En dödsruna (sida 5) i nyhetsbrevet från Föreningen för miljöteknik- och naturvetenskapsprofessorer.