Norid
 | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Industri | Domännamnsregistret |
| Grundad | 1 juli 2003 |
| Huvudkontor | , |
Område som betjänas |
Norge |
| Tjänster | |
| Inkomst | 48,8 miljoner kr (2020) |
| Ägare | Kommunal- och moderniseringsdepartementet |
Antal anställda |
21 |
| Hemsida | www.norid.no |
Norid AS är registret för de norska toppdomänerna med landskod (ccTLDs) .no (Norge), .sj (Svalbard och Jan Mayen) och . bv (Bouvetön). Enligt överenskommelse med Internet Assigned Numbers Authority delegeras Norid exklusiv behörighet att tilldela, administrera och registrera domännamn under dessa tre toppdomäner. Av dessa tre toppdomäner får andranivådomäner endast registreras under .no, medan användningen av .sj och .bv för närvarande är reserverad.
Norid
Norid är inget förvaltningsorgan och domännamn tilldelas på privaträttslig grund och innebär inte myndighetsutövning. Norska domäner regleras av förordning och övervakas av den norska kommunikationsmyndigheten .
Norid administrerar som register namntjänsten och registreringstjänsten för toppdomänerna samt bestämmer uppdragsregler inom ramen för lagar och förordningar. Registreringstjänsten behandlar ansökningar om domännamn under .no i enlighet med gällande tilldelningsregler och för ett register över nyttjanderätter för de olika domännamnen. Namntjänsten för .no-domänen krävs för att domännamnen ska fungera tekniskt. Denna tjänst, som är en nyckelkomponent i den grundläggande internetinfrastrukturen i Norge, ställer särskilt höga krav på tillgänglighet och har inte haft några driftstopp sedan toppdomänen delegerades första gången, för mer än 30 år sedan.
Historia
Den 17 mars 1987 delegerades .no-toppdomänen till Televerkets Forskningsinstitut med hjälp av internetpionjärerna Pål Spilling och Jens Thommassen. Samma år lanserades Uninett-projektet och som en tekniskt kompetent och neutral part tog de över ansvaret för toppdomänen.
1993 bildades Uninett formellt som ett helägt aktiebolag under det norska departementet för utbildning, forskning och kyrkliga frågor . I takt med att internet blev mer populärt krävdes det mer resurser för att driva .no-domänen och 1996 gjordes domänregisterprojektet till en distinkt enhet inom Uninett. Projektet fick namnet Norid, en akronym för norsk registreringstjänst för Internetdomännamn. 1997 blev Norid registret för .sj och .bv.
Den första domännamnspolicyn för .no publicerades 1995. Policyn var till en början ganska restriktiv. Endast organisationer (företag och andra företag) kunde registrera domännamn, och de kunde bara registrera ett domännamn, för vilket de måste ha dokumenterade rättigheter. Under de efterföljande åren har domännamnspolicyn reviderats ett antal gånger, och många av begränsningarna har tagits bort:
2000 : Tillstånd gavs att registrera allmänna ord och uttryck. 2001 : Antalet tillåtna domännamn per registrantorganisation utökades till 15 och kravet på att dokumentera rättigheter till namn togs bort. 2004 : Antalet tillåtna tecken utökades med 23, inklusive æ, ø och å. Efter denna förändring kunde alla officiella skriftspråk i Norge representeras i norska domännamn. 2007 : Domännamn som endast består av nummer tillåtna, såsom 123.no. 2011 : priv.no etablerades ursprungligen som en kategoridomän för privatpersoner 1993, och drevs under många år av olika kommersiella aktörer. Efter att ha tagit över ansvaret för driften av kategoridomänen gjorde Norid den tillgänglig för alla igen den 6 juni 2011. Den 30 november 2011 utökades antalet domännamn för organisationer (företag och andra verksamheter) till 100 domännamn per organisation siffra. 2014 : Privatpersoner har rätt att registrera domännamn direkt under .nr.
Efter rekommendation från en interministeriell arbetsgrupp reglerades domänområdet genom en särskild förordning av den 1 augusti 2003 (den norska domännamnsregelverket). I februari samma år etablerades Norid som ett dotterbolag till Uninett AS, under namnet UNINETT Norid AS. Bolaget bytte namn till Norid AS 2019. Sedan 1 juli 2021 ägs Norid AS av Kommunal- och moderniseringsdepartementet.
Domännamnspolicy
Norid fastställer alla tilldelningsregler för domännamn under domänen .no inom ramen för lagar och förordningar och ansvarar för upprättandet av ett överklagandesystem. Innan några väsentliga ändringar av uppdraget eller överklagandereglerna görs inhämtar Norid råd från myndigheter och från brukarrepresentanter och kan komma att genomföra offentliga utfrågningar. Viktiga intressentgrupper är representerade genom Norpol, ett rådgivande organ som hjälper till att utveckla reglerna för .no-domänen. Den som önskar kan också ge input till Norid direkt.
Uppdragsregler och överklaganderegler är utformade under en privaträttslig avtalsram. Tilldelningsreglerna har bestämmelser om vilka domännamn som kan registreras och vilka som är reserverade för särskilda ändamål samt vem som får registrera domännamn. Viktiga bestämmelser inkluderar:
- Prenumeranten måste vara en organisation registrerad i det centrala koordineringsregistret för juridiska personer eller en privatperson som är registrerad i det norska folkregistret och måste ha en norsk postadress.
- Begränsat antal domännamn. En organisation (företag eller annan verksamhet) kan ha upp till 100 domännamn direkt under .no och kan även registrera sig under geografiska domäner och kategoridomäner. Individer kan registrera upp till fem domännamn.
- Domännamnet. Ett domännamn måste ha minst 2 och högst 63 tecken. Tillåtna tecken: bokstäverna a–z, 23 specialtecken som täcker alla officiella norska skriftspråk, siffrorna 0-9 och bindestreck.
- Skyddade eller reserverade namn. Vissa domännamn är reserverade eller skyddade av olika anledningar. Exempel är ftp.no, www.no etc. Detta gäller även vissa geografiska namn.
Ett domännamn skapas endast när en organisation eller privatperson tilldelas ett abonnemang för det. Abonnemanget ger domänabonnenten en rätt att använda domännamnet, och denna rätt bibehålls så länge prenumerationen löper. Domänabonnenten ansvarar för användningen av domännamnet. Norid har ingen kontroll över innehållet på webbplatser och har inget mandat att sanktionera webbplatser som kan tyckas bryta mot lagen. Detta är polisens och domstolarnas ansvar. Tvister om domännamn handläggs av den alternativa tvistlösningsnämnden eller domstolarna.
Norids hemsida ger mer information om saker att tänka på vid val av domännamn, och allmänna frågor kring domännamn.