Nigerias arbetskongress

NLC
Nigerias arbetskongress
Grundad 1978
Huvudkontor Abuja , Nigeria
Plats
Medlemmar
4 miljoner
Kamrat
Joe Ajaero
Nyckelpersoner

Joe Ajaero, president Emmanuel Ugboaja, generalsekreterare
Tillhörigheter ITUC
Hemsida www.nlcng.org
Adams Oshiomhole, tidigare president för Nigeria Labour Congress (höger) med USA:s ambassadör i Nigeria Howard Franklin Jeter (mitten), 5 juli 2002, Lagos.

Nigeria Labour Congress ( NLC ) är en paraplyorganisation för fackföreningar i Nigeria .

Historia

Nigerian Labour Congress grundades i december 1978, som en sammanslagning av fyra olika organisationer: Nigeria Trade Union Congress (NTUC), Labour Unity Front (LUF), United Labour Congress (ULC) och Nigeria Workers' Council (NWC). Den nyligen inrättade federala militärregeringen, ledd av Murtala Mohammed , vägrade dock att erkänna den nya organisationen och inrättade istället Adebiyi-tribunalen för att utreda fackföreningarnas och deras ledares verksamhet. Tribunalen rapporterade 1976 och hävdade att alla befintliga fackliga centra propagerade kalla krigets ideologier, var beroende av finansiering från internationella fackliga federationer och misskötta medel. Detta användes som motivering för att förbjuda alla fyra centra, med MO Abiodun utsedd till administratör för fackföreningar. Han accepterade inrättandet av en ny arbetarkongress i Nigeria, på villkoret att de cirka 1 500 anslutna fackföreningarna omstrukturerades till 42 industriförbund, plus 19 fackföreningar som representerar högre personal.

1978 inrättades Nigeria Labour Congress, med de 42 industriförbunden anslutna. Det skulle bli det enda lagliga fackliga förbundet. Dess ledarskap inkluderade många av de ledande figurerna från dess fyra föregångare, med Wahab Goodluck som blev dess grundande president.

Ibrahim Babangidas militärregim och den andra 1994, under general Sani Abachas regim . 1996 slogs de 42 medlemsförbunden till NLC samman till 29 genom parlamentets lag. Under Nigerias militärregeringar arresterades arbetarledare ofta och fackliga möten stördes. Efter demokratiska reformer i landet avskaffades några av de antifackliga bestämmelserna i januari 1999. Samma månad valdes Adams Oshiomhole till ordförande för den reformerade organisationen.

I början av 2000-talet eskalerade konflikten mellan regeringen och NLC på grund av organisationens motstånd mot högre bränslepriser. Prisökningarna är resultatet av beslut av Olusegun Obasanjos regering att dramatiskt minska subventionerna och avreglera köp och försäljning av bränsle. NLC har lett flera generalstrejker som protesterar mot regeringens bränsleprispolitik.

I september 2004 gav NLC den federala regeringen ett ultimatum för att vända beslutet att återinföra den kontroversiella bränsleskatten eller möta en rikstäckande proteststrejk. Strejkhotet framfördes trots att en federal högsta domstolsdom i en tidigare tvist hade förklarat att organisationen saknade laglig makt att utlysa en generalstrejk över regeringens politik.

Efter tillkännagivandet av strejkplanerna hävdade NLC att president Adams Oshiomhole arresterades den 9 oktober 2004 vid en protest på Nnamdi Azikiwe flygplats. Enligt organisationen blev Oshiomhole "bortförd av ett team av arbetare från State Security Services (SSS) på över femton, som övermannade honom, brottades honom till marken och buntade in honom i en standby Peugeot 504 stationcar, som inte bar licens. tallrikar." Den statliga säkerhetstjänsten kallade påståendet "sensationell och felaktig rapportering", och sa att NLC-presidenten hade ett "missförstånd" med fältarbetare, men att frågan snart var löst. En talesperson för presidenten hävdade att Oshiomhole bara var inbjuden till en "chatt" på flygplatsen, ingen arrestering hade skett.

2005 ändrades lagen för att tillåta andra fackliga federationer att erhålla regeringens erkännande, och även för att tillåta fackföreningar för högre personal att gå med i NLC. Under 2016 lämnade cirka 25 medlemsförbund för att bilda United Labour Congress, men de gick med i NLC igen 2020. I slutet av året hade den 43 medlemsförbund, som från 2016 representerade mer än 4 000 000 medlemmar.

En av NLC:s starkaste protester kan spåras till januari 2012 under president Goodluck Jonathans administration. Presidenten och hans ekonomiska team hade hävdat att utbetalningar av bränslesubventioner fick landet att förlora miljarder av naira och det kommer att spara omkring "4,2 miljarder pund årligen för att investera i underpresterande raffinaderier som har tvingat Nigeria att importera sin egen olja när den väl har raffinerats" . Presidenten sa att hans regering inte längre var intresserad av betalningen av bränslesubventioner till petroleummarkörer. Detta kommer att flytta bränslepriser som såldes för N65 per liter med subvention inklusive till runt om N141 vilket innebär mer än en hundraprocentig ökning.

Kampanjen för att ta bort bränslesubventioner stöddes av ministrarna i hans kabinett och leddes mestadels av den dåvarande finansministern/samordnande ekonomiministern Dr. Ngozi Okonjo Iweala. Regeringen meddelade att bränslesubventionen skulle tas bort i januari 2012 och detta tillkännagivande välkomnades inte av Nigerias arbetskongress. Abdulwahed Omar, den dåvarande NLC-presidenten, utmanade regeringen att det kommer att bli omfattande massprotester i Nigeria om den fortsätter med sina planer på att ta bort bränslesubventionen. NLC kunde samla andra fackföreningar och civilsamhällen för att stödja sin planerade protest. Denna utmaning präglades av åtgärder när regeringen gick vidare med att ta bort betalningarna för bränslesubventioner. Den 9 januari 2012 utbröt massiva protester runt Nigeria och i större städer, inklusive Lagos, Abuja, Port Harcourt och Kano. Dessa protester förlamade ekonomin eftersom det var en total avstängning av nationens olika arbetsstyrka och den varade i mer än fem arbetsdagar. Detta fick dåvarande presidenten Jonathan att meddela på direktsänd TV att regeringen nu kommer att subventionera bränslepriserna och sänka dem till cirka 2,75 dollar (1,80 pund) per gallon. Protesten avbröts så småningom efter denna sändning av den federala regeringen.

Tillsammans med Nigerias fackliga kongress stödde NLC Peter Obi och Labour Party i det nigerianska allmänna valet 2023, ett parti som NLC startade 2002. Detta är första gången som facket uttryckt uttryckligen stöd för ett politiskt parti.

Damflygel

National Women Commission är NLC:s nationella kvinnoflygel. Den skapades 2003 för att öka kvinnors deltagande i förbundets angelägenheter. Från och med 1983 ledde kravet på mer erkännande av arbetande kvinnor till etableringen av en kvinnoflygel i delstatshuvudstäderna. För närvarande har statliga grenar av NLC en kvinnokommitté och ordföranden för kommittén är en automatisk medlem av förvaltningsrådet för statens NLC. På nationell nivå är chefen för National Women Commission automatiskt en vicepresident för NLC. Presidenten för National Women Commission är kamrat Rita Goyit. Kvinnoflygeln deltar också i massiva demonstrationer och protester till stöd för kvinnors rättigheter och mot könsbaserat våld mot kvinnor.

Affiliates

Nuvarande affiliates

Följande fackförbund är anslutna till NLC:

Union Förkortning Grundad Medlemskap (1988) Medlemskap (1995) Medlemskap (2005)
Akademisk personalförbund för yrkeshögskolorna ASUP
Akademisk personalförbund för forskningsinstitutioner ASURI
Akademisk personalförbund för universitet ASUU 1978
Agricultural and Allied Employees' Union of Nigeria AAEUN 2008 N/A N/A N/A
Amalgamated Union of Public Corporation, Civil Service Technical and Recreational Services Employees AUPCTRE 1996 N/A N/A 85 000
Högskolornas akademiska personalförbund COEASU
Iron and Steel Senior Staff Association of Nigeria ISSSAN 1981
Judicial Staff Union of Nigeria JUSUN
Maritime Workers' Union of Nigeria MWUN 1996 N/A N/A 83,479
Medical and Health Workers' Union of Nigeria MHWUN 1978 41 000 100 000 45 000
Metal Products Senior Staff Association of Nigeria MEPROSSAN
Akademiska teknologernas riksförbund NAAT
National Association of Nigeria sjuksköterskor och barnmorskor NANNM 1978 50 000 100 000 125 000
National Union of Air Transport Employees NUATE 1978 16 000 8,820
National Union of Banks, Insurance and Financial Institution Anställda NUBIFIERA 1978 69,613 80 000 15 060
National Union of Chemical, Footwear, Rubber, Leather and Non-Metallic Employees NUCFRLANMPE 1996 N/A N/A 32,121
National Union of Civil Engineering, Construction, Furniture and Wood Workers NUCECFWW 1996 N/A N/A 62 000
Elanställdas riksförbund NUEE 1978 25,893 25 500 24 000
National Union of Food, Beverage and Tobacco Employees NUFBTE 1978 44,405 40 000 160 000
National Union of Hotels and Personal Services Workers NUHPSW 1978 30 000 30 000 3,613
National Union of Lottery Agents and Employees NULAE
Nationella förbundet för post- och teleanställda NUPTE 1978 29 000 30 000 8 000
National Union of Printing, Publishing and Paper Products Workers NUPPPPROW 1996 N/A N/A 6,623
Landsförbundet för vägtransportarbetare NURTW 1978 30 000 70 000 96 000
National Union of Shop and Distributive Employees NUSDE 1978 20 000 4,628
National Union of Textile, Garment and Tailoring Workers of Nigeria NUTGTWN 1978 41,312 47 000 30 000
Nigeria Civil Service Union NCSU 1978 205,397 205 000 100 000
Nigeria Union of Journalists NUJ 1978 3 950 5 000 35 000
Nigeria Union of Local Government Employees NULGE 1978 245 000 24,434
Nigeria Union of Mine Workers NUMW 1996 N/A N/A 2,739
Nigeria Union of Pensioners NUP 1978 286 000 700 000 1 000 000
Nigeria Union of Petroleum and Natural Gas Workers NUPENG 1978 13 750 35 000 8 000
Nigeria Union of Public Service Reportorial, sekreterare, databehandlare och allierade arbetare NUPSRSDAW 1978 10 949
Nigeria Union of Railwaymen NUR 1978 20,634 33 000
Nigerias lärarförbund NÖT 1978 250 000 250 000 35 000
Nigeria Svets- och filterförening NIWELFU
Icke-akademisk personalförbund för utbildnings- och associerade institutioner NASU 1978 260 000 260 000 67,462
Parlamentary Staff Association of Nigeria PASAN
Radio-, tv-, teater- och konstarbetareförbundet RATTAWU 1978 80 000 5 000 7 000
Senior Personal Association of Nigerian Polytechnics SSANIP
Senior Staff Association of Nigerian Universities SSANU 1993 N/A
Senior Staff Union of Colleges of Education i Nigeria SSUCOEN
Steel and Engineering Workers' Union of Nigeria SEWUN 1996 N/A N/A 28 000

Tidigare medlemsförbund

Union Förkortning Grundad Vänster Anledning inte ansluten Medlemskap (1995)
Agricultural and Allied Workers' Union of Nigeria AAWUN 1978 2008 Sammanslagna till AAEUN 6 000
Bil, båtvarv, transportutrustning och allierade arbetarförbund i Nigeria ABTEAWUON 1978 1996 Sammanslagna till SEWUN 17 000
Civil Service Technical Workers' Union of Nigeria CSTWU 1978 1996 Sammanslagna till AUPCTRE 100 000
Hamnarbetarförbundet i Nigeria DUN 1978 1996 Slås ihop till MWUN 20 000
Footwear, Leather and Rubber Products Workers' Union of Nigeria FLRPWUN 1978 1996 Sammanslagna till NUCFRLANMPE 11 500
Iron and Steel Workers' Union of Nigeria ISWUN 1978 1996 Sammanslagna till SEWUN
Metal Products Workers' Union of Nigeria MPWUN 1978 1996 Sammanslagna till SEWUN 7 000
Metalliska och icke-metalliska gruvarbetareförbund MNMWU 1978 1996 Sammanslagna till NUMW 20 000
National Union of Chemical and Non-Metallic Products Workers NUCANMP 1978 1996 Sammanslagna till NUCFRLANMPE 40 000
National Union of Furniture, Fixtures and Wood Workers NUFFWW 1978 1996 Sammanslagna till NUCECFWW 13 000
National Union of Paper and Paper Product Workers NUPPPW 1978 1996 Sammanslagna till NUPPPROW
National Union of Public Corporations Employees NUPCE 1978 1996 Sammanslagna till AUPCTRE
Nigeria Coal Miners' Union NCMU 1978 1996 Sammanslagna till NUMW 1 500
Nigeria Ports Authority Workers' Union NPAWU 1978 1996 Slås ihop till MWUN 22 500
Nigeria Union of Construction and Civil Engineering Workers NUCCEW 1978 1996 Sammanslagna till NUCECFWW 73 000
Nigeria Union of Seamen and Water Transport Workers NUSWTW 1978 1996 Slås ihop till MWUN
Arbetarförbundet för precision, elektrisk och relaterad utrustning PEREWU 1978 1996 Sammanslagna till SEWUN 10 000
Tryckeri- och förlagsarbetareförbundet PAPWU 1978 1996 Sammanslagna till NUPPPROW
Fritidstjänstanställdas förbund RSEU 1978 1996 Sammanslagna till AUPCTRE 17 000
Union of Shipping, Clearing and Forwardings Agency Workers' of Nigeria USCFAWN 1978 1996 Slås ihop till MWUN 4 000

Ledarskap

Presidenter

1978: Wahab Goodluck
1979: Hassan Sunmonu
1984: Ali Chiroma
1988: Pascal Bafyau
1994: Post vakant
1999: Adams Oshiomhole
2007: Abdulwaheed Omar
2015: Ayuba Wabba
2023:

Generalsekreterare

1978: Aliyu Dangiwa
1986: Lasisi Osunde
1992: Befattning vakant
2001: John Odah
2014: Peter Ozo-Eson
2019: Emmanuel Ugboaja

Se även

externa länkar