Nigerias arbetskongress
Nigerias arbetskongress | |
Grundad | 1978 |
---|---|
Huvudkontor | Abuja , Nigeria |
Plats | |
Medlemmar |
4 miljoner |
Kamrat |
Joe Ajaero |
Nyckelpersoner |
Joe Ajaero, president Emmanuel Ugboaja, generalsekreterare |
Tillhörigheter | ITUC |
Hemsida | www.nlcng.org |
Nigeria Labour Congress ( NLC ) är en paraplyorganisation för fackföreningar i Nigeria .
Historia
Nigerian Labour Congress grundades i december 1978, som en sammanslagning av fyra olika organisationer: Nigeria Trade Union Congress (NTUC), Labour Unity Front (LUF), United Labour Congress (ULC) och Nigeria Workers' Council (NWC). Den nyligen inrättade federala militärregeringen, ledd av Murtala Mohammed , vägrade dock att erkänna den nya organisationen och inrättade istället Adebiyi-tribunalen för att utreda fackföreningarnas och deras ledares verksamhet. Tribunalen rapporterade 1976 och hävdade att alla befintliga fackliga centra propagerade kalla krigets ideologier, var beroende av finansiering från internationella fackliga federationer och misskötta medel. Detta användes som motivering för att förbjuda alla fyra centra, med MO Abiodun utsedd till administratör för fackföreningar. Han accepterade inrättandet av en ny arbetarkongress i Nigeria, på villkoret att de cirka 1 500 anslutna fackföreningarna omstrukturerades till 42 industriförbund, plus 19 fackföreningar som representerar högre personal.
1978 inrättades Nigeria Labour Congress, med de 42 industriförbunden anslutna. Det skulle bli det enda lagliga fackliga förbundet. Dess ledarskap inkluderade många av de ledande figurerna från dess fyra föregångare, med Wahab Goodluck som blev dess grundande president.
Ibrahim Babangidas militärregim och den andra 1994, under general Sani Abachas regim . 1996 slogs de 42 medlemsförbunden till NLC samman till 29 genom parlamentets lag. Under Nigerias militärregeringar arresterades arbetarledare ofta och fackliga möten stördes. Efter demokratiska reformer i landet avskaffades några av de antifackliga bestämmelserna i januari 1999. Samma månad valdes Adams Oshiomhole till ordförande för den reformerade organisationen.
I början av 2000-talet eskalerade konflikten mellan regeringen och NLC på grund av organisationens motstånd mot högre bränslepriser. Prisökningarna är resultatet av beslut av Olusegun Obasanjos regering att dramatiskt minska subventionerna och avreglera köp och försäljning av bränsle. NLC har lett flera generalstrejker som protesterar mot regeringens bränsleprispolitik.
I september 2004 gav NLC den federala regeringen ett ultimatum för att vända beslutet att återinföra den kontroversiella bränsleskatten eller möta en rikstäckande proteststrejk. Strejkhotet framfördes trots att en federal högsta domstolsdom i en tidigare tvist hade förklarat att organisationen saknade laglig makt att utlysa en generalstrejk över regeringens politik.
Efter tillkännagivandet av strejkplanerna hävdade NLC att president Adams Oshiomhole arresterades den 9 oktober 2004 vid en protest på Nnamdi Azikiwe flygplats. Enligt organisationen blev Oshiomhole "bortförd av ett team av arbetare från State Security Services (SSS) på över femton, som övermannade honom, brottades honom till marken och buntade in honom i en standby Peugeot 504 stationcar, som inte bar licens. tallrikar." Den statliga säkerhetstjänsten kallade påståendet "sensationell och felaktig rapportering", och sa att NLC-presidenten hade ett "missförstånd" med fältarbetare, men att frågan snart var löst. En talesperson för presidenten hävdade att Oshiomhole bara var inbjuden till en "chatt" på flygplatsen, ingen arrestering hade skett.
2005 ändrades lagen för att tillåta andra fackliga federationer att erhålla regeringens erkännande, och även för att tillåta fackföreningar för högre personal att gå med i NLC. Under 2016 lämnade cirka 25 medlemsförbund för att bilda United Labour Congress, men de gick med i NLC igen 2020. I slutet av året hade den 43 medlemsförbund, som från 2016 representerade mer än 4 000 000 medlemmar.
En av NLC:s starkaste protester kan spåras till januari 2012 under president Goodluck Jonathans administration. Presidenten och hans ekonomiska team hade hävdat att utbetalningar av bränslesubventioner fick landet att förlora miljarder av naira och det kommer att spara omkring "4,2 miljarder pund årligen för att investera i underpresterande raffinaderier som har tvingat Nigeria att importera sin egen olja när den väl har raffinerats" . Presidenten sa att hans regering inte längre var intresserad av betalningen av bränslesubventioner till petroleummarkörer. Detta kommer att flytta bränslepriser som såldes för N65 per liter med subvention inklusive till runt om N141 vilket innebär mer än en hundraprocentig ökning.
Kampanjen för att ta bort bränslesubventioner stöddes av ministrarna i hans kabinett och leddes mestadels av den dåvarande finansministern/samordnande ekonomiministern Dr. Ngozi Okonjo Iweala. Regeringen meddelade att bränslesubventionen skulle tas bort i januari 2012 och detta tillkännagivande välkomnades inte av Nigerias arbetskongress. Abdulwahed Omar, den dåvarande NLC-presidenten, utmanade regeringen att det kommer att bli omfattande massprotester i Nigeria om den fortsätter med sina planer på att ta bort bränslesubventionen. NLC kunde samla andra fackföreningar och civilsamhällen för att stödja sin planerade protest. Denna utmaning präglades av åtgärder när regeringen gick vidare med att ta bort betalningarna för bränslesubventioner. Den 9 januari 2012 utbröt massiva protester runt Nigeria och i större städer, inklusive Lagos, Abuja, Port Harcourt och Kano. Dessa protester förlamade ekonomin eftersom det var en total avstängning av nationens olika arbetsstyrka och den varade i mer än fem arbetsdagar. Detta fick dåvarande presidenten Jonathan att meddela på direktsänd TV att regeringen nu kommer att subventionera bränslepriserna och sänka dem till cirka 2,75 dollar (1,80 pund) per gallon. Protesten avbröts så småningom efter denna sändning av den federala regeringen.
Tillsammans med Nigerias fackliga kongress stödde NLC Peter Obi och Labour Party i det nigerianska allmänna valet 2023, ett parti som NLC startade 2002. Detta är första gången som facket uttryckt uttryckligen stöd för ett politiskt parti.
Damflygel
National Women Commission är NLC:s nationella kvinnoflygel. Den skapades 2003 för att öka kvinnors deltagande i förbundets angelägenheter. Från och med 1983 ledde kravet på mer erkännande av arbetande kvinnor till etableringen av en kvinnoflygel i delstatshuvudstäderna. För närvarande har statliga grenar av NLC en kvinnokommitté och ordföranden för kommittén är en automatisk medlem av förvaltningsrådet för statens NLC. På nationell nivå är chefen för National Women Commission automatiskt en vicepresident för NLC. Presidenten för National Women Commission är kamrat Rita Goyit. Kvinnoflygeln deltar också i massiva demonstrationer och protester till stöd för kvinnors rättigheter och mot könsbaserat våld mot kvinnor.
Affiliates
Nuvarande affiliates
Följande fackförbund är anslutna till NLC:
Union | Förkortning | Grundad | Medlemskap (1988) | Medlemskap (1995) | Medlemskap (2005) |
---|---|---|---|---|---|
Akademisk personalförbund för yrkeshögskolorna | ASUP | ||||
Akademisk personalförbund för forskningsinstitutioner | ASURI | ||||
Akademisk personalförbund för universitet | ASUU | 1978 | |||
Agricultural and Allied Employees' Union of Nigeria | AAEUN | 2008 | N/A | N/A | N/A |
Amalgamated Union of Public Corporation, Civil Service Technical and Recreational Services Employees | AUPCTRE | 1996 | N/A | N/A | 85 000 |
Högskolornas akademiska personalförbund | COEASU | ||||
Iron and Steel Senior Staff Association of Nigeria | ISSSAN | 1981 | |||
Judicial Staff Union of Nigeria | JUSUN | ||||
Maritime Workers' Union of Nigeria | MWUN | 1996 | N/A | N/A | 83,479 |
Medical and Health Workers' Union of Nigeria | MHWUN | 1978 | 41 000 | 100 000 | 45 000 |
Metal Products Senior Staff Association of Nigeria | MEPROSSAN | ||||
Akademiska teknologernas riksförbund | NAAT | ||||
National Association of Nigeria sjuksköterskor och barnmorskor | NANNM | 1978 | 50 000 | 100 000 | 125 000 |
National Union of Air Transport Employees | NUATE | 1978 | 16 000 | 8,820 | |
National Union of Banks, Insurance and Financial Institution Anställda | NUBIFIERA | 1978 | 69,613 | 80 000 | 15 060 |
National Union of Chemical, Footwear, Rubber, Leather and Non-Metallic Employees | NUCFRLANMPE | 1996 | N/A | N/A | 32,121 |
National Union of Civil Engineering, Construction, Furniture and Wood Workers | NUCECFWW | 1996 | N/A | N/A | 62 000 |
Elanställdas riksförbund | NUEE | 1978 | 25,893 | 25 500 | 24 000 |
National Union of Food, Beverage and Tobacco Employees | NUFBTE | 1978 | 44,405 | 40 000 | 160 000 |
National Union of Hotels and Personal Services Workers | NUHPSW | 1978 | 30 000 | 30 000 | 3,613 |
National Union of Lottery Agents and Employees | NULAE | ||||
Nationella förbundet för post- och teleanställda | NUPTE | 1978 | 29 000 | 30 000 | 8 000 |
National Union of Printing, Publishing and Paper Products Workers | NUPPPPROW | 1996 | N/A | N/A | 6,623 |
Landsförbundet för vägtransportarbetare | NURTW | 1978 | 30 000 | 70 000 | 96 000 |
National Union of Shop and Distributive Employees | NUSDE | 1978 | 20 000 | 4,628 | |
National Union of Textile, Garment and Tailoring Workers of Nigeria | NUTGTWN | 1978 | 41,312 | 47 000 | 30 000 |
Nigeria Civil Service Union | NCSU | 1978 | 205,397 | 205 000 | 100 000 |
Nigeria Union of Journalists | NUJ | 1978 | 3 950 | 5 000 | 35 000 |
Nigeria Union of Local Government Employees | NULGE | 1978 | 245 000 | 24,434 | |
Nigeria Union of Mine Workers | NUMW | 1996 | N/A | N/A | 2,739 |
Nigeria Union of Pensioners | NUP | 1978 | 286 000 | 700 000 | 1 000 000 |
Nigeria Union of Petroleum and Natural Gas Workers | NUPENG | 1978 | 13 750 | 35 000 | 8 000 |
Nigeria Union of Public Service Reportorial, sekreterare, databehandlare och allierade arbetare | NUPSRSDAW | 1978 | 10 949 | ||
Nigeria Union of Railwaymen | NUR | 1978 | 20,634 | 33 000 | |
Nigerias lärarförbund | NÖT | 1978 | 250 000 | 250 000 | 35 000 |
Nigeria Svets- och filterförening | NIWELFU | ||||
Icke-akademisk personalförbund för utbildnings- och associerade institutioner | NASU | 1978 | 260 000 | 260 000 | 67,462 |
Parlamentary Staff Association of Nigeria | PASAN | ||||
Radio-, tv-, teater- och konstarbetareförbundet | RATTAWU | 1978 | 80 000 | 5 000 | 7 000 |
Senior Personal Association of Nigerian Polytechnics | SSANIP | ||||
Senior Staff Association of Nigerian Universities | SSANU | 1993 | N/A | ||
Senior Staff Union of Colleges of Education i Nigeria | SSUCOEN | ||||
Steel and Engineering Workers' Union of Nigeria | SEWUN | 1996 | N/A | N/A | 28 000 |
Tidigare medlemsförbund
Union | Förkortning | Grundad | Vänster | Anledning inte ansluten | Medlemskap (1995) |
---|---|---|---|---|---|
Agricultural and Allied Workers' Union of Nigeria | AAWUN | 1978 | 2008 | Sammanslagna till AAEUN | 6 000 |
Bil, båtvarv, transportutrustning och allierade arbetarförbund i Nigeria | ABTEAWUON | 1978 | 1996 | Sammanslagna till SEWUN | 17 000 |
Civil Service Technical Workers' Union of Nigeria | CSTWU | 1978 | 1996 | Sammanslagna till AUPCTRE | 100 000 |
Hamnarbetarförbundet i Nigeria | DUN | 1978 | 1996 | Slås ihop till MWUN | 20 000 |
Footwear, Leather and Rubber Products Workers' Union of Nigeria | FLRPWUN | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUCFRLANMPE | 11 500 |
Iron and Steel Workers' Union of Nigeria | ISWUN | 1978 | 1996 | Sammanslagna till SEWUN | |
Metal Products Workers' Union of Nigeria | MPWUN | 1978 | 1996 | Sammanslagna till SEWUN | 7 000 |
Metalliska och icke-metalliska gruvarbetareförbund | MNMWU | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUMW | 20 000 |
National Union of Chemical and Non-Metallic Products Workers | NUCANMP | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUCFRLANMPE | 40 000 |
National Union of Furniture, Fixtures and Wood Workers | NUFFWW | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUCECFWW | 13 000 |
National Union of Paper and Paper Product Workers | NUPPPW | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUPPPROW | |
National Union of Public Corporations Employees | NUPCE | 1978 | 1996 | Sammanslagna till AUPCTRE | |
Nigeria Coal Miners' Union | NCMU | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUMW | 1 500 |
Nigeria Ports Authority Workers' Union | NPAWU | 1978 | 1996 | Slås ihop till MWUN | 22 500 |
Nigeria Union of Construction and Civil Engineering Workers | NUCCEW | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUCECFWW | 73 000 |
Nigeria Union of Seamen and Water Transport Workers | NUSWTW | 1978 | 1996 | Slås ihop till MWUN | |
Arbetarförbundet för precision, elektrisk och relaterad utrustning | PEREWU | 1978 | 1996 | Sammanslagna till SEWUN | 10 000 |
Tryckeri- och förlagsarbetareförbundet | PAPWU | 1978 | 1996 | Sammanslagna till NUPPPROW | |
Fritidstjänstanställdas förbund | RSEU | 1978 | 1996 | Sammanslagna till AUPCTRE | 17 000 |
Union of Shipping, Clearing and Forwardings Agency Workers' of Nigeria | USCFAWN | 1978 | 1996 | Slås ihop till MWUN | 4 000 |
Ledarskap
Presidenter
- 1978: Wahab Goodluck
- 1979: Hassan Sunmonu
- 1984: Ali Chiroma
- 1988: Pascal Bafyau
- 1994: Post vakant
- 1999: Adams Oshiomhole
- 2007: Abdulwaheed Omar
- 2015: Ayuba Wabba
- 2023:
Generalsekreterare
- 1978: Aliyu Dangiwa
- 1986: Lasisi Osunde
- 1992: Befattning vakant
- 2001: John Odah
- 2014: Peter Ozo-Eson
- 2019: Emmanuel Ugboaja