National Superannuation Fund
National Superannuation Fund (NASFUND) i Papua Nya Guinea (PNG) inrättades i maj 2002, som efterträdare till National Provident Fund (NPF). Det är den största privata sektorns pensionsfond i PNG. Under 2016 rapporterade NASFUND nettotillgångar på 4,22 miljarder PGK, vilket motsvarar en tillväxt på 28 % jämfört med 2015.
Obligatoriska pensionsavgifter i PNG infördes 1982. Anställda måste bidra med minst 6 % av sin lön till en pensionsfond och arbetsgivare med över 15 personer är skyldiga att bidra med 8,4 %.
NASFUNDs verkställande direktör är Ian Tarutia OBE. Fonden övervakas av en styrelse på nio styrelseledamöter, som leds av Hulala Tokome. Tre av styrelseledamöterna är oberoende och sex är representanter för de sju aktieägarorganen:
- Arbetsgivarförbundet för PNG;
- Manufacturers Council of PNG;
- Rural Industries Council of PNG;
- Chamber of Mining & Petroleum;
- PNG handelskammare;
- PNG Banks & Financial Institutions Workers Union; och
- PNG fackföreningskongress.
NASFUNDs investeringsfunktioner är outsourcade till BSP Capital (BCAP), med fondadministration som hanteras av Kina Investments and Superannuation Services (KISS).
National Provident Fund (NPF)
National Provident Fund (NPF) i Papua Nya Guinea bildades 1980. Efter allvarliga ekonomiska förluster på 1990-talet till följd av bedrägerier, korruption och misskötsel, privatiserades NPF 2002 och dess tillgångar avyttrades till NASFUND.
Finansiella problem och omstrukturering
I slutet av 1990-talet väcktes oro över NPF:s finansiella skulder med tanke på dess exponering mot PNG-regeringen, fastigheter och mineraler samt flera anklagelser om bedrägeri och misskötsel. Mellan 1996 och 1997 hade NPF ökat sin skuld genom att godkänna illegala lån från både inhemska och utländska affärsbanker samt engagera sig i två bedrägliga projekt; försöket att köpa Waigani-marken och byggandet av NPF-tornet, vilket ytterligare bidrog till dess förluster.
Senare i början av 2000 meddelade NPF:s fondförvaltare en nedskrivning på 50 procent av alla medlemsinsatser som gjorts före december 1999, vilket motsvarar nästan 114 miljoner PGK. En särskild revisionsrapport som beställts i NPF avslöjade dock att de totala förlusterna faktiskt var över 155 miljoner PGK. Som ett resultat av dessa upptäckter begärde regeringen en formell undersökningskommission om NPF:s ekonomiska affärer och anklagelserna om bedrägeri.
Ett antal åtgärder infördes för att stävja NPF:s förluster genom National Provident Fund (Financial Reconstruction) Act 2000, som inkluderade tilldelningen av ett årligt anslag på 1 miljon PGK.
Undersökningskommission om bedrägerier
Undersökningskommissionen för NPF inrättades i april 2000, med ett brett mandat, för att undersöka alla aktieinvesteringar och köp av NPF, såväl som anklagelserna om bedrägeri och misskötsel, efter att resultaten i den särskilda revisionsrapporten var levereras. Kommissionen leddes av tidigare nationell och högsta domare, Tos Barnett, som tidigare hade varit ordförande för regeringens utredning om Papua Nya Guinea Forestry Authority . Barnett fick hjälp av kommissarierna Donald Manoa och Lady Wilhelmina Siaguru.
Kommissionen, som rapporterade sina resultat i november 2002, fann att ett antal av NPF:s högre tjänstemän hade brutit mot sina plikter och i vissa fall begått brott.
Waigani Land Bedrägeri
Undersökningskommissionen rapporterade att NPF:s ordförande Jimmy Maladina 1999 hade påverkat NPF att köpa en bit mark i Waigani, som han i hemlighet hade ett intresse av, till ett orimligt högt pris.
Maladina hade förvärvat hyreskontraktet för Waigani-marken 1997, via sitt företag Waim No.92 Pty Ltd, till ett reducerat pris på 1,4 miljoner PGK, istället för marknadsvärdet på 2,87 miljoner PGK. Kommissionen fann att Maladina förhandlade fram denna minskning genom att muta landsstyrelsens ordförande Ralph Guise och landsministern Viviso Seravo.
Efter hans utnämning till ordförande för NPF i januari 1999, ordnade Maladina tillsammans med NPF:s juridiska rådgivare, Herman Leahy, så att NPF köpte rättigheterna till Waigani Land genom att köpa ett 100-procentigt aktieinnehav i Waim No.92 för ett uppblåst pris av PGK10 miljoner. . Maladina hade inte deklarerat att han hade ett intresse i Waim No.92.
Men när nyheten om det föreslagna förvärvet publicerades i nationella medier ledde det efterföljande ramaskriet mot det orimliga priset till att premiärminister Sir William Skate tvingade NPF:s tillbakadragande från köpet.
NPF Tower Bedrägeri
Undersökningskommissionen fann också att Jimmy Maladina, Herman Leahy och Peter O'Neill hade tjänat 2,5 miljoner PGK på ett bedrägligt system som involverade det japanska byggföretaget Kumagai Gumi .
Kumagai Gumi kontrakterades av NPF för att bygga det som nu är känt som Deloitte Tower i Port Morseby 1997. Projektet drabbades av förseningar och överskred dess ursprungliga tidsplan, vilket i kombination med devalveringen av Kina 1998 och 1999 minskade projektets lönsamhet för Kumagai Gumi och ledde till att det registrerade ett devalveringskrav mot NPF.
Maladina kom överens med Kumagai general manager, Shuichi Taniguchi, att han skulle se till att NPF betalar ut en PGK5,8 devalvering förutsatt att PGK2,5 miljoner av detta sedan betalas till Maladina, i form av provision. Pengarna betalades enligt överenskommelse och PGK2,5 miljoner delades mellan Maladina, O'Neill och Leahy.
Deloitte Tower ägs nu av NASFUND och värderades till 108 miljoner PGK 2010.
Remisser av undersökningskommissionen
Som ett resultat av utredningen hänvisades Maladina till polischefen, men flydde till Australien för att undvika arrestering. PNG:s regering ansökte om utlämning av Maladina från Australien, men han återvände frivilligt till PNG. Maladina befanns därefter skyldig till förskingring och dömdes till 8 års fängelse (se State v Maladina [2015] PGNC 146; N6049). Detta fängelsestraff suspenderades av domstolen.
Kommissionen hänvisade också dåvarande kassören Peter O'Neill till polischefen för hans inblandning i både NPF Tower-bedrägeri och Waigani-landfallet. O'Neill ställdes inför Waigani Committal Court 2005 och anklagades för förskingring, men anklagelserna lades ner på grund av otillräckliga bevis.