Monsanto Technology LLC mot Cefetra BV och andra

Monsanto Technology LLC mot Cefetra BV och andra
Monsanto Technology LLC mot Cefetra BV och andra
	EU-domstolens
avgörande 6 juli 2010 {{{DecideYear}}}
Fullständigt ärendenamn	Monsanto Technology LLC mot Cefetra BV, Cefetra Feed Service BV, Cefetra Futures BV, Alfred C. Toepfer International GmbH, Intervenient till stöd för svaranden: Argentina staten
Ärendenummer	C-428/08
Kammare	Stora kammaren
Partiernas nationalitet	Nederländerna
Procedurhistoria	Förhandsavgörande
Domstolens sammansättning
	; referent L. Bay Larsen
	; Ordförande V. Skouris
	; generaladvokat P. Mengozzi
Lagstiftning som påverkar
	artikel 9 i direktiv 98/44/EG
Nyckelord
	Bioteknik, Patent, Europeiska unionen, Bioteknikdirektivet, genetik

Monsanto Technology LLC mot Cefetra BV och andra ( 2010) var ett förhandsavgörande från EG-domstolen angående det rättsliga skyddet av biotekniska uppfinningar. Målet handlade om tolkningen av artikel 9 i direktiv 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar, och det var den första EG-domstolens tolkning av 1998 års direktiv.

Fakta

Monsanto innehar ett europeiskt patent, EP 0 546 090, för en mängd olika sojabönorinnehållande gener som infogats i växtens DNA. De insatta generna gör växten resistent mot en viss typ av herbicid som kallas Roundup. Den resulterande sojabönsväxten är känd som Roundup Ready (RR). RR-sojaplantan förblir oskadd av appliceringen av herbicid medan omgivande ogräs dör. RR-sojaplantan odlas i stor skala i Argentina där det inte finns något patentskydd för Monsanto-uppfinningen vid [18].

I juli 2003 skeppades sojamjöl från Argentina till Amsterdam och sändningarna kvarhölls av tullen. Monsanto testade proverna och fastställde att sojamjölet härrörde från RR-sojabönor. Monsanto ansökte då om föreläggande mot importörerna av sojamjölet, Cefetra och Toepfer och rederiet Vopak . Den holländska domstolen prövade sedan frågorna enligt deras lokala patentlagstiftning och EU-patentlagstiftning. Domstolen erkänner att Monsanto hade fastställt förekomsten av deras patenterade genetiska material i sojamjölet, och domstolen måste avgöra om endast närvaron av sådant genetiskt material är tillräcklig för att göra intrång i Monsantos patent vid [25] och [26].

Domstolsanalysen styrs i första hand av det specifika språket om huruvida det genetiska materialet finns och om det fyller sin funktion däri. Domstolen kommer fram till att det genetiska materialet som finns i sojamjölet är dött material och inte längre fyller sin funktion. Därför görs inte Monsantos patent intrång i domstolstolkningen. Eftersom domstolen insåg att sojaproducenterna i Argentina har vinst, utan någon ömsesidig ersättning till patentinnehavarna, hänvisade domstolen följande fråga till EG-domstolen:

Måste artikel 9 i direktiv 98/44/EG tolkas så att patentskydd ges när en produkt (genetiskt material) ingår i ett material som importeras till EU, men inte längre fyller sin funktion vid tidpunkten för det påstådda intrånget (ännu skulle fortfarande möjligen kunna utföra sin funktion om den sätts in i en levande organism)?
Med utgångspunkt i att det genetiska materialet som Monsantos patent hävdar finns i sojamjölet som importeras av Cefetra och Toepfer, och det är införlivat i syftet med artikel 9 i direktivet och det inte fyller sin funktion däri: gör det skydd som erbjuds enligt artikel 9 utesluter den nationella patentlagstiftningen från att erbjuda ett absolut skydd för produkten, oavsett om den fyller sin funktion, och måste därför artikel 9-skyddet anses uttömmande i den situation då produkten består av genetisk information och ingår i material som innehåller den genetiska informationen?
Spelar det någon roll, för att besvara den föregående frågan, att patentet ansöktes och beviljades före antagandet av direktivet och att ett absolut patentskydd beviljades enligt nationell patentlagstiftning innan direktivet antogs?
Är det möjligt att ta hänsyn till TRIPS-avtalet , särskilt artiklarna 27 och 30 i detta, när de besvarar de tidigare frågorna?

Dom

Den första frågan

EG-domstolen behandlade den första frågan genom att anföra: "Av det ovanstående följer att det skydd som föreskrivs i artikel 9 i direktivet inte är tillgängligt när den genetiska informationen har upphört att fylla den funktion som den fyllde i det ursprungliga materialet från vilket materialet i frågan är härledd." vid [38] på sid. 540

Den andra frågan

Som svar på fråga två säger EG-domstolen: "I den mån direktivet inte ger skydd åt en patenterad DNA-sekvens som inte kan fullgöra sin funktion, utesluter den tolkade bestämmelsen den nationella lagstiftaren från att ge absolut skydd till en patenterad DNA-sekvensen som sådan, oavsett om den fyller sin funktion i det material som den innehåller. Svaret på den andra frågan är därför att artikel 9 i direktivet genomför en uttömmande harmonisering av det skydd den ger, vilket innebär att den utesluter den nationella patentlagstiftningen från att erbjuda absolut skydd för den patenterade produkten som sådan, oavsett om den fyller sin funktion i materialet som innehåller den." vid [62-63]

Den tredje frågan

EG-domstolen besvarar fråga tre enligt följande: "Svaret på den tredje frågan är därför att artikel 9 i direktivet hindrar innehavaren av ett patent som utfärdats före antagandet av det direktivet från att åberopa det absoluta skyddet för den patenterade produkten enligt det enligt den nationella lagstiftning som då är tillämplig." vid [69]

Den fjärde frågan

Som svar på fråga fyra säger EG-domstolen: "Svaret på den fjärde frågan är därför att artiklarna 27 och 30 i TRIPS-avtalet inte påverkar tolkningen av artikel 9 i direktivet." vid [77]

Se även

Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter ( TRIPS-avtalet )
Patent Act 1995 (Nederländerna) [1]

externa länkar