Millät Mäclese
Millät Mäclese (nationalförsamlingen, tatariska : Милләт Мәҗлесе , Millät Mäclese , ملت مجلسى , tatariskt uttal: [millæt mæʑlɘsɘ] ) var en nationalförsamling av det andra muslimska Turkiet och det muslimska Turkiets beslut som inrättades av det andra muslimska Turkiet och Rysslands beslut. ian Muslimsk kongress och arbetade i Ufa (Öfä) stad från 20 november 1917 till 11 januari 1918.
Sadri Mäqsudi valdes till Millät Mäcleses ordförande; İbneämin Äxtämef och Ğabdraxman Fäxretdinef valdes till vice ordförande respektive sekreterare.
Millät Mäclese erkände inte sovjetisk auktoritet och beslutade att upprätta Idel-Uralstaten . För att uppnå detta mål kommissionen för genomförandet av staten Idel-Ural i januari 1918. Samma månad inrättades den verkställande styrelsen för det framtida självstyret, Milli İdärä (nationalstyrelsen). Det fanns flera kommissioner som arbetade under parlamentet: lagstiftande antagandekommission, mandatkommission, utbildningskommission, finanskommission, religiös kommission, territoriell autonomikommission, "nationella regioner"-kommission.
Den bestod av cirka 110 medlemmar som var uppdelade i 2 fraktioner: "Törkiçelär", anhängare av nationell-kulturell autonomi ( Sadri Mäqsudi , Äxmäthadi Mäqsudi, Ğayaz İsxaqi , Zakir Qadıyri, Ğömär Tereğolof m.fl.) och "Tupraqars" supporters ofçı autonomi (İlyas Alkin, Hadi Atlasi, Ğalimcan İbrahimof , Säläx Atnağulof , Ğäbdelbari Battal, Sälimgäräy Cantürin, Ğalimcan Şäräf med flera).
Medlemmar
- Zıyaetdin Kâmali (Ufa)
- Ğalimcan İbrahimof (Ufa)
- Ğömär Tereğolof (Ufa)
- İbneämin Äxtämef (Ufa)
- Miñleislam Ğosmanof (Ufa)
- Ğazıym Qasiymof (Ufa)
- İsmağil İslamğolof (Ufa)
- Şäyxulla Alkin (Ufa)
- Ğäbdelxäy Däwkäyef (Ufa)
- Ğäyazetdin Yaqupof (Ufa)
- Cämaletdin Xörämşin (Ufa)
- Salixcan Urmanof (Ufa)
- Zakir Qadıyri (Ufa)
- Möbäräkşa Xänäfi (Ufa)
- Möxetdin Äxmäref (Ufa)
- Äxmädetdin Möxämmätdinef (Ufa)
- Abruy Säyfi (Ufa)
- Ğömär Älmöxämmätef (Ufa)
- Sälimgäräy Cantürin (Ufa)
- Fatix Säyfi (Ufa)
- Musa Ismaqof (Ufa)
- Säläxetdin Atnağulof (Ufa)
- Fätxi Äxmädullin (Ufa)
- Mänsur Xaliqof (Ufa)
- Sähman İsxaqof (Ufa)
- Ğilemdar Bayembätef (Ufa)
- İlyas Alkin (Qazan)
- İsmäğil Ğabdi (Qazan)
- Sädri Mäqsudi (Qazan)
- Ğäbdelbari Battal (Qazan)
- Şähit Äxmädief (Qazan)
- Xäliulla Safiullin (Qazan)
- Säyet Waxitof (Qazan)
- Xänäfi Mozaffarof (Qazan)
- Ğataulla Bahawetdinef (Qazan)
- Wäli Ğällämef (Orenburg (Urınburğ))
- Ğäbdelğäziz Mortazin (Orenburg)
- Ğömär Ğäbdelbaqıyef (Orenburg)
- Ğarif Kitayef (Orenburg)
- Bican Ğäbbasof (Orenburg)
- İsxaq Ğädelgäräyef (Orenburg)
- Näcip Qorbanğälief (Orenburg)
- Hadi Atlasof (Samara (Samar))
- Xösnulla Bahawetdinef (Samara)
- Zakir Ayuxanof (Samar)
- Ğabdraxman Äxmäref (Ästerxan (Astrakhan))
- Şähit Ğäyfi (Ästerxan)
- Sadıyq Ğabdulof (Perm (Pirem))
- Ğirfan Raxmanqolof (Perm)
- Qasıym Xäzrätef (Perm)
- İbrahim Bikqolof (Simbrisk (Sember))
- Ğäbdessamat Şähidullin (Simbirsk)
- Xälil Bäkief (Simbrisk)
- Säğit Yanqılıçef (Saratov (Sarıtaw))
- Sadıyq Räximqolof (Saratov)
- Xäsän Tahirof (Tambov (Tambu))
- Äxmätfärit Şirvanof (Uralsk (Cayıq))
- Ğalim Aqçurin (Akmolinsk (Aqmola))
- Hadi Zöfäref ( 5:e armén )
- İsmäğil Qäderlief ( 12:e armén )
- Zıya Mälikef ( 12:e armén )
- Ğabdulla Ämiref ( rumänska fronten )
- Xösäyen Bornaşef ( rumänska fronten )
- Ğayaz İsxaqi (Moskva (Mäskäw))
- Xösäyen Baybäkef (Kasimov (Xankirmän))
- Ğabdraxman Fäxretdinef ( rumänska fronten )
- Ğosman Diwäyef (Kharkov (Xarkaw))
- Ğabraxman Raxmanqolof ( 1:a armén )
- Ğäni Abızof (Rostov vid Don)
- Ğäynulla Raxmanqolof ( kaukasiska fronten )
- Fatix Möxämmätyarof ( sydvästra fronten )
- X. Yähüdin ( sydvästra fronten )
- Ğ. Fäyzraxmanof ( sydvästra fronten )
- Ğöbäydulla Bubıy (Vyatka (Wätke))
- Ğirfan Baltanof (Vyatka)
- Xälimbäk Yärmief ( 2:a armén )
- Cämil Ğälief ( 10:e armén )
- Dawıt Yanalief (Penza (Pinzä))
- Ğabdulla Däweşef (norra Ryssland)
- Xäbibulla Zäynetdinef ( 3:e armén )
- Ğäbdelcälil Ğabdraxmanof ( sydvästra fronten )
- Ğabdulla Söläymani (Nizjnij Novgorod (Nijgar));
Ytterligare tjugo personer valdes men deltog inte i mötena, bland dem Mullanur Waxitof , Möxetdin Qorbanğälief, Rizaetdin Faxretdin , Xädiçä Yamaşeva (Tanaçeva).
Plats för sessioner
Millät Mäcleses sessioner hölls i ett hus som tillhörde Sämiğulla Şämğulof, en köpman, i hörnet av gatorna Aleksandrovskaya (Aliksandırski) och Malaya Kazanskaya. Det fanns också planer på att flytta Millät Mäclese till Qazan , nämligen till Ğabdulla Säğdiefs hus på Yekaterininskaya (Yıkatirinski) Street.
externa länkar
- "Милләт Мәҗлесе". Tatar Encyclopaedia (på tatariska). Kazan : Republiken Tatarstans vetenskapsakademi. Institutionen för Tatar Encyclopaedia. 2002.
- "Милләт Мәҗлесе" . tatarica.org (på tatariska) . Hämtad 2022-07-25 .
- Надир Дәүләт (2008). 1917 Октябрь Инкыйлабы вә төрк-татар Милләт Мәҗлесе (på tatarisk). Казан : Җыен. ISBN 978-5-902783-15-2 .