Michael Hoey (golfare)

Michael Hoey
Personlig information
Fullständiga namn	Michael George Hoey
Född	( 1979-02-13 ) 13 februari 1979 Ballymoney , Nordirland
Höjd	1,83 m (6 fot 0 tum)
Vikt	80 kg (176 lb; 12 st 8 lb)
Sportslig nationalitet	Norra Irland
Bostad	Belfast , Nordirland
Make	Bev Hoey . ( m. 2011 <a i=3>). ​
Barn	1
Karriär
Högskola	Clemson University
Blev proffs	2002
Tidigare turné(er)	European Tour Challenge Tour
Proffs vinner	8
Högsta ranking	74 (25 mars 2012)
Antal vinster per tur
Europaturné	5
Challenge Tour	4
Bästa resultat i stora mästerskap
Masters turnering	CUT: 2002
PGA Championship	DQ: 2012
US Open	DNP
Öppna mästerskapet	CUT: 2001, 2012

Michael George Hoey (född 13 februari 1979) är en pensionerad nordirländsk professionell golfspelare som spelade på European Tour och Challenge Tour .

Amatörkarriär

Hoey föddes i Ballymoney men spelade mycket av sin tidiga golf på Shandon Park Golf Club i östra Belfast. Han vann det brittiska amatörmästerskapet 2001 och var en medlem av det segrande laget i Storbritannien och Irland Walker Cup 2001. Som brittisk amatörmästare blev han inbjuden att spela i Masters Tournament 2002, där han missade cutten med ett enda slag. Han blev proffs senare samma år. Han spelade sin kollegiala golf vid Clemson University .

Professionell karriär

Fram till 2009 hade Hoey kämpat för att säkra sin plats på den stora Europatouren och hade mestadels tävlat i den andra nivån Challenge Tour där han har tre turneringssegrar, 2005 BA-CA Golf Open , 2007 Tessali-Metaponto Open di Puglia e Basilicata , och 2008 års Banque Populaire Moroccan Classic . Han slutade 8:a i slutet av säsongsrankingen 2005, vilket gav honom automatisk uppflyttning till Europatouren. Efter en i stort sett misslyckad debutsäsong 2006, återvände han till Challenge Tour året därpå. Han återfick sina spelprivilegier på Europatouren för säsongen 2009 på sista kvalskolan .

Tidigt 2009 slutade Hoey som tvåa till Retief Goosen i Africa Open på Sunshine Tour . Sedan i april tog han sin första titel på Europatouren, vid Estoril Open de Portugal där han besegrade Gonzalo Fernández-Castaño på det tredje hålet i ett sudden death-slutspel. Vinsten gav honom också ett års undantag på Europatouren. Han vann två gånger 2011, inklusive hans mest prestigefyllda titel hittills vid Alfred Dunhill Links Championship . Han tog sin fjärde seger på Europatouren 2012 på Trophée Hassan II .

I juli 2013 vann Hoey sin femte titel på Europatouren vid M2M Russian Open , med fyra slag från Alexandre Kaleka och Matthew Nixon . Hans seger skapades av en tredje omgångs poäng på 65, vilket tog honom i ledningen på väg in i den sista omgången.

Hoey representerade Irland, tillsammans med Gareth Maybin vid 2007 års Omega Mission Hills World Cup där de slutade på 24:e plats.

I februari 2022 tillkännagav Hoey sin pensionering från professionell golf och blev domare på Europatouren.

Amatör vinner

• 1998 Irish Amateur Open Championship
• 2001 amatörmästerskap

Professionella vinster (8)

Segrar på Europatouren (5)

Nej.	Datum	Turnering	Vinnande poäng	Segermarginal _	Tvåa(ar)-up
1	5 april 2009	Estoril Open i Portugal	−7 (66-76-69-66=277)	Slutspel	Gonzalo Fernández-Castaño
2	22 maj 2011	Madeira Islands Open 1	−10 (72-68-67-71=278)	2 slag	Jamie Elson , Chris Gane
3	2 oktober 2011	Alfred Dunhill Links Championship	−22 (66-66-66-68=266)	2 slag	Rory McIlroy
4	25 mars 2012	Trophée Hassan II	−17 (74-67-65-65=271)	3 slag	Damien McGrane
5	28 juli 2013	M2M Russian Open	−16 (70-67-65-70=272)	4 slag	Alexandre Kaleka , Matthew Nixon

¹ Dubbelrankad tävling med Challenge Tour

Europatourens slutspelsrekord (1–0)

Nej.	År	Turnering	Motståndare	Resultat
1	2009	Estoril Open i Portugal	Gonzalo Fernández-Castaño	Vann med par på tredje extrahålet

Challenge Tour vinner (4)

Nej.	Datum	Turnering	Vinnande poäng	Segermarginal _	Tvåa(ar)-up
1	4 september 2005	BA-CA Golf Open	−19 (67-64-67-67=265)	1 slag	Steven Jeppesen
2	22 april 2007	Tessali-Metaponto Open di Puglia e Basilicata	−13 (66-67-68-71=272)	Slutspel	Liam Bond
3	4 maj 2008	Banque Populaire Marockansk Klassiker	−12 (67-70-71-68=276)	1 slag	Greig Hutcheon , Julien Quesne
4	22 maj 2011	Madeira Islands Open 1	−10 (72-68-67-71=278)	2 slag	Jamie Elson , Chris Gane

¹ Dubbelrankad tävling med Europatouren

Challenge Tour slutspelsrekord (1–1)

Nej.	År	Turnering	Motståndare)	Resultat
1	2007	Tessali-Metaponto Open di Puglia e Basilicata	Liam Bond	Vann med birdie på första extra hålet
2	2021	B-NL Challenge Trophy	Alfredo García-Heredia, Marcus Helligkilde , Haraldur Magnús	García-Heredia vann med birdie på sjunde extra hålet Magnús eliminerad med par på tredje hålet Hoey eliminerad med birdie på första hålet

Resultat i stora mästerskap

Michael Hoey

Turnering	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Masters turnering		SKÄRA
US Open
Öppna mästerskapet	SKÄRA
PGA mästerskap

Turnering	2010	2011	2012	2013	2014
Masters Tournament
U.S. Open
Öppna mästerskapet			SKÄRA		WD
PGA mästerskap			DQ

 Spelade inte

CUT = missade halvvägs cut DQ = diskvalificerad WD = drog tillbaka "T" = oavgjort

Resultat i golf-VM

Turnering	2011	2012
Match Play
Championship
Inbjudnings		T71
Mästare	T62

 Spelade inte

"T" = bundet

Lagframträdanden

Amatör

• European Youths' Team Championship (representerar Irland): 1998, 2000
• European Amateur Team Championship (representerar Irland): 1999 , 2001
• Palmer Cup (som representerar Storbritannien och Irland): 1999
• Walker Cup (representerar Storbritannien och Irland): 2001 (vinnare)

Professionell

• VM (representerar Irland): 2007
• EM (representerar Irland): 2018

Se även

• Utexaminerade från Challenge Tour 2005
• 2008 European Tour Qualifying School utexaminerade
• Lista över golfare med flest Challenge Tour-vinster

externa länkar

• Michael Hoey på European Tour officiella webbplats
• Michael Hoey på den officiella World Golf Ranking- webbplatsen