Marklund konvektion

Marklund-konvektion , uppkallad efter den svenske fysikern Göran Marklund, är en konvektionsprocess som äger rum i trådformade strömmar av plasma . Det sker i ett plasma med ett tillhörande elektriskt fält, som orsakar konvektion av joner och elektroner inåt mot en central vridande trådaxel. En temperaturgradient i plasman kommer också att orsaka kemisk separation baserad på olika joniseringspotentialer.

Mekanism

I Marklunds tidning konvekterar plasman radiellt inåt mot mitten av ett cylindriskt fluxrör . Under denna konvektion kommer plasmans olika kemiska beståndsdelar, som var och en har sin specifika joniseringspotential, in i ett allt svalare område. Plasmabeståndsdelarna kommer att rekombinera och bli neutrala och därmed inte längre påverkade av den elektromagnetiska kraften. Joniseringspotentialerna kommer alltså att avgöra var de olika kemikalierna kommer att deponeras.

Detta ger ett effektivt sätt att ackumulera materia i ett plasma. I ett partiellt joniserat plasma verkar elektromagnetiska krafter på det icke-joniserade materialet indirekt genom viskositeten mellan det joniserade och icke-joniserade materialet.

Hannes Alfvén visade att grundämnen med lägst joniseringspotential förs närmast axeln och bildar koncentriska ihåliga cylindrar vars radier ökar med joniseringspotentialen. Drivningen av joniserat material från omgivningen in i repet gör att repet fungerar som en jonpump , som evakuerar omgivande regioner och producerar områden med extremt låg densitet.

Se även